<p>Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation. Längre fram i instuderingsprocessen till teorin stötte vi på alarmerande rapporter som indikerade att det kunde förekomma hälsorisker med att arbeta natt. Detta gjorde att vi utökade vår frågeställning ytterligare med en fråga, – Hur påverkar nattarbete hälsan?</p><p>Vi valde en kvalitativ metod med intervjuer. Vi valde också att delta på respondenternas arbetstid. Detta gjorde vi i syfte att öka vår förståelse för respondenternas arbetssituation. Våra teoretiska utgångspunkter har fungerat som en ram för våra intervjuer när vi analyserat det empiriska materialet. Studiens resultat visar att de kvinnor vi undersökt inte känner sig lika delaktiga med övriga personalen. Det är främst med andra nattarbetande som de känner delaktighet. Sin hälsa upplever de vara mycket god, och är sällan sjuka eller sjukskrivna.</p><p>Teorier vi använt oss av är KASAM, känsla av sammanhang och Karaseks krav- och kontrollmodell. Om man inte upplever känsla av sammanhang på grund av att man inte klarar av olika stressorer kan det leda till negativ stress och oro. Samma sak kan hända om man inte klarar av sitt arbete. Arbetskraven kan vara för höga och/eller egenkontrollen på arbetet kan vara för låg. Vid denna typ av arbete har man enligt Karasek ett högstressarbete. Bristen på känsla av sammanhang, eller att ha ett högstressarbete arbete kan leda ohälsa på sikt.</p><p>Att förebygga sjukdom och ha ett hälsosamt leverne är viktigt idag. Som nattarbetare är det viktigt att tänka på vad man äter och hur man sover efter ett arbetat nattpass. Sömnperioden är av stor vikt under dygnet. Det är under denna period som kroppen återhämtar sig och reproducerar exempelvis immunförsvaret. Vi har därför valt att beskriva hur vi tror detta hänger ihop, krav och kontroll, hälsa, hälsorisker, sömn och matvanor samt känsla av sammanhang.</p><p>Sökord: nattarbete/nightwork, skiftarbete, delaktighet, krav och kontroll, KASAM, sömn, stress, hälsa, undersköterskor samt vårdpersonal.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?</p><p>Metod</p><p>Den kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär. Ur detta framkom intervjuobjekten. Intervjufrågorna var förankrade i forskningsvärldens allmänt vedertagna uppdelning av stressorer; fysiska, psykiska och sociala. Svaren analyserades genom Antonovskys KASAM-teori och metod, detta för att finna eventuella gemensamma GMR.</p><p>Resultat</p><p>Lärarna upplever överlag sin fysiska arbetsmiljö som god. De påstår sig ha behändiga klasstorlekar, bra lokaler och ljudnivåer som inte orsakar några större problem. Deras psykiska miljö upplevs vara krävande, men också givande i form av bl.a. uppskattning och synlig utveckling hos eleverna. Gällande den sociala miljön betonas en god relation till arbetskollegor och elever. Lärarnas starka KASAM bekräftas i utsagorna. Eftersom lärarna har starkt KASAM leder inte stressorerna, vilka uppkommer i arbetet, till utbrändhet.</p><p>Slutsats</p><p>Det framkommer flera likheter i lärarnas utsagor, både hur de upplever och hanterar arbetsmiljön. Genom att tolka dessa utsagor har följande generella motståndsresurser framträtt: stödet från omgivningen, god relation till elever och kollegor, personlighet, erfarenhet i yrket samt gränssättning. Dessa GMR kan vara en betydande orsak till varför lärarna lyckats undvika utbrändhet under alla dessa år i yrket.</p>

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är arbete. Resultatet visade att arbete är kärnan i integrationen och en viktig och avgörande faktor för en lyckad integration. Teoretiska paralleller dras till Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM) för att klargöra upplevelsen av integrationsprocessen.

Hur kan stödgrupper hjälpa barn som har upplevt våld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt våld. Samt hur verksamheten, utifrån de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, påverkar barnen. Utifrån en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgångspunkt har två intervjuer genomförts utifrån ett strategiskt urval på en stödgruppsverksamhet där de intervjuade, informanterna, är de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal. Som ett komplement till samtalen kan stödgrupp ge barnet en möjlighet att träffa andra barn som också har upplevt våld vilket gör att de ser att de inte är ensamma i sin situation. Detta är något barnen kan få vid vår undersökta barnverksamhet. Tidigare forskning samt barnverksamheten vi har fokuserat på visar att ett deltagande i en stödgrupp är ett salutogent sammanhang och kan hjälpa barnet att öka sin känsla av sammanhang samt förbättra sin psykiska hälsa.

