<p>Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang. Resultaten visade att projektledarens och medarbetarnas känslor av sammanhang på arbetsplatsen är tillräcklig då de upplevde att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet var tillfredsställande på deras arbetsplats. Då dessa faktorer verkar hämmande för stress och utbrändhet på arbetsplatsen, dras slutsatsen att de intervjuade har en god arbetssituation med låg risk för stress och utbrändhet.</p>

<p>I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet. Materialet har sedan analyserats utifrån teorierna KASAM och Empowerment samt tidigare forskning. Resultatet visar att bemötande blir av stor vikt för grunden till en bra relation och insats. Vidare har klientens känsla av vanmakt kunnat påverka delaktigheten med socialtjänsten negativt. Avslutningsvis visar resultatet att en hög meningsfullhet föregås av ett bra bemötande, adekvat information och ett bekräftande av individens egna resurser. Förslag till vidare arbete är att brukarna bör få större utrymme bland landets socionomutbildningar då brukarens expertis idag inte tas upp i tillräcklig stor utsträckning.</p>

<p>Regionbildningen som ägde rum i Västra Götaland 1999 innebar följande förändring för arbetsterapin som tidigare funnits inom kommunen, att den nu delades i två delar, en regional del placerad i Primärvården och en kommunal del. Arbetsterapeuterna följer under samma ansvarsbeskrivning men med en lokalt utarbetad överenskommelse. Ansvarsbeskrivningen har förändrats ett flertal gånger eftersom den varit diffus och en källa till tvister. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter i Primärvården upplever sitt arbete med avseende på regionbildningen. Studien är en fallstudie där 8 arbetsterapeuter som arbetar i Primärvården intervjuades efter KASAMs tre delkomponenter som huvudrubriker för intervjufrågorna. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras under varje delkomponents följande tre intervjufrågor.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>

<p>Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor. Vad är medarbetarnas uppfattning om policys generellt?, Hur väl känner medarbetarna till Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen? Och Anser medarbetarna att dokumenten ger vägledning i arbetet.</p><p>Metod: I min studie har jag använt mig av kvalitativ metod eftersom jag ämnar undersöka en företeelse. Insamlingen av primärdata har skett med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts på Skattekontoret i Gävle och Sandviken med en respondent i taget. De sekundära data som jag använt i studien består i första hand av två dokument från Skattekontoret Mångfaldsplan och Medarbetarpolicyn. På dessa två dokument har jag utfört en etnografisk innehållsanalys. Analysen av det empiriska materialet har skett medhjälp av hermeneutiskanalys där jag skapade en analysmall som gav mig en överblick av materialet.</p><p>Resultat och slutsats: Här presenterar jag de empiriska fakta som intervjuerna från skattekontoren i Gävle och Sandviken har gett mig. Materialet presenteras utan specificerade frågor och intervjuguiden som jag använt pressenteras som bilaga. Om man använder dokument för att styra organisationen mot uppsatta mål. Är det viktigt att veta vilken typ av dokument som krävs. Det handlar om att leda eller styra medarbetarna.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att en intressant vinkling är att väga skrivna styrdokument mot informationssystemet KASKAD som används inom Skatteverket.</p><p>Uppsatsens bidrag: Att belysa en angelägen fråga inom dagens företagsekonomiska värld. Hur policys förmår att ge riktlinjer som ett stöd för medarbetare i den dagliga verksamheten, i en tid då det ställs allt större krav på medarbetarna att ta ansvar för sina handlingar.</p> / <p>Aim: In order to create effective organizations policies is needed. A policy usually sets standards and describes how things shall be done in the organization. My aim with this study is to get an understanding how co–workers in a Government Administration consider their knowledge and possibility to follow policies. In my study I use two policies from the tax agency, co–worker policy and multitude plan. In the presentation of my problem I have used tree questions. What do co–workers think of policies in general? , How well do co–workers recognize the co–worker policy and multitude plan? And What do the co–workers consider about this document and do they give guidance in work?</p><p>Method: I have been using a qualitative methodology for my study, because I intend to examine a phenomenon. The collection of primary data has been taken place with interviews by semi structure character. The interviews have been carry out at the tax offices in Gävle and Sandviken with one co–worker at the time. The secondary data in this study endure foremost by the two documents multitude plan and co–worker policy. I have also performed an ethnographic analysis of contents on these documents. The analysis of the empirical material has been taken place with Hermeneutic analysis, I created an analysis template who gave me a good overview of the material.</p><p>Result & Conclusions: In this part I present the empirical fact that the interviews gave. The material presents without specified questions and the interview template are presented in the appendix. If you use documents to govern the organization to wards highly placed goals. It is of importants to now what type of documents you should use. It is about lead or govern the co-workers.</p><p>Suggestions for future research: An interesting angle would bee to compare written policies whit the information system KASKAD within the tax agency.</p><p>Contributions of the thesis: To illustrate a pressing problem within the world of Business Administration. How policies are able to give guidance and support to co–workers in there daily activity in a time when co–workers are expected to take a bigger responsibility for there action?</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och</p><p>normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den</p><p>dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa</p><p>mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss</p><p>av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att</p><p>integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som</p><p>empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen</p><p>upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det</p><p>finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser</p><p>och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool’s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled.</p>

<p>Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna.</p> / <p>Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.</p>

<p>Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles. Results: Our findings indicate that the degree of individual self-management has a major impact on both daily and future wellbeing. The degree of individual self-management, above all, affects glycemic control and hence the risk of future complications. Factors influencing the degree of individual self-management were cooping strategies, education, control, goals, faith in the future, depression healthcare support and social support. All these factors pose obstacles and possibilities for the individual patient.</p>

<p>SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:</p><p>Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?</p><p>Vad är det som gör att eleverna mår bra i skolan/Vad upplever eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?</p><p>Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?</p><p>METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper. I tre utav fokusgrupperna befann sig eleverna i den direkta skolvardagen och i en fokusgrupp befann sig eleverna på en fritidsgård.</p><p>MATERIAL: Det är intervjuerna med eleverna som är vårt huvudsakliga material och som ligger till grund för undersökningen.</p><p>RESULTAT: Elevernas föreställningar om hälsa innefattar både den psykosociala – och den fysiska miljön. Det eleverna lyfter upp som en viktig aspekt till att de mår bra i skolan handlar om goda relationer. Vi kan konstatera att eleverna är medvetna om faktorer som påverkar deras hälsa positivt och att ett önskat läge kunde uppnås genom deras delaktighet.</p>