Bengtsson, J. Kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter - En kvalitativ studie. Examensarbete i handikapp ochrehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten förhälsa och samhälle, 2018. Syftet med denna studie har varit att studera i kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter. Hur främjas kommunikationen och vilka pedagogiska verktyg används i främjandet. Det har genomförts med semistrukturerade intervjuer av personal från olika dagliga verksamheter. Teoretiska utgångpunkter som nyttjades för att analysera materialet var social interaktionism med större vikt på social interaktion, Goffmans dramaturgiska perspektiv och sociala band. Analysen och resultatet belyser mestadels bristande kunskap inom kommunikation. Personal uttrycker att de själva är de främsta verktygen i främjandet av kommunikation. Kommunikation är till största del kroppsspråk, mimik och relationskompetens. Vidare forskning med pedagogiska verktyg belyses när det inkluderar vuxna individer med en funktionsnedsättning kombinerad med en hörselnedsättning som har en LSS tillhörighet. / Bengtsson, J. Communication between staff and users in day centers - A qualitative study. Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The purpose of this study has been to study communication between staff and users in day centers. How communication is promoted and what pedagogical tools are used in the promotion. It has been conducted with semi-structured interviews of staff from various day centers. Theoretical starting points used to analyze the material were social interactionism with a strong emphasis on social interaction, Goffman's dramaturgical perspective and social ties. The analysis and the results mostly highlight a lack of knowledge in communication. Staff express that they themselves are the main tools in the promotion of communication. Communication is mostly body language, facial expressions and relationship skills. Further research with pedagogical tools is highlighted when it includes adult individuals with a disability combined with a hearing impairment who have an LSS affiliation.

Sammanfattning   Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som är utbrett problem över hela världen. I Sverige diagnostiseras två till tre procent per år med hjärtsvikt. För att personer skall få rätt stöd och behandling behövs en individuell plan uppföras i samråd med sjuksköterskan. Sjuksköterskors uppgift är att ge råd till personer med hjärtsvikt och möjligheterna kan öka att följa råden om personerna har en känsla av att ingå i ett sammanhang.    Syfte: var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Tolv vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna hämtades från CINAHL, MEDLINE och PSYCINFO samt kvalitetsgranskas med kvalitetsgranskningsprotokollet från Hälsohögskolan, i Jönköping.   Resultat: Resultatet bestod av två teman och åtta subteman; att anpassa sig till vardagslivets fysiska utmaningar (Orkeslöshet i vardag, Kunskapsbrist om hjärtsvikt, Att anpassa sig till sjukdomen och Att vara i behov av familj och vänner), och Att genomgå emotionella förändringar i vardagen (Osäkerhet om framtid, Social isolering, Frågor om döden och Att acceptera sin sjukdom).    Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever begränsningar i det dagliga livet. Kunskapsbrist ledde till försvårade hantering av hjärtsvikt. Sjuksköterskan inom primärvården bör ge information och kunskapen kring hjärtsvikt på ett förståeligt sätt baserat på individens anpassning och har förutsättningar att hantera sin sjukdom för att kunna förbättra välbefinnandet för personen. / Summary  Daily life changed for people with heart failure Background: Heart failure is a common disease that is a widespread problem worldwide. In Sweden, two to three percent of people per year are diagnosed with heart failure. For someone with heart failure to receive the right support and treatment, an individual plan needs to be drawn in consultation between the nurse and the person with hearts failure. The task of nurses is to give advice a person with heart failure and follow up the individual in order know if person have a feeling of being part of a context.  Aims: The purpose was to describe experiences for people with heart failure in everyday life.  Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. Twelve scientific articles were used for the result. The articles were retrieved from CINAHL, MEDLINE and PSYCINFO and quality reviewed with the quality review protocol from the School of Health Sciences, in Jönköping.   Results: The result consisted of two themes; to adapt to the physical challenges of everyday life (lack of energy in everyday life, lack of knowledge about heart failure, adapt to the disease and the need of family and friends), and to undergo emotional changes in everyday life (Uncertainty about the future, Social isolation, Questions about death and accepting their illness).  Conclusion: people with heart failure experience limitations in daily life. Lack of knowledge leads to difficulties in managing heart failure. The nurse in primary care should provide information and knowledge about heart failure in an understandable way based on the individual’s adaptation and have the conditions to manage their illness to improve the well-being of people with heart failure.

