Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina ändrade förutsättningar bättre än en person med lågt KASAM. Studier har även visat att människan har olika förutsättningar till att finna hälsa efter sjukdom. Författarna vill därför undersöka om detta stämmer och vad det är som gör att personer har olika förmågor och förutsättningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien är att beskriva hur personer hanterar sin ändrade livssituation, utifrån KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig på en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats. Studien visade att det som ger bra förutsättningar för att någon ska klara av att hantera sin livssituation är att personen i fråga använder sig av någon form av copingstrategi. Familj eller vänner som hjälper personen, både fysiskt och psykiskt, fungerade också som en viktig faktor. Med hjälp av dessa faktorer kunde personerna som drabbats av sjukdom, på bästa sätt ta kontroll över sin nya situation och återfå ett så gott liv som möjligt. Författarna fann att hur personen väljer att hantera sin livssituation, beror mycket på den enskilde personen, det vill säga om denne har viljan, motivationen, den psykiska inställningen och förmågan. Fynden som hittades anser författarna går att tillämpa i sjuksköterskans dagliga arbete, för att stötta och hjälpa människor att klara av och hantera sin livssituation på ett bättre sätt.

The aim with this essay was that on the basis of the care staff’s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky’s theory about “SOC”, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness. In the conclusion it showed that the unaccompanied refugee children initially considered a lot to be difficult to understand, when meeting with the Swedish culture. Simultaneously they also considered that it meant many possibilities for them. The care staff became an important resource for the children to help them to understand and to manage the meeting with the culture differences, but also in order to motivate them furthermore. The curiosity, motivation and commitment of the children helped them furthermore to adopt a lot of the new culture, simultaneously as they also held on to a lot of their native country's culture.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite. Artiklarna lästes och genomgick en temaanalys. Resultat : Resultatet delades in i fem teman. Socioekonomi och psykosociala faktorer menar att socioekonomisk tillhörighet och till exempel socialt stöd är betydande faktorer. Närmiljön och dess tillgångar är styrande med tillgängliga parker, cykelbanor etcetera som visats stimulera mäns motionsvanor. Förhållandet till det manliga idealet menar bland annat att det finns förutfattade meningar om hur män ska bete sig och hur detta påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet och fritiden visade att ett tungt jobb minskar chansen till motion på fritiden. Vardagsmotion eller bekvämlighet är till stor del styrande av ekonomiska resurser samt om utvecklade cykel och promenadvägar som finns tillgängligt. Implikation: För att främja fysisk aktivitet hos medelålders män bör både yttre och inre faktorer tillgodoses. Mer företag bör överväga att införa hälsovård. Kanske viktigast att ge arbetare i låga socioekonomiska grupper exempelvis förmånliga priser på gymkort. Det rekommenderas upprätthållande av platser såsom cykelbanor och motionsspår, där fysisk aktivitet kan utövas. Åtgärder som riktar sig till att stärka mäns självförtroende och andra inre egenskaper som är viktiga för att främja motivation till fysisk aktivitet hos medelålders män.

Kommunala parkarbetare är en ”tyst” yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet. För att uppnå syftet användes deltagarorienterande metoder som gav de medverkande parkarbetarna tillfällen till reflektion över det egna arbetet: projektmöte, brainstorming, fokusgrupp, medföljning samt informella grupp- och individsamtal. Undersökningsresultaten återkopplades och diskuterades kontinuerligt med de medverkande parkarbetarna. Dessa har också i efterhand utvärderat undersökningsprocessen. Den kvalitativa analysen av det omfattande materialet utmynnade i ett antal kategorier som ligger till grund för undersökningsresultatens presentation. Undersökningen visade att deltagarna upplevde en stark känsla av sammanhang när det gällde arbete och arbetskamraterna. Det handlar om arbetsgruppens yrkesstolthet och professionella förhållningssätt gentemot medborgarna och i utförandet av arbetsuppgifterna. Begreppen handlar om vikten att hjälpas åt, fördelning av arbetsuppgifter och att ha roligt tillsammans. Resultaten visar att initierat pilotprojekts varaktighet var otydligt vilket innebar en svag känsla av sammanhang. En svag känsla av sammanhang sågs också avseende utveckling som handlar om arbetsgruppens önskemål om nya arbetsuppgifter, effektivare arbetssätt och att ledningen ska ta tillvara på nya idéer. En svag känsla av sammanhang upplevdes också i förhållande till arbetsledare/chef som deltagarna anser ska vara en central person för dem. Deltagarna efterlyste en öppen dialog innehållande delaktighet och möjlighet till att påverka och att utforma tydliga mål tillsammans. Sammantaget innehåller uppsatsen noggranna beskrivningar av tillvägagångssätt, analyser och resultat avseende undersökningens empiriska genomförande och litteraturgenomgång. Beskrivningarna underlättar bedömningar av metodernas användbarhet och resultatens tillförlitlighet. De kan också utgöra en inspiration och vägledning vid eventuella framtida utvecklingsarbeten.

