One of the most fundamental issues in the accounting area is when an income is to be reported.Depending on the time at which an income is reported, the income can have a significant rolefor what a company's financial reports will look like. In 2002, the IASB and FASB agreed tojointly develop a common international revenue standard. The aim of the collaboration was todevelop a more robust and consistent framework, in order to increase comparability in revenuerecognition between different companies, markets and countries. Basically, all Swedishunlisted companies that are classified as larger companies must prepare their accounts inaccordance with the Swedish regulations K3. However, Swedish major unlisted companies canvoluntarily choose to apply the international accounting standard IFRS by applying theSwedish recommendation RFR 2.The purpose of this study is to investigate and account for the similarities and differences thatarise in the income statement for Swedish unlisted companies through the voluntary applicationof the international standard RFR 2/IFRS 15 versus the Swedish counterpart in the regulatoryframework K3. By applying three self-constructed typing cases, the study aims to clarify thesimilarities and differences that arise between income recognition according to RFR 2/IFRS 15versus K3 with regard to income taxation, dividend possibilities and key figures linked toprofitability and capital structure.The results of the study show that there are both similarities and differences between the RFR2/IFRS 15 and K3 regulations. In the three typical cases, differences arise between the timewhen the income is to be reported and the amounts to which it is accounted for at eachindividual time. This, in turn, means that differences arise with regard to income taxation,dividend opportunities and key figures linked to profitability and capital structure. However,based on the three types of cases that have been constructed, it is not possible to identify whichregulations are most advantageous for the individual company. When the amount ofinformation that the two regulations require the company to provide and the scope of theregulations are taken into account, income reporting in accordance with RFR 2/IFRS 15 can beconsidered more favorable to the company's stakeholders, since more detailed and usefulinformation must be provided in accordance with these regulations. / En av de mest fundamentala frågorna inom redovisningsområdet är när en intäkt ska redovisas.Beroende vid vilken tidpunkt som en intäkt redovisas så kan intäkten ha en betydande roll förhur ett företags finansiella rapporter kommer att se ut. Under 2002 kom IASB och FASBöverens om att tillsammans utveckla en gemensam internationell intäktsstandard. Målet medsamarbetet var att utveckla ett mer robust och konsekvent ramverk, för att öka jämförbarheteninom intäktsredovisningen mellan olika företag, marknader och länder. I grund och botten skaalla svenska onoterade företag som klassificeras som större företag upprätta sin redovisningenligt det svenska regelverket K3. Svenska större onoterade företag kan emellertid frivilligtvälja att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS genom att tillämpa densvenska rekommendationen RFR 2.Syftet med denna studien är att undersöka och redogöra för vilka likheter och skillnader somuppstår vid intäktsredovisningen för svenska onoterade företag genom frivillig tillämpning avden internationella standarden RFR 2/IFRS 15 kontra den svenska motsvarigheten i regelverketK3. Genom tillämpning av tre egenkonstruerade typfall så syftar studien till att tydliggöra vilkalikheter och skillnader som uppstår mellan intäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 kontra K3med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal kopplade tillräntabilitet och kapitalstruktur.Resultatet av studien visar att det existerar både likheter och skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3. I de tre typfallen uppstår skillnader mellan tidpunkten då intäkterna skaredovisas och till vilka belopp de ska redovisas till vid varje enskild tidpunkt. Detta medför isin tur att skillnader uppstår med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter ochnyckeltal kopplade till räntabilitet och kapitalstruktur. Utifrån de tre typfall som harkonstruerats så går det dock inte att identifiera vilket regelverk som är mest fördelaktigt för detenskilda företaget. När den mängd information som de båda regelverken kräver att detredovisande företaget ska lämna och regelverkens omfattning tas i beaktning, så kanintäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 anses som mer gynnsamt för företagets intressenter,då mer utförlig och användbar information måste lämnas enligt detta regelverk.

Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.

