Sammanfattning Bakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin som framkom var: Att gå från kaos till kontroll. Underliggande kategorier som framkom var (1) rädsla för det okända, (2) otillräcklighet i förhållande till sig själv och andra, (3) overklighet i den nya situationen, (4) delaktighet i vården av sitt barn och (5) förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: Papporna var från början rädda, kände sig otillräckliga och upplevde situationen som overklig. Med hjälp av egna och utifrån kommande resurser, bland annat barnsjuksköterskans omvårdnad och information, fann papporna efter olika lång tid en känsla av att vara delaktiga och ett förtroende för vårdpersonalen, som ledde till en högre känsla av sammanhang, det vill säga KASAM.   Nyckelord: Anknytning, delaktighet, KASAM, neonatalavdelning, / Summary Background: Today fathers are present during acute care of his newborn child and have an important role in the care of the newborn child. Closeness between child and parent is essential to promote wellbeing, attachment and bonding. Purpose: The purpose of the study was to describe what fathers' experience in acute care of their newborn baby. Method: Ten fathers of newborn children, where the child after the birth has been in need of emergency care and hospitalization in a neonatal department, have been interviewed. The interviews have been analyzed using qualitative content analysis. Result: The main category was: Going from chaos to control. The underlying categories that emerged were (1) fear of the unknown, (2) inadequacy in relation to himself and others, (3) unreality in the new situation, (4) participation in the care of his baby and (5) trust of health care staff. Conclusion: Fathers were initially afraid, felt inadequate and experienced the situation as unreal. Using proprietary and extrinsic resources, including pediatric nursing care and information, the fathers found at different phases a sense of ownership and confidence in the care that led to a greater sense of coherence, in other words Salutogenesis.Keywords: Attachment, Neonatal unit, Participation, Salutogenesis,

Abstract We have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more. We have analyzed our material from our theoretical premises, which has been the SOC and Stigma theory. Our results demonstrate that the people we interviewed, to some extent have experienced a change in their lives as a result of the diagnosis of ADHD. The diagnosis has worked for them as an explanation for their difficulties and as an opportunity to get support and help, such as medication. Some of those we interviewed also felt that the diagnosis has had a negative impact on their lives by an unsympathetic environment and a sense of being different. The people we interviewed attributed the diagnosis of great importance because it contributed to an explanation of their difficulties, as well as access to support and help, and secondly that they believe they have been a different situation if they had been diagnosed as a child. We do not want to draw any general conclusions from the results we obtained in the study, but we can see that the people we interviewed told us about a higher degree of comprehensibility and manageability after being diagnosed with ADHD. We do not see that they experienced an increased sense of purpose after they were diagnosed with ADHD, which is why we can´t say if they have received an increased SOC in its entirety as a result of the diagnosis. We also see that for some has been a stigma attached to being diagnosed with ADHD, while others describe it as a stigma of living with ADHD problems without knowing the cause of it. Keywords: ADHD, SOC, stigma, adult men, experience of diagnosis / Sammanfattning  Vi har valt att undersöka hur det kan vara att bli diagnostiserad med ADHD för vuxna personer. Vårt syfte med studien har varit att undersöka upplevelsen av att bli diagnostiserad med ADHD i vuxen ålder. Vi ville undersöka om personerna upplever att diagnostiseringen har lett till en förändring och i så fall på vilket sätt. Vi ville också undersöka vilken betydelse personerna tillskriver diagnosen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat fem män i åldrarna 31-45 år, som alla har haft sin diagnos i ett år eller mer. Vi har analyserat vårt material utifrån våra teoretiska utgångspunkter, som har varit KASAM och Stigmateorin. Studiens resultat visar att de personer som vi har intervjuat till viss del har upplevt en förändring i sina liv till följd av diagnostiseringen av ADHD. Diagnosen har för dessa fungerat som en förklaring till deras svårigheter och som en möjlighet att få stöd och hjälp, exempelvis genom medicinering. En del av de vi har intervjuat upplever också att diagnosen har haft en negativ påverkan på deras liv genom en oförstående omgivning och genom en känsla av att vara annorlunda. De personer vi intervjuat tillskriver diagnosen en stor betydelse, dels då den bidragit till en förklaring på deras svårigheter, dels som en tillgång till stöd och hjälp och dels att de tror sig ha haft en annan livssituation om de blivit diagnostiserade som barn.  Vi vill inte dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi fått i studien men vi kan se att de personer som vi intervjuat har berättat om en högre grad av begriplighet och hanterbarhet efter att de blivit diagnostiserade med ADHD. Vi ser dock inte att de upplever någon ökad känsla av meningsfullhet efter att de diagnostiserats med ADHD, varför vi inte kan uttala oss om de har fått en ökad KASAM i sin helhet till följd av diagnostiseringen. Vi ser också att det för vissa har varit stigmatiserande att bli diagnostiserad med ADHD, samtidigt som andra beskriver det som stigmatiserande att leva med ADHD-problematik utan att veta orsaken till den. Nyckelord: ADHD, KASAM, stigma, vuxna män, upplevelse av diagnos