Bakgrund ADHD är en diagnos som finns hos både barn och vuxna och är idag en av de vanligaste förekommande neuropsykiatriska diagnoserna. Även om diagnosens kärnsymtom är svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsreglering, förekommer individuella variationer gällande såväl svårighetsgrad som symtombild.  Hälso- och sjukvårdens mål är att hela befolkningen ska ha lika villkor för såväl god hälsa som vård. En jämlik fördelning av hälsa mellan samhällets grupper är en förutsättning för jämlik hälsa. Livskvalitet, vilket är individens individuella uppfattning av sin livssituation, är ett verktyg som används för att mäta hälsa. Kunskap om upplevelser av livskvalitet hos vuxna med ADHD är därför viktigt för att uppnå hälso- och sjukvårdens mål samt en jämlik hälsa i befolkningen.  Syfte  Att belysa livskvalitet hos vuxna med diagnosen ADHD.  Metod  En icke- systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och PsycInfo och kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes i en integrerad analys med tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat Resultatet belyser livskvalitet hos vuxna med diagnosen ADHD, avseende psykisk och fysisk livskvalitet, funktionell livskvalitet samt social livskvalitet. I artiklarna som utgör resultatet har livskvalitet hos vuxna med ADHD studerats i olika befolkningar och med olika mätinstrument, exempelvis EQ-5D, Adult ADHD quality of life (AAQoL) och Satisfaction with life scale (SF-36).  Slutsats Resultatet visar att diagnosen ADHD påverkar olika aspekter av livskvalitet och att vuxna med ADHD upplever sämre livskvalitet jämfört med övrig befolkning. / Background ADHD is a diagnosis that exists in both children and adults and is today one of the most common neuropsychiatric diagnoses. Although the core symptoms of the diagnosis are difficulties with attention, impulsivity and activity regulation, there are individual variations regarding both the degree of difficulty and the symptom picture. The goal of health care is that the entire population should have equal conditions for both good health and care. An equal distribution of health between the groups in a society is a condition for equal health. Quality of life, which is an individual perception of the life situation, is a tool used to measure health. Thus, knowledge of experiences of quality of life in adults with ADHD is important for achieving the goals of health care and equal health in the population. Aim To shed light on quality of life in adults diagnosed with ADHD. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and PsycInfo and have been quality checked in accordance with Sophiahemmet's review template. The results were compiled in an integrated analysis with three main categories and seven subcategories.   Results The results shed light on the quality of life of adults diagnosed with ADHD, regarding physical and mental quality of life, functional quality of life and social quality of life. In the result’s articles, quality of life in adults with ADHD has been studied in different populations and with different measuring instruments, for example EQ-5D, Adult ADHD quality of life (AAQoL) and Satisfaction with life scale (SF-36). Conclusions The result shows that the diagnosis ADHD affects various aspects of quality of life and that adults with ADHD experience a poorer quality of life compared with the rest of the population.

Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng. Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.                                                              Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i webbformat till samtliga registrerade studenter via ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera  individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet.                  Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM.   Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. / Background: Ending up sick-listed or leaving the profession as a result of stress is common among those working in the social work force. However, studies have shown that som social workers possess qualities that make them more restistant to this stress. The Social work program has courses features that aim to develop or strengthen this type of qualities. The universities also have the opportunity to identify holders of specific characteristics already upon admission to the program.  Ersta Sköndal Bräcke University College (ESBUC) is the only Swedish university offering an alternative to the grades/Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) admissions procedure to the social work program. It is called Alternativt urval (AU) or “Alternative selection” and ESBUC use it to fill fifty percent of the avaliable places. Students admitted through the AU have been shown to complete the education to a greater extent than those admitted through grades or SweSAT scores. Purpose: The study aims to investigate whether the AU of the Social work program identify students with qualities that make them more resistant to stress.   Method: A quantitative approach has been used in the thesis where data was collected via a websurvey questionnaire to all registered students at ESBUCs social studies program. The questionnaire is based on a number of background questions and the KASAM-13/SOC-13 form, which at a high score indicates a higher resistance to stress. Frequency comparison and bivariate analysis were then performed on collected data. Antonovsky salutogenic perspective and the specific  theory sense of coherence (SOC) was used to enable a way to analyze the individuals level of SOC  and link it to the admission process.   Result: No significance was established between the AU and high SOC. However, the study shows that students who are admitted via the AU are older and have children, factors which in turn were shown to have a strong connection with a high SOC.  Conclusion: The fact that both kinds of admission have equivalent results regarding KASAM indicates that the alternative selection can be used without risk of admitting social work students who are less resistant to stress.