Forskning och utveckling utgör den största posten bland egenupparbetade immateriella tillgångar. Inom bara Europa uppgick läkemedelsföretagens investeringar inom forskning och utveckling till 37 500 miljoner euro. Hur dessa utgifter ska redovisas har länge varit uppe för diskussion. Det finns två möjliga sätt att redovisa utgifter för forskning och utveckling. Antingen kostnadsförs utgifterna direkt i resultaträkningen eller så aktiveras utgifterna till immateriella tillgångar i balansräkningen. Aktivering förutsätter dock att vissa kriterier enligt IAS 38 är uppfyllda.  Studiens syfte är att undersöka hur skillnaderna mellan de olika redovisningsmetoderna för forskning och utveckling påverkar företagets långivare och investerare. Vidare syftar även studien till att undersöka vilken redovisningsmetod som är mest fördelaktigt för långivare och investerare. Detta har undersökts genom konstruerade typfall där IAS 38 och K3-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångar har tillämpats. Empirin från typfallen har analyserats utifrån relevanta nyckeltal, positiv redovisningsteori och redovisningens kvalitativa egenskaper.  Resultatet av studien visar att vald redovisningsmetod ger endast en liten påverkan på företagens finansiella ställning. Företag som tillämpar standarderna utgivna av IASB erfordras fler krav på antal upplysningar. Vid tidpunkten då ett projekt befinner sig i utvecklingsfasen har företaget kontroll över en resurs som kommer att inbringa framtida kassaflöden. Därför blir slutsatsen att IAS 38 bör tillämpas. Denna standard ger en mer rättvisande bild och speglar verkligheten bättre samt höjer kvalitén på de finansiella rapporterna. / Research and development constitutes the largest post among internally generated intangible assets. Investment in research and development among the pharmaceutical industry amounted to 37 500 million euros, solely in Europe. How these expenditures should be accounted for has been subjected to debate for a long time. Accounting for research and development is made feasible through two methods. The company can either classify the research and development expenses as any expenditure on the income statement or capitalize the internally generated assets on the balance sheet. However, according to IAS 38 companies are required to meet certain criteria before capitalizing the assets. The purpose of the study was to examine how the discrepancies between these accounting methods affected the company’s creditors and investors. Furthermore, the study aims to examine which accounting methods are most advantageous for the creditors and investors. The study has been executed through self-constructed cases where IAS 38 and K3 framework have been practiced. The empirical results from the cases have been analyzed with regards to relevant key figures, positive accounting theory, prudence concept and accounting qualitative characteristics. The result from the study demonstrated that accounting methods have little to no effect on the financial statements. Financial statements are affected marginally regardless of the chosen method. The results concluded that compliance with IAS 38 issued by IASB offers a fair presentation of the financials, which subsequently reflects the reality better as well as heightens the quality of the financial statements and shall therefore be practiced.

Intäktsredovisning har länge varit ett omdebatterat problemområde inom redovisning. Under 1990- och 2000-talet utspelades redovisningsskandaler inom intäktsredovisning vilket startade utvecklingen av en ny internationell intäktsstandard. Den nya intäktsstandarden, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, antogs år 2014 av både IASB och FASB. Syftet med IFRS 15 var att skapa en allt mer jämförbar och transparent finansiell rapportering. Företag har därmed möjlighet att tillämpa regelverket K3 alternativ intäktsstandarden IFRS 15 genom Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Standarden IFRS 15 trädde i kraft den 1 januari 2018.Syftet med studien är att undersöka ifall det förekommer skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3 vid intäktsredovisning avseende informationsvärde, särskilda nyckeltal och utdelningsmöjligheter. Vidare utreds vilket regelverk som är mest fördelaktigt utifrån ett intressentperspektiv och borgenärsperspektiv. För att uppnå studiens syfte har tre typfall konstruerats som berör entreprenadbranschen, fastighetsbranschen och IT branschen. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ innehållsanalys med en abduktivforskningsansats. Resultatet av typfallen visar att det förekommer en viss skillnad mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 men att i majoriteten av våra typfall sker redovisningen av intäkterna på samma sätt. I typfall 1 uppstår det skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på nyckeltal och utdelning. Syftet med studien är att jämföra regelverken och se om något av dessa är mer fördelaktigt än det andra. Slutsatsen är att det finns för och nackdelar med båda regelverken och det är svårt att utifrån dessa typfall konstatera att det ena regelverket skulle vara mer fördelaktigt än det andra, det är helt situationsbaserat. Utifrån ett borgenärsperspektiv kan vi inte heller dra någon slutsats att något av regelverken skulle vara mer gynnsamt för denna intressentgrupp utifrån våra typfall. För att kunna dra ännu mer betydelsefulla slutsatser behöver man jämföra dessa regelverk över fler typfall av en större variation. / Revenue accounting has long been a debated issue in accounting. During the 1990s and 2000s accounting scandals in revenue accounting were played out, this led to the development of anew international revenue recognition standard. This new revenue recognition standard called IFRS 15 Revenue from contracts with customers was approved in 2014 by both IASB and FASB Board. The purpose of IFRS 15 is to create an increasingly comparable and transparent financial reporting. Companies can choose between the regulation K3 alternative the standard IFRS 15 by applying the recommendation RFR 2. The revenue standard IFRS 15 entered into force on January 1, 2018.The purpose of this study is to investigate if there are differences between RFR 2/ IFRS 15 and K3 in revenue recognition relating to information value, special key figures and dividend opportunities. Furthermore, this study will investigate and show which regulation is most beneficial from a stakeholder and creditor perspective. To achieve the purpose of this study, three hypothetical cases have been designed based on three different industries. The methodology for this study is a qualitative content analysis with a abductive approach. The result from our three hypothetical cases indicate that there are some difference between the standards RFR 2/ IFRS 15 and K3 but in the majority of our cases they recognize the revenue in the same way. In hypothetical case 1 there are a difference in when and how the revenue is allocated, which has an effect on financial ratios and dividens. The purpose of the study is to compare the two different standards and examine if one is more beneficial than the other. The conclusion is that there are both pros and cons with both regulations, therefore it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial. Neither from a creditors perspective can we make the conclusion that one of the standards are more favorable based on our hypothetical cases for these group of interests. To be able to draw more precise conclusions we have to compare more cases with greater variation.