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen.

SAMMANFATTNING ___________________________________________________________________________ Författare: Annika Köhlström Titel: Arbete med åtgärdsprogram En studie kring den innebörd lärare ger arbete med åtgärdsprogram och vad det betyder i praktiken År: 2013 Antal sidor: 28 Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vilken mening utvalda lärare tilldelar åtgärdsprogram och hur de ser på villkor för arbete med och kring dessa. Studien har en kvalitativ design och utgår ifrån intervjuer av tio klasslärare i år 5. KASAMs delkomponenter och systemteori har använts som stöd vid analys, som ett försök att få ytterligare fördjupad förståelse. Resultatet visar att den tilldelade mening lärare ger uppdraget att upprätta åtgärdsprogram framstår som låg. Det framgår inte att lärarna använder åtgärdsprogram eller ser dem som fungerande pedagogiska verktyg. De hinder för arbete med och kring åtgärdsprogram som lärare ger argument för, handlar i synnerhet om ramar på organisationsnivå. De möjligheter som framträder visar på att begriplighet för uppdraget med åtgärdsprogram finns och det uttrycks att den ursprungliga tanken med åtgärdsprogram i teorin är god. För att öka hanterbarheten beträffande arbete med och kring åtgärdsprogram använder lärarna sig av möjliggörande strategier och sätter stort värde på det stöd som erhålls av speciallärare samt specialpedagoger. Själva mötet med föräldrar, är det som i realiteten upplevs vara meningsfullt. Studien synliggjorde att oväntat många lärare så tydligt ger uttryck för den låga mening de tilldelar åtgärdsprogram och att användande av förenklande och tidsbesparande strategier är så omfattande och likartat, oberoende av skolornas läge i staden. Några slutsatser som dras är att lärare är medvetna om att åtgärdsprogram måste upprättas och vad de bör innehålla. Teoretiskt förstås också innebörden av dessa och varför kravet finns. Det framgår dock att lärare upplever att villkor på organisationsnivå för hur man på ett bra sätt kan hantera arbete med och kring åtgärdsprogram för att det ska kunna tjänstgöra som ett meningsfullt och användbart pedagogiskt verktyg, saknas. Nyckelord: Åtgärdsprogram, Barn i behov av särskilt stöd, KASAM, Systemteori

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris. Andra viktiga faktorer för att gudstron ska kunna fungera som en salutogen faktor vid kriser är en positiv gudsbild och ett stödjande nätverk av andra troende.

No description available.

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet  med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande  eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer  genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de  elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM  är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats.  Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa  goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor  faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet. Kunskapskraven för att nå betyget  E är tillräckligt hanterbara för alla elever, att det inte är på grund av bristande förmåga som  gör att eleverna blir underkända. Det är bristande närvaro som gör att lärarna inte kan bedöma elevernas förmåga som nästan uteslutande är anledningen till betyget F.