Titel FRÄMJA &amp; FÖREBYGGA – hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan Engelsk titel PROMOTE &amp; PREVENT – strategies in school to promote health and prevent drugs. Författare Lotta Berg Handledare Inger Holm Datum Mars 2007 Antal sidor 32 Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM SAMMANFATTNING Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang. Det man kan utläsa av undersökningens resultat är att deltagarna genom KrAmi-programmet får vägledning i att finna en meningsfullhet i livet. De människor som har en hög känsla av meningsfullhet ser inte tråkiga och olyckliga händelser som glädjefulla, men de har större möjlighet att söka en mening med händelsen och finna en lösning för att komma vidare i livet Nyckelord: grundad teori, stöd, motivation, gör sitt jobb och KASAM.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (&lt;80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor. Vad är medarbetarnas uppfattning om policys generellt?, Hur väl känner medarbetarna till Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen? Och Anser medarbetarna att dokumenten ger vägledning i arbetet. Metod: I min studie har jag använt mig av kvalitativ metod eftersom jag ämnar undersöka en företeelse. Insamlingen av primärdata har skett med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts på Skattekontoret i Gävle och Sandviken med en respondent i taget. De sekundära data som jag använt i studien består i första hand av två dokument från Skattekontoret Mångfaldsplan och Medarbetarpolicyn. På dessa två dokument har jag utfört en etnografisk innehållsanalys. Analysen av det empiriska materialet har skett medhjälp av hermeneutiskanalys där jag skapade en analysmall som gav mig en överblick av materialet. Resultat och slutsats: Här presenterar jag de empiriska fakta som intervjuerna från skattekontoren i Gävle och Sandviken har gett mig. Materialet presenteras utan specificerade frågor och intervjuguiden som jag använt pressenteras som bilaga. Om man använder dokument för att styra organisationen mot uppsatta mål. Är det viktigt att veta vilken typ av dokument som krävs. Det handlar om att leda eller styra medarbetarna. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att en intressant vinkling är att väga skrivna styrdokument mot informationssystemet KASKAD som används inom Skatteverket. Uppsatsens bidrag: Att belysa en angelägen fråga inom dagens företagsekonomiska värld. Hur policys förmår att ge riktlinjer som ett stöd för medarbetare i den dagliga verksamheten, i en tid då det ställs allt större krav på medarbetarna att ta ansvar för sina handlingar. / Aim: In order to create effective organizations policies is needed. A policy usually sets standards and describes how things shall be done in the organization. My aim with this study is to get an understanding how co–workers in a Government Administration consider their knowledge and possibility to follow policies. In my study I use two policies from the tax agency, co–worker policy and multitude plan. In the presentation of my problem I have used tree questions. What do co–workers think of policies in general? , How well do co–workers recognize the co–worker policy and multitude plan? And What do the co–workers consider about this document and do they give guidance in work? Method: I have been using a qualitative methodology for my study, because I intend to examine a phenomenon. The collection of primary data has been taken place with interviews by semi structure character. The interviews have been carry out at the tax offices in Gävle and Sandviken with one co–worker at the time. The secondary data in this study endure foremost by the two documents multitude plan and co–worker policy. I have also performed an ethnographic analysis of contents on these documents. The analysis of the empirical material has been taken place with Hermeneutic analysis, I created an analysis template who gave me a good overview of the material. Result &amp; Conclusions: In this part I present the empirical fact that the interviews gave. The material presents without specified questions and the interview template are presented in the appendix. If you use documents to govern the organization to wards highly placed goals. It is of importants to now what type of documents you should use. It is about lead or govern the co-workers. Suggestions for future research: An interesting angle would bee to compare written policies whit the information system KASKAD within the tax agency. Contributions of the thesis: To illustrate a pressing problem within the world of Business Administration. How policies are able to give guidance and support to co–workers in there daily activity in a time when co–workers are expected to take a bigger responsibility for there action?