Komponentmetoden berör den bokföringsmässiga hanteringen av materiella anläggningstillgångar. I många avseenden kan dessa bestå av olika delar förknippade med olika förbrukningstakt och nyttjandeperioder. Fastigheter är en typisk sådan anläggningstillgång där exempelvis stomme, tak och fasad då utgör sådana komponenter vilka enligt komponentmetoden ska redovisas separat. Företag som tillämpar K3-regelverket behöver förhålla sig till detta. Följande studie fokuserar på redovisning av komponenter utifrån fastighetsförvaltande företag. Studien ämnar undersöka skillnader samt likheter i företagens tillämpning såväl som hur detta förhåller sig mot publicerade vägledningar kring hur metoden kan tillämpas. Likaså söker studien förståelse för vilka implikationer komponentmetoden medför för företagen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer av fyra företag utgör grunden för det empiriska materialet. Vidare har en komparativ multipel fallstudiedesign använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet påvisar att komponentmetodens tillämpning är företagsunik och består i många fall av uppskattningar hos respektive företag. Även likheter mellan företag och vägledningar har såväl identifierats. De implikationer som följer beror delvis på hur metoden tillämpas. Ökade avskrivningskostnader, jämnare resultat, en ökning av fastigheternas bokförda värden samt dess påverkan på redovisningens jämförbarhet är dock att betrakta som några av de huvudsakliga konsekvenserna. / Component accounting concerns the accounting management of tangible fixed assets. In many cases, these assets consist of different parts with varying economical and technical lifespans. Real estates are regarded as such assets whereby the building frame, roof and facade could be examples of distinguished components that should be accounted for separately. Swedish companies applying the K3-framework need to manage their accounting accordingly. This study´s focus relates to real estate companies’ application of component accounting. The aim of the study is to investigate differences and similarities between different companies, also in comparison to published guidelines on this topic. Furthermore, the study seeks to understand the implications of component accounting. A qualitative method has been applied where interviews have been conducted with four companies that form the basis of the empirical data. To achieve the purpose of the study a comparative multiple case design has been used.  The results show that component accounting is uniquely applied between companies and is often characterized by estimations. However, similarities between the companies as well as the guidelines do also exist. The implications that follow depend in part on how it´s applied, although increased depreciations, profit smoothing, increased book values and the componentization´s impact on comparability have been found to be some of the main consequences.

No description available.