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå. Intervjudata analyserades utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) och Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell. Respondenterna anser att hälsoarbetet har förändrats under de senaste åren, några åt det positiva hållet och några till det negativa hållet. Studiens resultat kan dock inte påvisa om förändringarna i hälsoarbetet de facto har lett till minskad sjukfrånvaro på Posten. Posten arbetar med KASAM, men min slutsats är att man skulle kunna arbeta mer med att de anställda känner sig delaktiga i sitt arbete och att de får vara med och påverka sina arbetsuppgifter för att få en starkare känsla av sammanhang. Många medarbetare på Posten upplever att de har höga arbetskrav i kombination med låg kontroll i arbetet, vilket kan medföra en negativ stress och höga fysiska och psykologiska anspänningar.

Trough the contact with the HR (Human Resources) department of home care management in Halmstad municipality, emerged from the management a wish for a documentation for what should be included in leadership at middle management level in the future. People in middle management positions have a large impact on the operation staff and are also in charge of the individual corporate performance and its success. As we have previously been active in the management of multiple role configurations, including middle-management positions, we have some prior understanding of the complexity of this position. The study was conducted with the aim to investigate different aspects of what leadership for middle managers in home care management in Halmstad municipality may mean to them. With the help of different theories and models various aspects were analyzed due to the impact of leadership. Due to the studies purpose and questions, two focus groups was conducted and interviews with respondents from both the lower and superior positions in home care management in Halmstad municipality was done. In addition, four individual interviews were done with middle management representatives from home care management. Our results demonstrate that leadership includes and are influenced by aspects derived from the organizational structures and tools, as well as to the clarity of home care management communication process. The analyses and conclusions leads to a model called "close leadership” - a future leadership approach that demonstrates how a different leadership approach can be used instead. / I kontakten med HR (Human Resources) avdelningen på Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun, framkom från förvaltningen en önskan om ett underlag för vad som bör inbegripas i ledarskapet på mellanchefsnivå i framtiden samt vilka aspekter som inkluderas i detta. Personer i mellanchefsbefattning har en stor påverkan på verksamhetens baspersonal och därtill ansvarar denne också för det enskilda verksamhetsresultatet och dess framgång. Då vi tidigare varit verksamma i förvaltningen i flera olika rollkonstellationer, inkluderat även mellanchefsbefattning, har vi en viss förförståelse för vilken komplexitet denna befattning kan innebära. Studien är genomförd med syftet att undersöka olika aspekter på vad ett ledarskap för mellanchefer i Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun kan innebära. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar studien de olika aspekternas påverkan på ledarskapet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med respondenter ur både under- och överordnande befattningar i Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun genomförts. Därtill genomfördes fyra enskilda kvalitativa intervjuer med mellanchefsrepresentanter ifrån Hemvårdsförvaltningen. Studiens resultat visar att ledarskapet inkluderar och påverkas av aspekter som härleds till de organisatoriska strukturerna och verktygen, samt till tydligheten i Hemvårdsförvaltningens kommunikationsprocess. Analysen utmynnar i en av studien framtagen modell som döpts till "nära ledarskap" – en framtida ledarskapsstrategi som tydliggör hur ett önskvärt ledarskap i Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun kan utövas.

I ”Skolbarns hälsovanor” har sedan 1985 frågan ”Vad tycker du om skolan nu för tiden?” funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan. De har fått prata fritt omkring dessa teman och beskriva sina känslor för skolan. Genom att sammanställa delarna skildras i resultatet hur flickornas välbefinnande i skolan ser ut. / The Swedish national survey "School children's health habits" have since 1985 asked children "What do you think about school these days?". School satisfaction decreases with age and unlike many other questions there are different views from boys 'and girls on this matter. Most obvious in the youngest age group, where girls more often say they feel very well at school (Swedish children's health habits, FHI 2005). In this study eight 12-year-old Swedish school girls from a small town in the west of Sweden describe their feelings about school. My method is to determine their SOC-value through a survey (Margalit & Efrati, 1996) based on Antonovsky's questionnaire for measuring Sense of Coherence (Antonovsky, 1987) and then interview them individually on the subjects of well-being, flow, and praise in school. They may talk freely about these topics and describe their feelings about different aspects of school. By assembling the different parts in the result an illustration of girls' well-being in the school setting is formed.