No description available.

Employee surveys in Stockholm indicate that educators at the schools are not satisfied with their work situation. In society, voices are being raised against cuts in the school as well as in the leisure centers. Research over the last decade indicates that there is an imbalance in the status relationship between school and leisure centers, and many newly trained teachers at leisure centers feel doubtful about a professional role with excessive demands. With interviews of school leaders and educators at leisure centers, I have found in this qualitative study that the sense of context (KASAM) in the professional role is influenced by how meaningful the educators perceive their role. A meaningfulness that is based on what resources school leaders can provide to understand and manage the demands that leisure educators face every day.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några elevassistenter upplever sina arbetsvillkor och hur deras uppdrag på skolan ser ut. Studien belyser även om och hur mycket elevassistenterna har fått vidareutbildning inom sin yrkesroll och om de upplever att de elever de stöttar uppfattar skolan meningsfull. De forskningsfrågor som jag har besvarat i min studie handlar om vad som utgör elevassistentens uppdrag på skolan och inom vilka utvecklingsområden elevassistenten anser sig behöva för att förbättra deras uppdrag som elevassistent. Respondenterna i studien svarar även på om elevassistenterna upplever att de har rätt förutsättning att arbetar för en inkluderande verksamhet och i slutet frågar jag vilken form av stöttning som efterfrågas av elevassistenterna. För att genomföra denna studie har jag använt mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod där både enkätfrågor och intervjuer har använts. Jag har fått in enkätsvar från 18 respondenter och intervjuat två elevassistenter där samtliga är fördelade mellan fem olika grundskolor inom årskurs 7–9. Resultatet skiljer sig åt beroende på vilken skola man arbetar på. Det visar även på att behovet av mer stöttning och förståelse från övrig personal inom verksamheten gentemot elevassistenterna är stort.

Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt rekommenderas patienter att genomgå livsstilsförändringar för att minska risken för en andra hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar definieras som att utföra en förändring i sin nuvarande livsstil. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Denna studie utformas som en litteraturöversikt, 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i kommande resultat med kvalitativ, kvantitativ samt mixad ansats. Resultat: Att påbörja och upprätthålla livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt upplevdes varierande mellan olika patienter. Motivation, kunskap och stöd var viktiga komponenter för förändringsprocessen. Vissa patienter upplevde det svårt att upprätthålla livsstilsförändringarna och kunde då återfalla till gamla vanor eller välja att inte utföra förändringarna. Genom hälsofrämjande omvårdnadsarbete samt rehabiliteringsprogram upplevde patienterna en starkare tro på att de själv och kunde hantera återhämtningsprocessen. Diskussion: KASAM ligger till grund för att skapa goda hälsoförhållanden och förbättrad livsstil. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har en betydande roll för att uppnå en god hälsa och hantera livet efter en hjärtinfarkt. Att begripa varför man drabbats av sjukdomen, att hitta en mening till att utföra förändringar samt att hantera sjukdomen med de resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet ses som den mest avgörande komponenten då meningsfullheten är en förutsättning till att uppnå en hållbar begriplighet och hanterbarhet. Slutsats: Trots att patienter upplevde att motivation, kunskap och stöd var grunden för att lyckas upprätthålla livsstilsförändringar fanns det brister som gjorde att patienterna ansåg att dessa komponenter inte blev tillräckligt belysta vilket resulterade i att livsstilsförändringar inte upprätthölls. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Problematisk skolfrånvaro och dess konsekvenser är ett högaktuellt ämne i skolvärlden. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om gymnasielärares beskrivningar av problematisk skolfrånvaro, detta för att möjliggöra för specialpedagoger att fungera som ett viktigt stöd till lärarna i arbetet med elevers frånvaro. Fokus ligger på lärarnas uppfattningar av orsaker till frånvaro och beskrivningar av skolans respektive lärarens eget arbete med problematisk skolfrånvaro. Genom halvstrukturerade intervjuer med totalt åtta gymnasielärare har data samlats in för att sedan bearbetas med hjälp av en tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Tidigare forskning visar att skolan tenderar att härleda frånvarons orsaker till individ- och hem-/familjerelaterade faktorer snarare än skolrelaterade sådana. Forskning visar vidare att en tydlig och strukturerad lärmiljö, goda relationer i skolan, tidiga insatser, samt samarbete mellan skolans olika professioner såväl som mellan skolan och hemmet är viktiga delar i arbetet med frånvaro.  Resultatet i denna studie visar att lärarnas beskrivningar till viss del skiljer sig från tidigare forskning genom att en del av lärarna i studien inte enbart kopplar orsaker till problematisk skolfrånvaro till individ- och hem-/familjerelaterade faktorer, utan även till skolrelaterade faktorer. Resultatet visar också att lärarna lyfter goda relationer som en viktig komponent i arbetet med frånvaro, men att större fokus läggs på skapandet av goda relationer mellan lärare och elever än elever emellan, samt att lärares uppfattning är att rutiner emellanåt brister och/eller inte följs av alla på skolan. I specialpedagogens uppdrag ingår att handleda lärarna i att utveckla undervisningen och lärmiljön i skolan för att främja närvaro. Resultatet i vår studie visar dock att lärarna sällan vänder sig till specialpedagogen i arbetet med problematisk skolfrånvaro, utan snarare till andra professioner i EHT. Här syns ett möjligt, och viktigt, utvecklingsområde.

No description available.

Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning.  Frågeställningar som formulerats är:  Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av                 sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt.  Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.

Bakgrund: Patienter som blir diagnostiserade med akut leukemi genomgår krävande cytostatikabehandlingar som resulterar i långa vårdtider på sjukhus samt fysiska och psykosociala påfrestningar. Cytostatikabehandlingarna har senaste åren flyttats från slutenvård till öppenvård, och ges inom öppenvården via en förprogrammerad, portabel infusionspump (CADD-pump), och patienten kan vara hemma eller på patienthotellet under tiden som behandlingen ges. Behandlingsmetoden medför ett ökat egenvårdsansvar och ställer krav på patienterna att själva hantera infusionspump och centralvenös infart. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka upplevelser och erfarenheter patienter med akut leukemi har av cytostatikabehandling via CADD pump i hemmet eller på patienthotellet. Metod: Patienter med akut leukemi som behandlats med cytostatika i CADD-pump i hemmet eller på patienthotellet har inkluderats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon, och har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser och erfarenheter kunde delas in i två övergripande teman; somatisk och fysisk värld samt psykologisk värld. Under de två övergripande teman identifierades tio olika huvudkategorier: Teknisk funktion, mat, rörlighet, miljö, egenvård, trygghet, känsla av frihet, kunskap, relationer, samt sinne och mentalitet. Slutsats: Att få vara i eget hem eller på patienthotell under pågående pumpbehandling bidrar till ökad självbestämmande, ökad välmående, bättre återhämtning och bättre förutsättningar att hantera psykosociala svårigheter förknippade med sjukdom. Polikliniseringen och den ökade grad av egenvård bidrar till ökad empowerment och kan ses som stärkande faktorer i känslan av sammanhang (KASAM).Noggrann, strukturerat utbildning och information till patienterna samt tydliga kontaktvägar är viktiga förutsättningar för att behandlingen i hemmet eller på patienthotellet ska upplevas tryggt och säkert. Utmaningar finns i omhändertagandet av patienter som har lång resväg till sjukhus.

No description available.