<p>Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.</p>

The purpose of this study was to investigate the relation between SOC, attitudes towards grades, and perceived stress levels among adolescents, and whether there was any difference in this relation between gender. The first research hypothesis was: "there is a gender difference to the degree of SOC, attitude to grades, and perceived stress level". The second was that "SOC and attitude to grades, predict stress in adolescents". To answer these hypotheses, a questionnaire survey was carried out among upper secondary students, 95 boys and 89 girls. The result of the analysis showed a significant difference between the gender. Similarly, that the degree of SOC predicts stress in adolescents was detectable. Further analyses revealed that this evidence was only detected among boys, after splitting the gender into two groups. These results partly support earlier research. The conclusion of this study was that there is a gender difference in degree of SOC, attitudes toward grades, and the perceived stress level. Moreover, that SOC and the attitudes to grades, predicts stress is rejected for youth as group, but confirmed for boys. The results were discussed by differences in gender and SOC, lack of validity, and finally lack of generalization.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.

Syftet med studien är att belysa lärares och elevers syn på frågan om att delta i undervisningen iidrott och hälsa utan att vara ombytt. Då varken läroplan eller lärarutbildning ger något konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte är ombytta till lektionen så vill vi belysa dennafråga för följande studie. Rapporter från Skolverket och riksdagen visar en hög frånvaro inomämnet idrott och hälsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansåledes bli elevernas enda eller den viktigaste källan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lärareoch ge ut enkäter hos deras elever tog vi del av båda parters resonemang kring att låta elever deltautan ombyte på lektionen i idrott och hälsa. Resultatet visar att lärare på gymnasiet i högreuträckning låter eleverna delta utan ombyte medan lärare på grundskolan av hygienska skäl intetillåter detta. Samtliga lärare anser att det är eleven som deltar utan ombyte som både gynnas ochmissgynnas. Vi fick också fram resultatet att elever med högre frånvaro, mindre intresse och lägrebetyg i ämnet idrott och hälsa samt har en mindre del av fysisk aktivitet i sin vardag i störreutsträckning tycker att det är positivt att läraren låter elever delta utan att vara ombytta.

No description available.

No description available.

“Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet“ Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor. Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa. Resultatet visade att brandmännen har en signifikant högre genomsnittlig grad av Kasam jämfört med kontrollgruppen samt att graden av Kasam samverkar med upplevd hälsa. / The main purpose of this quantitative study was to gain an understanding of how the individual's socio-cultural influences may contribute to their management of stressors. This by comparing a group of firefighters from Värends Räddningstjänst i Växjö with a control group by using a salutogenic perspective examine if the concept of SOC (Sense of Coherence) may be a possible explanation to how firemen cope with the stressors they face in their profession. The secondary purpose was to investigate whether individuals' estimated health interacts with the degree of SOC though these are assumed to interact. The study involved 75 respondents including 26 people in the group firefighters and 49 people in the control group. Respondents from both groups were asked to answer 29 questions in the questionnaire SOC-29 and overestimate their perceived health. The results showed that firefighters have a significant higher average level of SOC comparing to the control group and that the degree of SOC interact with perceived health.

”Den goda föreningsmiljön” En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005). Studiens slutsatser är att samtliga Specialidrottsförbund anser att behålla-frågan är viktig och visar att gemenskap, tränare, ledare är faktorer anses bidra till en god föreningsmiljö där ungdomar stannar längre.