Bakgrund Omvårdnadens huvudsakliga mål är hälsa. Det humanistiska perspektivet beskriver hälsa som helhet bestående av kropp, själ och ande. En holistisk hälsosyn är Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM). Sjuksköterskan ska främja hälsa och förhindra risker för ohälsa. Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och en form av psykisk ohälsa är olika ätstörningar. Ätstörningar är ett avvikande ätbeteende eller ett beteende att ständigt kontrollera sin vikt. Ungdomar i tonåren är i en ålder där osäkerhet på sig själv växer fram, vilket kan förhöja risken att bli sjuk i en ätstörning. Syfte Syftet var att sammanställa forskning av sjuksköterskans preventiva och hälsofrämjande åtgärder hos ungdomar med eller i risk för ätstörning. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Inkluderade artiklar handlade om ungdomar som antingen är diagnostiserade eller i risk att utveckla en ätstörning. Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL Complete, PubMed samt PsycINFO. De 16 inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades. Data analyserades genom en integrerad analysmetod. Forskningsetiska överväganden tillämpades. Resultat Resultatet visade att prevention, stöd samt övervakning vid måltidssituationer, att stegvis återge ansvar, involvering av andra patienter och föräldrar, bibehålla och skapa social kompetens samt en god vårdrelation är viktiga hälsofrämjande åtgärder för ungdomar med ätstörningar. Slutsats Sjuksköterskan kan förhindra insjuknande genom anpassad utbildning till ungdomar samt att vara uppmärksam under regelbundna hälsoundersökningar. För att främja hälsa hos ungdomar med ätstörning krävs det att sjuksköterskan från början övertar ansvar över exempelvis måltidssituationen. En god, välfungerande och empatisk relation mellan sjuksköterska och patient är avgörande för patientens tillfrisknande. Återfall bör förebyggas genom att delge egenvårdsstrategier samt hålla kontakt med patienten.

Antalet individer som står utanför arbetsmarknaden ökar och anledningarna till detta är av både psykisk och fysisk karaktär. De som jobbar med att hjälpa och vägleda dessa individer tillbaka alternativt för första gången till arbete är urvalet för denna studie där vi siktat in osspå att få ökad förståelse för arbetet med detta klientel. Vår uppfattning är att tidigare studier inte skildrat en konkret bild av hur det verkliga och praktiska arbetet med individer i rehabiliteringsprocesser ser ut samt huruvida det är av vikt att vägledaren innehar en studie och yrkesvägledningsexamen. Denna kunskapslucka avsåg vi att fylla med hjälp av sju kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med någon form av vägledning med den nämnda klientgruppen. I studien så framgår det en enad upplevelse från våra intervjupersoner om att arbetet är väldigt individuellt upplagt då allt utgår från individen dem har framför sig och vad just den behöver. Utifrån en konstruktivistisk syn på vägledning och teoretiska begrepp som Empowerment och KASAM har vi fått en tydligare bild av hur deras arbete ser ut. Med hjälp av kartläggningar, struktur och tydlighet så byggs studiens intervjupersoners samtal samt möten upp med klienterna där resultatet visar att tid och pengar inte alltid tillgodoses i överflöd. Emperin tillsammans med tidigare forskning visar att med en öppenhet och nyfikenhet för klienternas historier så blir det alltmer tydligt var processen kan börja för att på bästa sätt få individen mot att påbörja en sysselsättning, vilket i sin tur är viktigt för individens egen makt och självständighet samt för samhället i stort. Resultatet skildrar även en bild av att en examen inom studie- och yrkesvägledning inte är ett krav eller ett måste för att arbeta inom vägledningen i rehabiliteringsprocesser. Dock ser vi att en utbildad studie- och yrkesvägledare med dess perspektiv och breda kompetens är något som är fördelaktigt i det nämnda arbetet.

