Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes. Studien omfattades av 23 elever som går första året på IV i en kommunal gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visade att elever på IV har genomsnittligt låg KASAM. Antonovsky (1991) menar att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress uteslutande från den negativa sidan. Författarnas förförståelse var att eleverna skulle ha låg KASAM och resultatet motsvarar författarnas förväntningar.

Syftet med studien är att belysa hur elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sina möjligheter att utveckla en självkännedom kring sitt eget lärande. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där totalt sex ungdomar från tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem är elever på högstadiet och tre på gymnasiet. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna upplever begränsningar i lärmiljön för att utveckla en självkännedom kring sitt lärande. Eleverna upplever ett beroende av olika former av stöd och hjälp av andra för att klara av skolan. Ett beroende som gör dem osjälvständiga. Eleverna upplever även problem kring att behöva acceptera svårigheterna som dyslexi innebär samtidigt som de försöker se fördelar med att ha diagnosen. Elevernas upplever att hur de blir bemötta av lärare är betydelsefullt för deras självkänsla i likhet med att få möjligheten att vara bra i skolan och lyckas med olika uppgifter i skolan. Att få möjlighet att utveckla en självkännedom kring sitt lärande leder till både mer självständighet och bättre självkänsla enligt de intervjuade eleverna. Elevernas utsagor kan ge oss vägledning i det specialpedagogiska arbetet med att främja utvecklandet av lärmiljöer som ger elever med dyslexi möjlighet att utveckla kunskaper om både sig själva och om dyslexi.

Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans. Lärarna menar även här att enskilda samtal är vägen att gå.

Sammanfattning Syftet med undersökningen var att kartlägga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) även få svar på varifrån de har fått sina kunskaper om hälsa. Undersökningen ägde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog två skolor med två klasser vardera i årskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkät. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att använda mig av enkät som metod och genomförde den i två olika skolor. För att bredda spannet valdes en skola som är centralt belägen och en skola utanför centrala staden. Enkäten började med enkla bakgrundsfrågor och var sedan uppdelad i tre områden: kost, sömn och fysisk aktivitet. Jag valde även att intervjua tre deltagare och intervjun var uppdelad i olika temaområden kring ämnet hälsa. Resultaten visade att eleverna som deltog i enkäten hade ett bra förhållningssätt till hälsa då de skattade sig högt på de tre områdena. Svaren redovisades med stapeldiagram. Intervjuerna redovisades och analyserades med hjälp utav de teoretiska utgångspunkterna KaSam och habitus. Eleverna som intervjuades hade en god hälsa som förmedlats av deras föräldrar genom ett helhetstänk kring hälsa.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration. Slutsats: Återgång till arbete prioriterades högt och det var ett mål för många personer. Upplevelser av bristande rehabilitering och information gentemot återgång till arbete var många. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i arbetsför ålder för att denne ska kunna uppnå sitt mål att återgå till arbetet.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lärmiljön, bemötande och åtgärder under sin skoltid. Avsikten är att få en ökad förståelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger på öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgått grundskolan. Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lärare som inte förstått dem och inte heller haft någon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver även lärare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlättat för dem under deras skoltid. Utifrån mitt resultat visar det sig att lämpliga anpassningar är en bra placering i klassrummet och tydliga instruktioner. Respondenterna beskriver även att de ibland behöver lämna klassrummet för att kunna fokusera och få arbetsro. De önskar förståelse och flexibilitet från lärarna och åtgärder som är anpassade efter deras individuella svårigheter och behov. Mina slutsatser är att det är viktigt att se eleverna som individer, att ge dem tydlighet och struktur och anpassa lagom för att öka deras möjligheter till KASAM

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser. Vidare undersöktes huruvida det fanns några könsskillnader avseende upplevelsen av negativa händelser. Resultatet av studien visade inte på någon signifikant skillnad i upplevelsen av negativa händelser mellan de med låg KASAM och de med hög KASAM på samma sätt som mellan män och kvinnor. Det är tänkbart att dessa skillnader inte beror på kön utan hur personligheten och tidigare livserfarenheter ser ut.

Detta examensarbete behandlar kunskapsområdet friluftsliv inom ramen för ämnet idrott och hälsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist på friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlättat det pedagogiska arbetet för lärarna. Undersökningen är riktad mot hur lärare upplever och undervisar inom detta kunskapsområde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lärare från tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lärarna främst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det är många ramfaktorer som försvårar arbetet med området. Undervisningen domineras fortfarande av aktiviteter där en fördjupning i att lära sig annat än aktiviteter verkar komma i skymundan och det blir då en väldigt ytlig undervisning. Vidare visar resultatet att området inte är speciellt prioriterat, även om några av de undersökta lärarna har börjat se möjligheterna istället för svårigheterna inom detta kunskapsområde.

Samhället har många sociala problem, med anledning av dessa har professionen socialt arbete vuxit fram. Inom professionen finns socialarbetare med socionomexamen. Socionomutbildningen är en generalistutbildning som arbetar över ett brett fält. Syftet med denna studie är att undersöka hur en del socionomer i olika yrkesroller kan se på sin professionella identitet i förhållande till sin generalistutbildning kontra sin specifika yrkesroll och hur detta påverkar deras arbetssituation. I denna kvalitativa studie har fyra yrkesverksamma socionomer intervjuats individuellt med en semi-strukturerad utformning. En kurator, en enhetschef, en socionom och en socialsekreterare som alla har tagit examen vid Umeå Universitet har intervjuats. Analysen bygger på en kvalitativ konventionell innehållsanalys där resultatet har kodats och kategoriserats. Resultatet visar på att det är svårt för socionomerna att förstå sin professionella identitet. Studien visar på att det finns ett glapp mellan teori och praktik där examen och yrkesroll inte har en direkt koppling och där samhället har höga förväntningar på professionen. Vad som tydliggörs i studien med hjälp av tidigare forskning samt KASAM-teorin är att socionomutbildningen saknar specialisering och tydliga gränser samt att arbetsgivarorganisationerna saknar tydliga riktlinjer för intervjupersonernas yrkesroller.

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp i Sverige. Av dessa överlever cirka 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är en omtumlande händelse där känslan av sammanhang kan försvinna. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie där 16 stycken artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats ingick i resultatet. Resultat: Många upplevde en förändrad fysisk aktivitet och flertalet drabbades av oro och ångest. Studiens resultat visade även att patienterna upplevde att de sociala relationerna påverkades och det fanns ett behov av att dela sina erfarenheter med andra. Slutsats: Hjärtstoppet ledde till att patienterna värderade livet annorlunda efteråt. Många upplevde det väldigt betydelsefullt att dela erfarenheter med andra i och med att många tankar och frågor uppstod. Längtan att komma tillbaka till vardagen som infann sig innan hjärtstoppet bidrog till en förstärkt upplevelse av mening och känsla av sammanhang.