Skolan har en unik möjlighet att skapa bra förutsättningar för eleverna och deras fysiska aktiviteter. Trots detta visar Skolinspektionens granskning från 2018 att var femte elev i årskurs 7-9 inte deltar regelbundet i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka elevers deltagande i idrott och hälsa. Det vi vill undersöka är orsaker till varför elever vill respektive inte vill delta i ämnet. Som hjälp till detta utgår vi från våra frågeställningar “Varför deltar eller deltar inte elever i ämnet idrott och hälsa?” och “Hur erfar eleverna deltagandet i ämnet idrott och hälsa?”. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer med 16 elever, sju pojkar och nio flickor. Under intervjuerna antecknades elevernas svar och efteråt transkriberades och analyserades de med en tematisk analys enligt Braun och Clarke för att sedan analysera utifrån den teoretiska modellen KASAM i förhållande till vårt resultat. Det resultat som identifierats i denna studie är att de flesta elever deltar i ämnet idrott och hälsa och att den ledande orsaken till att elever deltar är glädjen för att röra på sig och umgås med sina kompisar. Läraren har en stor betydelse för hur eleverna uppfattar ämnet och en lärare med god relationskompetens som får sina elever att känna sig sedda bidrar till en trygg och meningsfull lärandemiljö. De elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen eller inte deltar aktivt anser sig ofta inte ha de färdigheter som de andra eleverna har, vilket skapar en osäkerhet. Med detta resultat dras slutsatsen att elever deltar i idrott och hälsa då de tycker att det är roligt och att lärarens roll är viktig för hur ämnet uppfattas.

Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen och kunskapen om hur fritidshemslärare förhåller sig till att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Frågeställningarna som fokuseras är: Vilket förhållningssätt har fritidshemslärarna angående arbetet med fysiska aktiviteter? Vad är syftet med fysisk aktivitet på fritidshemmet enligt fritidshemslärarna? Hur möjliggörs fysiska aktiviteter i de olika fritidshemsverksamheterna? I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex fritidshemslärare. Efter utförda intervjuer tillämpas en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka likheter och olikheter bland deltagarnas svar. Undersökningens teorigrund utgår från den salutogena teorins KASAM-modell vilket innebär att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala inslag för lärandet i fritidshemsundervisningen. Resultatet visar att fritidshemslärarna är eniga om att fysisk aktivitet på fritidshemmet är viktigt för elevernas välbefinnande och fortsatt intresse för någon form av rörelse. De är överens om att motivation är avgörande och att fritidshemslärare spelar en betydande roll i att engagera elever genom varierande tillvägagångssätt. I resultatet framkommer olika uppfattningar angående syftet med fysiska aktiviteter i fritidshemsundervisningen, där positiva upplevelser av rörelse, tillämpning av motorik och stärkande av mångsidiga förmågor är centrala aspekter. Samtidigt finns en samsyn om att aktiviteterna har ett viktigt syfte att främja total hälsa och förmedla kunskaper om hälsosamma levnadssätt. Resultatet visar även att fritidshemsverksamheterna har en stor variation när det kommer till att möjliggöra fysiska aktiviteter, både organiserat och spontant samt i varierande miljöer. Dessutom skapar fritidshemmen flera tillfällen för aktivitetsformen genom olika tillvägagångssätt som främjar och bidrar till rörelse.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.

