Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet. En sak som skulle kunna förbättra undervisningen, enligt lärarna, vore en tydligare struktur och ökad tydlighet gentemot elever med ADHD-problematik. Det framkom också att större utrymmen och en miljö utan för mycket intryck skulle hjälpa läraren i undervisningen av elever med ADHD-problematik.

Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ”känsla av sammanhang” (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen. Biståndshandläggarna stärker KASAM på ett för-hållandevis bra sätt, men det finns delar i biståndsprocessen som kan förbättras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow. Undersökningen visar även att barn mår bra när de får vara med och bestämma och när de får utmaningar i sin utveckling och sitt lärande. I det hela visar resultatet att föräldrar och pedagogers uppfattning om barns välbefinnande stämmer bra överens med barns egen uppfattning om när de mår bra.

Sammanfattning Detta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH). Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hälsa har förändrats sedan 2010. Hur definierar respondenterna begreppet hälsa? Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid? I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation? Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna har utgått från sju frågeområden: Vardag, arbete/studier, fritid, träning, familj/vänner, dåtid/framtid samt patogena frågeställningar. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-begrepp. Resultat: Studiens resultat visar att kontroll över vardagen, fysisk aktivitet samt till viss del också religiöst engagemang möjligen kan ha ett samband med informanternas goda hälsostatus. Resultatet visar också att informanternas hälsostatus har försämrats något sedan 2010, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Våra informanter har en hög KASAM i förhållande till sin vardag, vilket möjligtvis resulterar i deras goda hälsostatus. Vikten av fysisk aktivitet och social interaktion är två faktorer som belyses genom denna studie. Vi har däremot sett svårigheten att visa på vad som de facto påverkar vad. Vår tolkning är att möjligheten för en faktor att påverka en individ, positivt eller negativt, står i förhållande till deras subjektiva uppfattning och värderingar. / Abstract This is a study based on a national longitudinal study on Swedish school students (the School, sport and health project, SIH). Aim: The purpose of this study was to examine why young adults rate their health as good. The primary purpose was to determine the factors that respondents perceive as meaningful for their subjectively perceived health. A secondary purpose was to investigate how the informants self rated health status have changed since 2010. How do the respondents define the concept of health? How do the respondents reflect about their health in relation to their everyday life, living, work/studies, leisure, training, family/friends, past life/future life? In which extent do the respondents feel that they can influence their own lives? Method: The study is of a qualitative character. Ten semi-structured interviews were conducted with a sample group, which originated in the SIH project. The interviews have been based on seven main topics: Everyday life, work /studies, leisure, training, family/friends, past life / future life and pathogenic problems. The results have been analyzed on the basis of Antonovsky's SOC-term Results: Our results demonstrate that the control over daily life, physical activity, and to some extent also religious participation could possibly be related to the informants' good health status. The results also show that informants’ health status has deteriorated slightly since 2010, both physically and mentally. Conclusion: Our informants have a high SOC in relation to their daily lives, which might result in their good health status. The importance of physical activity and social interaction are two factors highlighted by this study. However, we have seen the difficulty of ascertaining what actually affects what. Our interpretation is that the ability of a factor to affect an individual, positively or negatively, is proportional to their subjective perception and values.

Sammanfattning Så lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:  Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?  Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?  Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige? Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval. Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan. Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör. Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika. Lärarna försöker i sin undervisning återkoppla till elevernas känsla av sammanhang och har till största delen ett salutogent synsätt på hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att klargöra hur tre lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om begreppet hälsa. Utifrån syftet skapade jag följande frågeställningar: Frågeställningar Hur väljer lärarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hälsa? Vilken syn av begreppet hälsa förmedlar lärarna genom sin undervisning? Metod Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lärare på tre olika skolor. Lärarnas svar från intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjälp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, då underkomponenterna i KASAM är viktiga för att man ska kunna få en helhets bild av hälsa.   Resultat Lärarna väljer främst att fokusera på den fysiska hälsan i sin undervisning, detta genom att använda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lärare ansåg om de hade en bred undervisning så kunde deras elever hitta någon aktivitet som de ville fortsätta med i framtiden, därigenom skapa ett livslångt intresse för hälsa.   Slutsats Lärarna lägger mest fokus på att undervisa om den fysiska hälsan, främst genom olika fysiska aktiviteter. Dock antyder samtliga att alla tre delar inom hälsan är viktig, men att det är svårt att väva in dem i sin undervisning då tiden inte räcker till. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg. Vi harutgåttfrån två frågeställningar: 1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning. 2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg? Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal. Vidare visade resultatet att dessa stödinsatser var av stor vikt för konfidenterna, och att detta i sin tur skapade en känsla av meningsfullhet hos diakonerna.

No description available.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM – känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av palliativa patienter. Systematiska sökningar gjordes i tre databaser, Cinahl, Pubmed och Elin. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar och redovisas utifrån de tre KASAM-komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sjuksköterskan upplevde emotionell belastning i mötet med palliativa patienter. Upplevelserna, som kunde vara underlättande eller hindrande för omvårdnaden delades in i kategorierna personlig inställning, yrkeserfarenhet, kunskap, samtal, vårdrelation, religion, tid, utvecklande arbete, syn på döden och meningsfull fritid. För att hjälpa sjuksköterskan att hantera svåra upplevelser framkom reflektion, stöd från kollegor och arbetsgivare samt kunskap inom området som viktigt.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation. Vi har intervjuat tre utbildare och fyra deltagare. Utbildarna har förklarat och berättat hur de går tillväga när de lär ut, och vad de lär ut inom. Deltagarna har berättat hur de upplevt kursen och hur de använder sig av sina nya kunskaper i sitt jobb på sin arbetsplats. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverk vi valt att använda oss av. Några av teorierna knyter an till kursernas hörnstenar medan andra handlar mer om lärandeprocessen. Vår studie har visat att två av utbildarna använder sig av flera olika övningar, både praktiska och kommunikativa, för att ge bästa förutsättningar för att skapa ett lärande. Genom att låta deltagarna få öva sig praktiskt kan de lättare ta till sig ny kunskap och använda den i det arbete de utför på hemmaplan. Att diskutera, reflektera och lyssna på andras erfarenheter är ett sätt att öppna för ett klimat där lärande står i fokus och deltagarna kan byta sina tankemönster. Vår studie har alltså visat att kommunikation är av största vikt vad gäller lärande och utbildning i det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Resultatet indikerar också på att deltagarna efter utbildningarna ändrat sina tankebanor.