I denna uppsats undersöks friskfaktorer och återhämtning i sjukvårdskuratorns arbetsroll. Varför dessa ämnen undersöks, är på grund av de ökade sjukskrivningarna hos socialarbetare och däribland hos kuratorer. Sjukvårdskuratorer valdes som undersökningsgrupp eftersom de ofta är ensamma i sin profession på sina arbetsplatser, som är dominerade av medicinska professioner. Det salutogena perspektivet är teorin som används i uppsatsarbetet, och med hjälp av denna teori kan stressorer och hanterandet av dessa ge en bild av vad som leder till en stark känsla av sammanhang hos individen. En stark känsla av sammanhang kan ge individen upplevelsen av god hälsa, och med fler resurser att hantera stressorer kan kuratorn i vissa fall uppfattas utveckla resiliens. Genom en tematisk analys av individuella intervjuer och användandet av ett frågeformulär som kan mäta en individs känsla av sammanhang (KASAM), identifieras och kartläggs friskfaktorer och återhämtningsmetoder för gruppen sjukvårdskuratorer i resultatet. Faktorerna balans mellan krav och kontroll på arbetsplatsen, kollegialt stöd, fysisk aktivitet, medveten närvaro, sömn, tillfredsställande familje- och vänskapsrelationer, en balanserad vardag och en salutogen synvinkel i arbetet kan, med en holistisk forskningsansats, förstås som friskfaktorer. Dessa tillsammans skapar en stark känsla av sammanhang hos sjukvårdskuratorn på och utanför arbetsplatsen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka varför elever väljer att skolka från idrottslektionerna. Studiens frågeställningar är:  Vad är det som gör att elever inte vill delta på idrottsundervisningen? Vad hade motiverat dessa elever till att delta i undervisningen?  Hur upplever eleverna sin undervisningsmiljö? Metod Studien har utförts med en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få en beskrivande data. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sex elever som går i åk 8-9, urvalet har en jämn könsfördelning. Studiens teoretiska utgångspunkter är KASAM teorin samt de teoretiska begreppen inre motivation, yttre motivation och control value.  Resultat Resultaten visar att eleverna inte deltar på idrott och hälsa lektionerna eftersom de upplever en trötthet, att lektionerna är tråkiga samt negativa känslor som uppstår i grupper eller i vissa undervisningsmoment. Det som motiverar eleverna till att delta på idrottslektionerna är när deltagande sker med sina vänner samt viljan till ett betyg. De flesta av eleverna befann sig i en undervisningsmiljö som hade förutsättningar för att skapa hanterbarhet hos eleverna dock kunde vissa undervisningsmoment upplevas obegripliga. Alla elever upplevde någon form av meningsfullhet för ämnet idrott och hälsa.    Slutsats  Elevernas klasskamrater kan både skapa positiva känslor och negativa känslor som påverkar elevens deltagande. Det är viktigt att läraren arbetar med gruppensammanhållningen och normkritik för att skapa en trygg miljö. Läraren bör arbeta med elevernas inre motivation samt skapa undervisningsupplägg som främjar den upplevda hanterbarheten. Det är även viktigt att läraren presenterar information på ett sätt som gör informationen intressant och begripligt för eleverna.

Denna studie har som syfte att öka kunskapen om elevers känsla av sammanhang på Introduktionsprogrammets yrkesintroduktion utifrån begreppen förståelse, mål och inflytande. Frågeställningarna är huruvida eleverna vet vilket program de går och vad detta innebär, samt hur skolans sätt att organisera sitt yrkesintroduktionsprogram påverkar elevernas känsla av sammanhang och om de upplever sig ha inflytande över sin utbildning. Som teoretisk bakgrund har Antonovskys KASAM använts liksom Sandberg och Targamas organisationsteori, vilken utgår ifrån att en människa alltid handlar utifrån sin förståelse och delvis bygger på fenomenologin och tanken om att vi alla lever i subjektiva livsvärldar. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer, vilka då det gäller eleverna haft som fokus att tydliggöra deras upplevelser av sitt program, medan det i intervjuerna med personalen mer handlat om att få fram fakta kring upplägg och organisation. Resultatet visar att de flesta av de intervjuade eleverna har en relativt god förståelse för sitt program. Här finns dock en koppling mellan hur styrt och tydligt organiserat programmet är och elevernas förståelse av detta. Om personalen upplever sig ha kontroll över programmets uppbyggnad och förmår kommunicera detta till eleverna så upplever också de förståelse och kontroll. Då det gäller inflytandet är eleverna mer tveksamma, samtidigt som de flesta av dem ger uttryck för att ha fått vara delaktiga i planeringen av sina studier. Ett resultat som framkom utan att ha studerats var hur viktiga lärarna var för eleverna. De flesta av dem nämnde lärarna som väldigt betydelsefulla för sina möjligheter att klara  studierna, vilket tydliggjorde slutsatsen att organisationens betydelse är underordnad kontakten och kommunikationen med lärarna. En god relation med stöttande och kommunicerande lärare verkar alltså vara den viktigaste komponenten i skapandet av KASAM. Genom relationen skapas oftast förståelsen.  Genom denna föds också ofta mål för framtiden och i samtalet läggs grunden för inflytande. I arbetet som specialpedagog är det nödvändigt att arbeta med alla nivåer inom organisationen, varför det finns ett behov av att inte bara undersöka individens upplevelse utan också koppla denna till grupp och organisation.  Att ha en förståelse för hur ens utbildning är upplagd och vad den ska syfta till är en viktig grund för inlärningsprocessen. Den elev som har en stark känsla av sammanhang kommer antagligen också att prestera bättre.