Bakgrund  Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom som påverkar det vardagliga livet för de drabbade. Sjukdomen innebär att kända stimuli eller oprovocerade situationer kan leda till plötsliga epileptiska anfall. Generellt delas epilepsi in i tre olika kategorier, generaliserade anfall, fokala anfall och spasm. Vilken kategori en persons epilepsi inkluderas i beror på vilken del av hjärnan som påverkas av epileptisk aktivitet. Den vanligaste behandlingsformen är farmakologisk behandling men även kirurgi kan tillämpas. Att leva med kronisk sjukdom innebär för många en sänkning av livskvaliteten och KASAM.  Syfte  Syftet var att beskriva hur livskvalitet kan påverkas hos personer som lever med epilepsi.  Metod  Datan till denna icke-systematiska litteraturöversikt samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa, samt kvalitetgranskades med hjälp av ett kvalitesgranskningsinstrument modifierat av Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Litteraturöversikten är en integrerad analys vilket innebär att alla artiklar först är sammanfattade för att fånga dess process och kontext, för att sedan kritiskt granskas och i sin tur avgöra vilka artiklar som hade högst relevans för litteraturöversikten. Resultat Resultatet presenterades under två huvudkategorier som visade sig vara essentiella för livskvalitet vid epilepsi. Dessa huvudkategorier var “Psykologiska aspekter” och “Funktionella aspekter”. Resultatet tyder på att livskvaliteten är lägre hos personer med epilepsi och att det finns många bidragande aspekter till det. Resultatet i litteraturöversikten tyder på att depression var den största bidragande faktorn följt av faktorer som ångest, begränsningar i vardagen och stigma i samhället.  Slutsats  Livskvaliteten hos personer med epilepsi är lägre än hos den allmänna befolkningen. Depression och ångest är vanliga aspekter som påverkar livskvaliteten negativt, även begränsningar i vardagen, biverkningar av antiepileptisk medicin, stigma i samhället har negativ inverkan på livskvalitet. Socialt stöd och användandet av copingstrategier är faktorer som ökar livskvaliteten. Sjuksköterskan behöver arbeta hälsofrämjande för att hjälpa personer med epilepsi att bibehålla eller att uppnå en hög livskvalitet. / Background Epilepsy is a common neurological disease that affects the daily lives of those affected.The disease means that known stimuli or unprovoked situations can lead to suddenepileptic seizures. In general, epilepsy is divided into three different categories, generalizedseizures, focal seizures and spasms. Which category a person's epilepsy is included independs on which part of the brain is affected by epileptic activity. The most common formof treatment is pharmacological treatment, but surgery can also be applied. For many,living with a chronic illness means a reduction in the quality of life and KASAM. Aim The purpose was to describe how quality of life can be affected in people living withepilepsy. Method The data for this non-systematic literature review were collected through searches in thePubMed and CINAHL databases. The included articles were based on studies of bothqualitative and quantitative design, and were quality reviewed using a quality reviewinstrument modified by Berg et al. (1999) and Willman et al. (2016). The material in theliterature study was analyzed based on the method integrated analysis, which means thatall articles are first summarized to capture its process and context, and then criticallyscreened to determine which articles were most relevant to the literature review.  Results The results were presented under two main categories that proved to be essential forquality of life in epilepsy. These main categories were "Psychological aspects" and"Functional aspects". The results indicate that the quality of life is lower in people withepilepsy and that there are many contributing aspects to it. The results in the literaturereview indicate that depression was the largest contributing factor followed by factors suchas anxiety, limitations in everyday life and stigma in society.   Conclusions  The quality of life in people with epilepsy is lower than in the general population.Depression and anxiety are common aspects that negatively affect quality of life, evenlimitations in everyday life, side effects of antiepileptic drugs, stigma in society have anegative impact on quality of life. Social support and the use of coping strategies arefactors that increase the quality of life. The nurse needs to work on health promotion tohelp people with epilepsy to maintain or achieve a high quality of life.

