Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky’s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM). Då sjuksköterskan är medveten om hur patienten upplever sin livssituation samt hur denne skattar sin livskvalité, är det lättare för henne att ge patienten en god och individanpassad vård, samt att hjälpa patienten att uppnå välbefinnande trots sjukdom. Syftet är att kartlägga hur hjärtsjuka och cancerpatienter skattar sin KASAM, då ökad kunskap om detta ger möjlighet till en bättre vård. Metoden som användes var analys av kvantitativ forskning som sammanställdes i tabeller. Resultatet visar hur de olika patientgrupperna skattar sin KASAM och att det finns en skillnad mellan hur cancer- och hjärtpatienter skattar sin KASAM. Vidare har vi funnit att det finns en skillnad i KASAM-värde bland patienterna som beror på andra faktorer, som exempelvis kön och ålder. Signifikant lägre KASAM-värden angavs av kvinnor med cancer jämfört med både friska kvinnor och män med cancer. Signifikant högre KASAM-värde angavs av äldre cancerpatienter jämfört med yngre cancerpatienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att mångbesökare kännetecknas av att det är fler kvinnor än män som definieras som mångbesökare, åldersmässigt är mångbesökare i medelåldern, men de kan också vara äldre som är multisjuka och yngre patienter som är i en krissituation. Mångbesökare visar sig ha ett stort vårdbehov, okunskap om den egna hälsan, ha en stor tillit till sin läkare, ha ett stort lidande, att ofta vara svårt sjuka samt att de har flera negativa upplevelser av vården. Flera uttrycker ett lidande och ett utanförskap. Slutsatsen är att mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort lidande med både somatisk och psykisk sjukdomsbild som behöver god vård, bra möte med vårdpersonal, kontinuerlig läkarkontakt och god tillgänglighet. En fördel för patientgruppen vore att det fanns multidisciplinära team bestående av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer som kan identifiera patientgruppens ohälsa och rätt hjälp kan sättas in. / Program: Fristående kurs

Detta är en kvalitativ studie om psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Syftet medstudien är att belysa vilka förhållningssätt och strategier som tillämpas av personal vidHVB-hem för att förebygga och hantera psykisk ohälsa bland ensamkommande barn.För att uppnå syftet och frågeställningarna har vi undersökt personalens erfarenheterinom HVB verksamheter genom semistrukturerade intervjuer. Studien bygger påutsagor från personalen om deras erfarenheter och upplevelser kring psykisk ohälsabland de ensamkommande barnen, vilka svårigheter de möter i deras arbete och vadsom är viktigt att tänka på i arbetet med ensamkommande barn.Resultatet i studien visar att boendepersonal beskriver att ungdomarnas psykisk ohälsakommer i uttryck genom frustration, aggression, ångest, självskadebeteende ochmissbruk, vilket är i linje med vad som visats i tidigare forskning om ensamkommandebarn som en utsatt grupp som har varit med om traumatiska upplevelser vilket kan hapåverkat deras psykiska hälsa (Hessle 2009, Batista m.fl 2007). HVB personalenbeskriver arbetet med att skapa trygghet och möjlighet till tillförlitliga relationer med deensamkommande barnen som sin viktigaste funktion. Intervjupersonerna beskriver attdet är viktigt att vara tillgänglig och stödjande för barnen för att de ska känna sigdelaktiga i meningsfulla situationer.

Syftet med denna studie är att utforska fenomenet ayahuasca retreats och utövarnas upplevelser av detta. Vi vill undersöka vad den generella motivationen bakom sökandet efter ayahuasca är samt på vilket sätt arbetet med ayahuasca retreats skulle kunna tillämpas som en alternativ behandlingsmetod. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ forskningsansats, där datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av KASAM vilket är arbetets teoretiska utgångspunkt. Urvalet innefattar fyra utövare, vilka har intervjuats genom videochatt eftersom det geografiska avståndet gjorde det omöjligt att besöka verksamheterna under arbetets tidsram. Resultatet visar att utövarna anser att ayahuasca har terapeutiska egenskaper i form av att hjälpa personer som anses lida av ohälsa och obalans, genom vägledning och stöd i ett förändringsarbete. Betydelsen av ayahuasca retreats grundar sig i utövarnas egna upplevelser av att detta har givit dem meningsfullhet i livet, i form av egen vägledning och helande men även genom att hjälpa andra som söker sig till ritualen. Slutsatsen är att vår roll som socialpedagoger kan använda sin kunskap inom detta forskningsområde då arbetet med ayahuasca innefattar flera pedagogiska moment genom hela ritualens process.

Syftet med vår studie var att undersöka hur behandlare som arbetar med fysisk aktivitet som inslag vid behandling av substansbrukssyndrom uppfattar behandlingsformen. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Totalt fyra behandlare från fyra olika verksamheter har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om salutogenes och känsla av sammanhang. Resultatet i studien har visat att fysisk aktivitet används på en rad olika sätt i behandlingsarbetet och bidrar till ett bättre behandlingsresultat och utgör en viktig del i ett holistiskt förhållningssätt i synen på vad som krävs för att en klient skall uppnå ett gott välmående. De behandlare som arbetar med fysisk aktivitet är positivt inställda till behandlingsformen. En av studiens slutsatser är att fysisk aktivitet kan verka på ett flertal olika sätt och användas som ett verktyg av behandlare för att uppnå ett gott behandlingsresultat och skapa goda förutsättningar för klienten efter avslutad behandling.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka på vilket sätt skolan kan bli begriplig, hanterbar och meningsfull för flickor med autismspektrum på gymnasiet. Begreppet KASAM som utgörs av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet beskrivs i uppsatsen och följs av en forskningsöversikt som berör de intervjuade flickornas syn på kategorier som lärmiljö, att studera, skolämne, tiden i skolan, läraren, psykisk ohälsa som framkommit. Fem flickor med autismspektrum på gymnasiet har intervjuats enskilt i semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har senare transkriberats och resulterat i de fem flickornas berättelser om hur de upplever sin skolmiljö. Flickorna lyfter att de behöver tydliga, pedagogiska lärare som ser deras behov av strukturerade, planerade och organiserade lektioner med rimliga krav i en anpassad miljö. Uppsatsen visar att skolan som organisation men främst läraren behöver hantera ett mångfacetterat uppdrag. Läraren behöver kunna motivera till lärande genom att strukturera, planera och organisera undervisningen i en förutsägbar miljö med rimliga krav kan vara en del i att flickor med autism på gymnasiet upplever skolan som hanterbar, begriplig och meningsfull.

No description available.