Frågeställningar: Har införandet av komponentmetoden medfört skillnader i avskrivningar? Har implementeringen av komponentmetoden haft någon effekt på rörelseresultatet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva förändringar i avskrivningar efter övergången till komponentmetoden. Vidare är syftet att undersöka om det skett effekter på bolagens rörelseresultat i samband med övergången till komponentavskrivning och K3. Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ undersökningsmetod där en granskning av siffror från avskrivningar i bolagens årsredovisningar har skett. Det statistiska testet ”Wilcoxon signedrank test for dependent populations” har använts för att analysera data.                                        Slutsats: Införandet av komponentavskrivning har medfört skillnader i avskrivningar på byggnader. Det har även medfört effekter på bolagens rörelseresultat där vissa av dem hade ett ökat resultat medan andra bolag hade ett minskat rörelseresultat. / Questions: Has the implementation of component depreciation resultedin differences in depreciation? Has the implementation of the component method had an impacton the operating result? Purpose: The purpose of this study is to examine and describe changes in depreciations. The purpose is also to examine if there has become effectsin the financial reports operating profit in conjunction with transitioning to using component depreciation. Methodology: This study applies a quantitative research.Figures from depreciation in the companies’ annual reports have been studied. The statistical test ”Wilcoxon signed-rank test for dependent populations” has been applied to this study. Conclusion:The introduction of component depreciation has led to differences in depreciation. It hasalso resulted in effects on the operatingresultwhere some of the companies had increased profits, while others had reduced operating profits.

Tese (Doutorado) - Observatório Nacional, Programa de Pós-Graduação em Geofísica, Rio de Janeiro, 2017 / O equipamento em pauta simula o processo de compensação de Agulha Magnética (Bússola Náutica), procedimento realizado obrigatoriamente nos navios de médio e grande porte (NORMAM 14). Tal equipamento foi desenvolvido, como Recurso Instrucional, para / Made available in DSpace on 2018-02-14T17:41:44Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2013. Added 1 bitstream(s) on 2019-02-13T18:38:23Z : No. of bitstreams: 1 00001529.pdf: 2841716 bytes, checksum: af2f3922c135f6b71aea31e2a58086b9 (MD5)

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk. Vårt bidrag till forskningen blir därför att försöka beskriva hur verkligheten ser ut. Vi vill även bidra till att diskussionen kring regel- och principbaserade standarder blir mer nyanserad.För att kunna avgöra om K3 är ett principbaserat regelverk eller ej har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Vi har på så sätt hittat olika definitioner och tecken som indikerar om en norm är regelbaserad eller principbaserad. Utifrån denna information presenterar vi argument för varje undersökt paragraf i de olika regelverken gällande dess nivå av princip eller regelbasering. Med hjälp av dimensionsteorin visar vi sedan hur regelbaserade de olika studerade standarderna är i relation till varandra. Dessutom förs en diskussion angående relevansen av att diskutera harmoniseringsarbetet i termer av princip och regelbaserade standarder.Vår slutsats är att K3 är det minst regelbaserade och mest principbaserade regelverket av de undersökta bestämmelserna och regelverken. Men samtliga studerade regelverk innehåller dock aspekter som kan anses vara både regel- och principbaserade vilket medför att vår slutsats därför är att BFNs uttalande, att K3 regelverket är principbaserat, är felaktigt och för generellt.Vi tror inte att det är givande att fortsätta föra en diskussion angående regler och principer i de allmänna och generella ordalag som är vanligt i dagens vetenskapliga litteratur. Vi anser därför att det är mer utvecklande att istället bedöma hur en bestämmelse bör vara utformad i varje enskilt fall och då göra avvägningar mellan omfattningen av regler och principer i varje bestämmelse. Utformningen måste även vägas mot de övergripande mål och krav som ställs på de finansiella rapporterna, såsom jämförbarhet, relevans och andra kvalitativa egenskaper. Vi anser även att ett regelverk behöver ha både regler och principer för att vara effektivt och ändamålsenligt. / Program: Civilekonomprogrammet

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME. Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade. Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna. Genom det juridiska synsättet har vi undersökt lagar, regler och rekommendationer och genom det analytiska har vi försökt att så objektivt och fullständigt som möjligt försökt att urskilja vilka skillnader som finns mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. Resultatet av vår studie visar att det finns skillnader mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. I många fall sker avvikelser både till lagstiftningen och de befintliga rekommendationerna, men det förekommer även i vissa delar skillnader på grund av översättningen från IFRS for SME till svenska.