<p>Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell. Resultatet visar att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket har en positiv inverkan i personalens välbefinnande. Handledaren bör ha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsvillkor och arbetsförhållande samt inneha goda kunskaper om att handleda. Andra intressanta slutsatser är att handledare samt deltagarna i grupp-handledning bär ett personligt ansvar och är i behov av kontinuitet för att åstadkomma förändringar.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell. Resultatet visar att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket har en positiv inverkan i personalens välbefinnande. Handledaren bör ha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsvillkor och arbetsförhållande samt inneha goda kunskaper om att handleda. Andra intressanta slutsatser är att handledare samt deltagarna i grupp-handledning bär ett personligt ansvar och är i behov av kontinuitet för att åstadkomma förändringar.

Bakgrund: Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet vars uppdrag är att bevara och främja hälsa, förhindra ohälsa, tidigt upptäcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom.   Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser på skolsköterskans roll i skolan.   Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever från högstadiet och gymnasiet svarade på mejlfrågor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman.   Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta. De litar på att tystnadsplikten fungerar. Hur tillgänglig skolsköterskan är varierar mycket. Placeringen av skolsköterskans expedition har betydelse. Uteblivna skolsköterskebesök kan bero på att lärarna hindrar dem under lektionstid. Informanterna i den här studien är nöjda med informationen de fått kring vaccinationen och hantering runt den. De har fått med sig värdefulla tips vid hälsosamtalet.   Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex. Arbetet innefattar allt från att vara trygghetsperson till rådgivare. Tillgängligheten har stor betydelse för hur en god relation kan byggas upp mellan skolsköterskan och eleverna. / Background: The school nurse is a part of the student health team with the mission to preserve and promote health, prevent illness, early detection of disease, and reduce the consequences of injury or illness.   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how students view the role of the school nurse in a school environment.   Method: The chosen research strategy is a qualitative method. A test group of 18 students between the ages of 15 and 18 answered questions by email. The analysis method that was selected allowed relatively free movement between different analytical concepts. The result is presented in three themes.   Results: The students in the test group describe confidence in school nurses. The students believe that they can speak freely with the nurse and trust in student/nurse confidentiality. The overall accessibility of the school nurse varies greatly between institutions. The placement of the school nurse’s office is of significance to the students. Two factors that prevent students from seeking help from the school nurse are when teachers do not allow the students to leave the classroom during lessons and during breaks when the line is long or she is not physically present. The test group is very satisfied with the information they received regarding the vaccination and the process around it. The also received information from a health talk that they found valuable.   Conclusion: The role of the school nurse is complex. It ranges from being a person the students can trust and talk to, to being an advisor. Accessibility is of great importance to allow a good relationship to be built between the school nurse and students.

This essay is about students' interaction with people and organizations and how they have been affected by loneliness during Covid-19 pandemic. The starting point of the question and the purpose is based on research about how students' routines, mobility, relations with other people and institutions in Karlstad. A further research has been done to see whether loneliness is different, from a gender perspective. A quantitative survey was conducted on students between the ages of 19-29 who study at Karlstad University. Responses from the survey were analyzed with selected literature on the subject in order to arrive at a conclusion. The results of the study showed that loneliness is not so widespread due to various factors such as interaction with people and with some semi-organized field.

Denna studie är en kvantitativ undersökning med syftet att undersöka hur synen på hälsa skiljer sig mellan yrkesverksamma idrottslärare i landet. En jämförelse gjordes också på basis mellan kön, ålder och examinationsår. Enkäten utformades utifrån Antonovskys salutogena perspektiv, teorin KASAM och dess tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och besvarades utav 237 respondenter från Facebook grupperna Idrottslärare och Sveriges Idrottslärare. De överblickande resultaten visade på att idrottslärare överlag svarade positivt på de allmänna perspektivet och de tre KASAM-komponenterna. De enda statistiskt säkerställda skillnaderna var mellan män och kvinnor där kvinnor svarade mer positivt än män vad gäller både salutogenitet och hanterbarhet. Dock kan man inte säga att detta är något som utspelar sig i praktiken då man som idrottslärare kan tycka att något är viktigt men sedan inte praktiskt utöva det. Det vi ser i denna undersökning är idrottslärarnas upplevelser utav lektionerna och inte vad som verkligen händer på lektionerna. Sedan kan ju en idrottslärares upplevelser skilja sig mot vad eleverna upplever. / This study is a quantitative study aimed at examining how the perception of health differs between professional sports teachers in the country. A comparison was also made on the basis of gender, age and examination year. The questionnaire was designed from Antonovsky's salutogenic perspective, the KASAM theory and its three components comprehensibility, manageability and meaningfulness and was answered by 237 respondents from the Facebook groups Idrottslärare and Sveriges Idrottslärare. The overall results showed that sports teachers generally responded positively to the general perspective and the three KASAM components. The only statistically significant differences were between men and women, where women responded more positively than men in terms of both salutogenicity and manageability. However, you cannot say that this is something that takes place in practice as you as a sports teacher may think that something is important but then not practically practice it. What we see in this survey is the sports teachers' experiences of the lessons and not what really happens at the lessons. Then, after all, a sports teacher's experiences can differ from what the students experience.

