I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning. Populationen i undersökningen har överlag goda kostvanor. En tydlig signifikant skillnad som påvisades mellan pojkar och flickor var deras sallad/grönsaksintag. Flickor äter mer sallad/grönsaker än pojkar. En relation mellan kostvanor och välmående kan även presenteras i denna studie. Arbetets grund vilar på KASAM – känslan av sammanhang. Ett gott välmående är grundläggande för barn och ungas utveckling i skolan.

Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan tre olika föräldrastilar (auktoritär, auktoritativ, tillåtande) och KASAM i vuxen ålder. Undersökningsdeltagarna (N=88) som kontaktades via öppna förskolor, besvarade en enkät om uppfostringsstilar och KASAM. Resultaten visar på ett svagt men signifikant samband mellan olika föräldrastilar och några av KASAM:s delkomponenter (hanterbarhet, r = .33, begriplighet, r = .22, r = -.27) ), men inget signifikant samband erhölls mellan föräldrastil och individens totala KASAM poäng. Mot bakgrund av att en individs KASAM visat sig avgörande för hälsa och ohälsa hos vuxna individer, visar resultatet av föreliggande studie att vidare forskning om hur olika föräldrastilar påverkar en individs KASAM är av relevans.

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna. Skyddsfaktorerna delades upp i tre kategorier: skyddspersoner, personlighet och sysselsättning. Relationer till individer som gett maskrosbarnen hjälp och stöd visade sig vara en betydande skyddsfaktor. Ens personlighet och förmågor att hantera situationen har även det verkat som en skyddsfaktor. Sysselsättning, så som att komma bort ifrån hemmet och hemsituationen har också hjälpt dessa individer.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.