Vårterminen -06 skulle jag undervisa första årskursen på gymnasiets Barn och fritidsprogram om socialisationsprocessen. Jag ville undersöka om dramapedagogiska metoder var ett bättre sätt att lära eleverna än den traditionella undervisningen. Genom att använda dramapedagogiska övningar ville jag att eleverna skulle förstå olika socialisationsteorier. Jag lät eleverna också iklä sig hög- respektive lågstatusroller för att sedan gå ut i samhället och direkt erfara omgivningens respons på deras sätt att bete sig, klä sig etc. För att utvärdera mitt dramapedagogiska arbetssätt har jag använt mig av triangulering vilket innebär att jag har använt tre olika metoder, enkätundersökning, intervjuer och observationer, för att undersöka om mitt arbetssätt fungerar. Undersökningen visade att eleverna uppskattade att arbeta på detta sätt. Eleverna fick en insikt om socialisationsprocessen och en nyttig sidoeffekt var att eleverna fick större självförtroende och blev medvetna om hur mycket det yttre påverkar möjligheten till kommunikation. / By using pedagogic drama exercises I wanted the pupils to understand theoretical sociological conceptions such as e.g. socialisation and status. I made the pupils dress themselves in roles of respectively high status and low status, after which they went out into the community and experienced the reactions to their way of behaving, dress etc. In order to evaluate my way of working with pedagogic drama I have used triangulation which means that I have used three different methods, questionnaire, interviews and observations, to see if my working procedure really works. The survey showed that the pupils appreciated this way of working. They got an insight in the process of socialisation and a useful side effect was that the pupils self confidence increased and they became more aware of how the exterior influence the possibilities to communicate.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet. Relationer och barns olika förutsättningar har stor betydelse för om skolan blir en skyddsfaktor eller en riskfaktor för utvecklandet av negativa beteenden.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet. Vi granskade även lekarbetspedagogernas uppfattning om deras lednings och kollegors kunskap om lekarbete som en specialpedagogisk metod.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn till utlandsfödda föräldrar. Samtliga intervjuade lekarbetspedagoger anser att barns emotionella och kognitiva utveckling förbättras i hög grad av lekarbete.

Denna studie syftar till att öka kunskap om förskollärares implementering av, och syn på, det hälsofrämjande arbetet i förskolans verksamhet. Studien tar avstamp i det sociokulturella- och salutogena perspektivet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer använts, dessa har spelats in, transkriberats och bearbetatsgenom en tematisk analys. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet innefattar att barnen erbjuds en välavvägd dygnsrytm, i vilket god omsorg, trygghet, relationsskapande, rörelse, lek samt meningsfull aktivitet inryms. Resultatet visar på hur förskollärarna arbetar aktivt med att planera och organisera verksamheten för att kunna möjliggöra detta. Bristen på dialog och olika förhållningssätt anses vara faktorer som försvårar det gemensamma arbetet. Likaså beskrivs personalfrånvaro, stress, socioekonomiska faktorer, barns hemmiljö och antal barn i barngruppen som hinder i det hälsofrämjande arbetet. Studiens resultat indikerar på vikten av att främja en likvärdig förskola och att förskolan ska vara en plats där barns upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks. Slutsatserna riktar sig mot att utforma en förskola som främjar barns upplevelse av detta, där relationsskapande är ett grundfundament. Genom att använda sig av scaffolding och genom att utgå från barns proximala utvecklingszon främjas barns lärande ochutveckling, hälsa och välbefinnande. Genom att förskolläraren bär en medvetenhet för detta, en vilja att utvecklas och söka efter ny kunskap, blir förskolan en plats där barns hälsa och välbefinnande främjas.

Bakgrund: Afasi innebär att den drabbade får svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift relaterat till hjärnskada. Afasi uppstår vanligtvis genom en skada i den vänstra hjärnhalvan som är dominant för språklig funktion. Den språkliga funktionen är lokaliserad i två olika strukturer, Brocas area samt Wernickes area. Förutom stroke kan afasi även uppkomma på grund av tumörer, infektioner i hjärnan, demenssjukdomar och hjärnskador orsakade av trauma. De kommunikationssvårigheter som drabbar patienten kan leda till känsla av meningslöshet och frustration. Därför är det viktigt att som sjuksköterska ha ett bra samspel med patienten, där kommunikation utgör en viktig omvårdnadsaspekt för patientens rätt till god vård. Ett bra samspel, kommunikation och bemötande kan leda till att patienten upplever känsla av sammanhang. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors kommunikation med afasidrabbade patienter.  Metod: En integrerad litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed och Cinahl.  Resultat: Analysen gav upphov till ett resultat bestående av tre huvudkategorier samt sju underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Samtalets utformning, Samtalsmiljö och kunskap samt Utbildning om kommunikation vid afasi. De sju underkategorierna bestod av: Kommunikationsplan, Kommunikationsstrategier, Verbal kommunikation och fonetik, Kroppsspråk och icke-verbal kommunikation, Kommunikativa hjälpmedel Stress och Den fysiska miljön. Slutsats: Idag finns mycket forskning kring afasi, men väldigt lite om de kommunikationsstrategier som har betydelse för ett fungerande samspel mellan sjuksköterska och patient. Framtida forskning bör fokusera på att öka kunskapsnivån inom kommunikationsstrategier.