<p>Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA</p><p>– hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan</p><p>Engelsk titel PROMOTE & PREVENT</p><p>– strategies in school to promote health and prevent drugs.</p><p>Författare Lotta Berg</p><p>Handledare Inger Holm</p><p>Datum Mars 2007</p><p>Antal sidor 32</p><p>Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.</p>

<p>Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina ändrade förutsättningar bättre än en person med lågt KASAM. Studier har även visat att människan har olika förutsättningar till att finna hälsa efter sjukdom. Författarna vill därför undersöka om detta stämmer och vad det är som gör att personer har olika förmågor och förutsättningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien är att beskriva hur personer hanterar sin ändrade livssituation, utifrån KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig på en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats. Studien visade att det som ger bra förutsättningar för att någon ska klara av att hantera sin livssituation är att personen i fråga använder sig av någon form av copingstrategi. Familj eller vänner som hjälper personen, både fysiskt och psykiskt, fungerade också som en viktig faktor. Med hjälp av dessa faktorer kunde personerna som drabbats av sjukdom, på bästa sätt ta kontroll över sin nya situation och återfå ett så gott liv som möjligt. Författarna fann att hur personen väljer att hantera sin livssituation, beror mycket på den enskilde personen, det vill säga om denne har viljan, motivationen, den psykiska inställningen och förmågan. Fynden som hittades anser författarna går att tillämpa i sjuksköterskans dagliga arbete, för att stötta och hjälpa människor att klara av och hantera sin livssituation på ett bättre sätt.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong> Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att<strong> </strong>graden<strong> </strong>av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.</p><p><strong>Metod </strong>Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: <em>S</em><em>jukdomens påverkan på KASAM</em>, <em>Hälsofrämjande faktorer</em> samt <em>Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM</em>.<strong> </strong>I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen.</p><p><strong>Slutsats </strong>KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.</p>

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd. KASAM och self-efficacy korrelerade signifikant negativt med krav. En multipel regressionsanalys visade att self-efficacy bidrar med förklarad varians i krav och kontroll medan känsla av sammanhang bidrar med förklarad varians i stöd. Slutsatsen är att känsla av sammanhang och self-efficacy är användbara teorier för att arbeta strukturerat med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och främja en god hälsa hos de anställda.

Uppsatsens utgångspunkt och syfte är att undersöka hur yrkesutbildning inom särskild utbildning för vuxna kan påverka elevers syn på sig själva. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med öppna frågor och urvalet bestod av deltagare i ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedling och särskild utbildning för vuxna i den aktuella kommunen. Resultatet visade på tre övergripande kategorier där elever uppger utbildningen har haft påverkan på deras syn på sig själva: erfarenheter för livet, självbild och självförtroende. Det framkommer att det är av stor vikt vilket innehåll utbildningen har, hur lärande på skola och arbetsplats möjliggörs och hur en plats i en social gemenskap, i skolan och på arbetsplatsen, spelar roll för hur studiens informanter ser på sina förmågor och sitt eget värde. Vidare framkommer att lärsituationer och lärmaterial styr vilket lärande som möjliggörs och vilka kunskaper som utvecklas. I diskussionen diskuteras hur vuxna elever med utvecklingsstörning har liten möjlighet att läsa vidare studier. Därmed fattas möjligheten att få en yrkesutbildning och på så vis bli bekant med yrkeslivets och vuxenlivets krav, samhällets bildningskrav och det blir mycket svårt att få en naturlig del i arbetslivet. Det diskuteras vidare på vilket sätt en yrkesutbildning, som anpassats till målgruppen, har möjlighet att påverka såväl självbild, självförtroende och ge framtidstro. Implikationer av samhällets organisering av separata skolformer för personer med utvecklingsstörning synliggörs också i studien.

Abstrakt Då det salutogena synsättet och Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang) blivit mer uppmärksammad att använda sig av i arbete med människor, har det i samband med detta medfört att det även förekommer hinder som försvårar arbetet. Syftet med studien är att undersöka vilka salutogena strategier som framträder på ett boende med ensamkommande flyktingbarn samt på vilket sätt dessa utspelar sig i praktisk handledning. Kopplat till detta är syftet även att belysa hinder som kan förekomma i det praktiska arbetet gentemot denna målgrupp. Genom semi-strukturerade intervjuer och en kvalitativ innehållsanlys som metod har syftet undersökts. Intervjuerna genomfördes på fyra informanter som alla arbetar i samma verksamhet. Resultatet visar att känsla av sammanhang gör sig påmind genom delaktighet, stöd, information och motiverande samtal. Samtidigt visar även resultatet att det finns hinder, så som avsaknad av samsyn samt för lite resurser, för att tillvägagångssättet ska kunna verka fullt ut. Trots detta finns det goda förutsättningar för att metoden ska kunna fungera i liknade verksamheter.