Inom ambulanssjukvården ingår det i den vardagliga arbetsmiljön att utsättas för stressiga situationer. Det krävs att ambulanspersonalen är alert, förberedd och flexibel för att hantera det oväntade. Regelbunden exponering för trauman kan bidra till känslomässiga svårigheter. Vilket kräver stöd och hjälp för att hantera de stressreaktioner som kan uppstå till följd av en allvarlig händelse. Syftet var att belysa ambulanspersonals copingstrategier och upplevelse av krisstöd i samband med en allvarlig händelse. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där 15 artiklar inkluderades i resultatet. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsykInfo, resultatet analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms analysprocess. Analysen genererade fem kategorier. I resultatet framkom fem kategorier; Före händelse - förberedande copingstrategier, under händelsen - copingstrategier för omhändertagande, efter händelsen - copingstrategier för bearbetning och upplevelsen av krisstöd, ledning och organisation samt kulturella skillnader. Där framkom det att emotionellt fokuserad coping var den mest förekommande metoden för att hantera stress i samband med en allvarlig händelse. Det mest uppskattade stödet erhölls av en nära kollega, familj eller vänner. Ambulanspersonalen uppgav att det fanns ett missnöje med ledningens stöd och omhändertagande efter en allvarlig händelse. Som slutsats var det huvudsakliga fyndet att ambulanspersonal främst använde sig av emotionellt fokuserad coping och en erfaren kollega var ett viktigt stöd för att hantera stress då de bidrog till en känsla av trygghet, säkerhet samt stärkte kompetensen. Studiens resultat påvisade vikten av tid för återhämtning och reflektion. Litteraturöversikten identifierat en rad olika förbättringsåtgärder såsom ett förbättrat krisstöd samt ett ökat behov av utbildning och kunskap i stresshantering. / In ambulance care, it is part of the everyday work environment to be exposed to stressfulsituations. The ambulance staff is required to be alert, prepared, and flexible to manage theunexpected. Regular exposure to trauma can contribute to emotional difficulties, whichrequires support and help to deal with the stress reactions that can occur because of a seriousincident. The aim was to highlight the ambulance personnel coping strategies and experience of crisissupport in the event of a serious incident. As a method, a general literature review was used where 15 articles were included in theresult. The article search was performed in the databases PubMed, CINAHL and PsykInfo,the results were analyzed with the help of Forsberg and Wengström's analysis process. The analysis generated in five categories. The results revealed five categories; Before the event - preparatory coping strategies, duringthe event - coping strategies for caretaking, after the event - coping strategies for processingand the experience of crisis support, management and organization as well as culturaldifferences. Emotionally focused coping was the most common method when dealing withstress after a serious incident. The most appreciated support was received by a closecolleague, family, or friends. The ambulance staff stated that there was dissatisfaction in themanagement's support and care after a serious incident. In conclusion, the main finding was that ambulance mainly used the emotionally focusedcoping and an experienced colleague as support for managing stress as they contributed to asense of security, safety, and strengthens competence. The results of the study demonstratedthe importance of the need for recovery and reflection. The literature review identified anumber of different improvement measures such as improved crisis support and an increasedneed for training and knowledge in stress management.

Bakgrund: Restless legs syndrome (RLS) är en underbehandlad sjukdom som påverkar välbefinnande och hälsa. Sömnsituationen hos personer med RLS är komplex och påverkas av symtom och varierande omständigheter. Förmågan att ta sig an de utmaningar som kommer med symtom på kvällen och natten erfars stressande och tidigare forskning tyder på att fler erfar symtom än antal personer som får diagnos, vilket leder till onödigt lidande.  Syfte: Syftet var att utforska och beskriva hur personer med RLS erfar sin sömnsituation.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest innehållsanalys genomfördes av 25 personer med RLS bosatta i olika delar av Sverige. KASAM utgör den teoretiska ramen i studien. Resultat: Stress över att känna symtom på kvällen och natten samt svårigheter att sova erfors. Rutiner och distraktion var viktiga för att kunna sova. Oro över att inte hitta symtomlindrande behandling återberättades av informanterna, som ofta själva sökte efter fungerande medicinsk behandling. Ständig trötthet erfors och kunde leda till psykiska konsekvenser men även svårigheter med sociala kontakter och på arbetet. Slutsats: Det finns stora kunskapsluckor om RLS och dess påverkan på sömnen, därför behövs mer forskning inom området för att distriktssköterskan ska kunna hjälpa personer med RLS att få en bättre sömnkvalitet och ökat välbefinnande. / Background: RLS is an undertreated disease that affects well-being and health. For people with RLS, sleeping is a complex siuation and affected by symptoms in varying forms. Coping with symptoms that come at night is described as stressful, and previous research suggests that more people than diagnosed experience symptoms, which leads to unneccessary suffering.  Purpose: To explore and describe how people with RLS experience their sleeping situation. Method: A qualitative interview study with manifest content analysis was conducted by 25 people with RLS living in Sweden. KASAM forms the theoretical framework of the study. Result: Stress over feeling symptoms in the evening and at night as well as difficulty sleeping. Routines and distraction were important to being able to sleep. Concerns about not finding symptom-relieving treatment was recounted by the informants, who often searched for effective medical treatment themselves. Constant fatigue was experienced and could lead to psychological consequences but also difficulties with social contacts and at work. Conclusion: There are large gaps in knowledge about RLS and its impact on sleep, therefore more research is needed in the area so that the district nurse can help people with RLS get a better quality of sleep and increased well-being.