Det finns cirka 43 000 personer som har stomi i Sverige, vilket motsvarar 0,6% av befolkningen. Orsaken till att genomgå en tarmstomioperation kan variera. Vanligtvis utförs ingreppet på grund av sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen. Det finns olika typer av stomi, som ileostomi och kolostomi. En tarmstomi kan vara tillfällig eller permanent beroende på den bakomliggande orsaken till anläggningen (Blixt et al., 2017). Det finns olika riskfaktorer som kan påverka personers liv med tarmstomi. Riskfaktorerna kan vara allt från kön, ålder, komplikationer, stomityp och uppföljningsvård (Haughey &amp; McGroggan, 2017). Tarmstomin framhäver sociala begränsningar och förändringar i personens vardag, eftersom många aktiviteter kräver noggrann planering på grund av tarmstomins närvaro (Carlsson et al., 2001). Vården bör vara uppmärksam över de fysiska och psykologiska behov som personer med tarmstomi behöver. Därför att hälso- och sjukvårdpersonalen ska kunna uppmuntra personerna med tarmstomi till att acceptera den nya livssituationen (Simmons et al., 2007). Det är troligt att alla sjuksköterskor kommer att stöta på denna persongrupp, därför krävs kompetens inom området. Genom att öka förståelse för att leva med tarmstomi kan hälso- och sjukvårdpersonalen tillhandhålla en kunskapsbaserad vård som stödjer personerna i deras anpassning till att leva med sin tarmstomi. Förbättringar kring utveckling i samhället kan ske genom att normerna och stigmatiseringen minskar och fokuset läggs på att erbjuda personen god vård och stöttning. I kommande litteraturöversikt kommer personers upplevelse av att leva med tarmstomi beskrivas.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv. 21 omsorgsmedarbetare gav svar som därefter kategoriserades med metoden grounded theory. Betydelsen av kategorierna och dess faktorer analyserades utifrån teorin om KASAM, känsla av sammanhang. Kategorierna erkännande, uppgiftsvariation och brukare framstod som resurser för personalen. Dessa kan, tillsammans med medbestämmande och social tid med de äldre, ge styrka åt KASAMs komponenter och betraktas som hälsofrämjande för personalen. Betydelsen av detta resultat diskuterades ur personal-, brukar, organisations och samhällsperspektiv

Bakgrund: Livmoderhalscancer är den tredje vanligaste gynekologiska cancersjukdomen som drabbar kvinnor i Sverige och årligen rapporteras 500 000 nya fall världen över. En cancerdiagnos och efterföljande behandling påverkar samtliga aspekter av livet. Psykiskt lidande och fysiska biverkningar av sjukdomen och dess behandling är vanligt förekommande och kvinnan som drabbas har behov av understödjande vård genom hela processen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes vilken baserades på åtta artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Som ett resultat av analysen framkom fyra huvudteman: Att vara i ett känslomässigt kaos, Att ge och få stöd, Att leva i en förändrad kropp och Att ge mening åt sjukdomen och framtiden Slutsats: Att drabbas av livmoderhalscancer är en livsomvälvande upplevelse och den drabbade personen är i stort behov av information och stöd av sjuksköterskan. Erfarenheterna till följd av sjukdomen fick kvinnorna att reflektera kring sin kroppsuppfattning, kvinnlighet och fertilitet. Livmoderhalscancer diagnosen påverkade inte bara kvinnorna som individer utan även partnerrelationerna, synen på meningen med livet och framtiden. / Background: Cervical cancer is the third most common gynecological cancer disease that afflicts women in Sweden and 500 000 new cases is yearly reported worldwide. A cancer diagnosis and following treatment affects all aspects of life. Psychological distress and physical side effects of the disease and its treatment are common and the afflicted woman has a supportive care need through the entire process. Purpose: To describe women’s experiences of living with cervical cancer. Method: A literature review with an inductive approach was done, based on eight articles with a qualitative method. Result: As a result of the analysis four main themes appeared: To be in an emotional chaos, To give and receive support, To live in a changed body and To give meaning to the disease and the future. Conclusion: To be afflicted by cervical cancer is a life- changing experience and the person afflicted is in need for information and support from the nurse. The experiences, as a result of the disease, made the women reflect about their body image, womanhood and fertility. The cervical cancer diagnosis did not only affect the women as individuals but also their partner relations, their view of life and the future.

<p>Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.</p>