Denna uppsats undersöker hur ägarledda företags beslutsfattande och strategier för affärsutveckling påverkades av COVID-19 pandemin. Syftet är att identifiera de utmaningar dessa företag mötte, de följdeffekter som uppstod samt de nya möjligheter som pandemin öppnade upp för. Studien använder sig av en kvalitativ metodansats där intervjuer med ägarledda företag genomförts för att samla in den empiriska datan. Analysen av data kopplades till teoretiska perspektiv såsom causation, effectuation, dynamiska kapabiliteter och Rapaccinis fyra-stegs modell för krishantering. Pandemin presenterade betydande utmaningar för ägarledda företag, inklusive störningar i leveranskedjan, minskad efterfrågan och stor osäkerhet. Företagen tvingades att snabbt digitalisera och omstrukturera sina affärsmodeller. Samtidigt öppnade pandemin upp för nya möjligheter genom att stimulera innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. Företag som framgångsrikt hanterade krisen använde både causation och effectuation i deras beslutsfattande gällande planering vilket innebar en kombination av långsiktig planering och kortsiktig flexibilitet. Användningen av Rapaccinis fyra-stegs modell för krishantering visade sig vara central för företagens respons på pandemin. Modellen hjälpte företagen att förutse och förbereda sig för risker, minska och skydda sina verksamheter, återhämta och återuppbygga, samt utveckla och förbättra sina framtida krisberedskapsplaner. Dessutom spelade dynamiska kapabiliteter en avgörande roll för företagens anpassningsförmåga, då de möjliggjorde snabb omstrukturering och mobilisering av resurser.

Bakgrund: Produktutvecklingsprocessen har på senare tid kommit att ses som en strategisk aktivitet som är avgörande för företagets överlevnad eftersom produktens utförande och kostnader till stor del fastställs innan tillverkning påbörjas. ”Target Costing” har sitt ursprung från Toyota i Japan och är en metod för strategisk kostnadsstyrning som har vuxit fram för att tidigt styra kostnader. Metoden används för att integrera kostnadsstyrning i produktutvecklingsprocessen i samstämmighet med kundkrav och företagets egna vinstkrav. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ”Target Costing” används i produktutvecklingsprocessen på Volvo Construction Equipment i Braås för att ge kunskap till nya potentiella användare. Studien syftar även till att analysera ”Target Costing”-processen på Volvo CE för att identifiera utvecklingsmöjligheter. Ett bisyfte är att ge förbättringsförslag. Metodval: Data samlades in genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer, direkt observation samt dokumentation där intervjuer var den huvudsakliga informationskällan. Slutsatser: ”Target Costing” används som ett kostnadsreduceringsprogram på Volvo CE inom deras produktutvecklingsprocess i syfte att bibehålla sin konkurrenskraft och möta prispress från konkurrenter. ”Target Costing” används inte i enlighet med karaktärsdragen eftersom deras kostnadsreduceringsmål representerar kostnadsgapet och är deras utgångspunkt. / Background: The product development process has recently come to be seen as a strategic activity that is critical to its survival since the product's performance and costs are largely fixed before production begins. Target Costing originates from Toyota in Japan and is a method of strategic cost management that has emerged for the early control costs. The method is used to integrate cost management in the product development process in concert with customer requirements and the company's own profit requirements. Purpose: The study aims to describe and analyze how target costing is used in the product development process at Volvo Construction Equipment in Braås to give knowledge to new potential users. The study also aims to analyze Target Costing process at Volvo CE to identify development opportunities. A secondary purpose is to provide suggestions for improvement. Methodology: Data were collected through unstructured and semi-structured interviews, direct observation, and documentation where interviews were the main source of information. Conclusion: Target Costing is used as a cost-reduction program at Volvo CE in their product development process in order to remain competitive and meet price pressure from competitors. Target Costing is not used in accordance with the characteristics because their objectives of cost-reduction represent the cost gap and is their starting point.

Denna studie är skriven på svenska. För att bedriva en framgångsrik verksamhet måste organisationer balansera flera saker samtidigt. God tillväxt och hög lönsamhet kombinerat med ett gediget hållbarhetsarbete och välmående medarbetare, är ett axplock av saker organisationer måste hantera på en daglig basis. Kunderna blir allt mer medvetna om vad de konsumerar, vilket kräver att ens verksamhet sticker ut. Modebranschen är en industri som är i ständig utveckling. Med en bransch vid omsättning på flera miljarder dollar årligen är modebranschen en av de mest utvecklande branscherna som ständigt förnyar sig. Denna studiens syfte är att ge ny insyn på forskning om hur organisationer jobbar med sina dynamiska kapabiliteter vid en rebranding, där studien delats upp i tre faser: sensing, seizing och reconfiguring. I denna studie har författarna studerat hur ett modeföretag jobbar med sina dynamiska kapabiliteter i en rebranding av sina varumärken. Studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer tagit plats. Den insamlade datan har kompletterats med kvantifierad data från enkäter samt finansiella siffror som förklarat effekterna av rebrandingen. Den empiriska datan har visat på en positiv effekt av rebrandingen sedan lanseringen. Försäljningen har ökat med 47 procent, EBIT har mer än fördubblats och EBITDA en ökning med 60 procent. Studien har visat på att organisationer som regelbundet jobbar med sina dynamiska kapabiliteter vid en rebranding har gett positiv effekt. Det studerade företaget har fått större spridning på de digitala kanalerna och knutit till sig nya kunder, samt nått ut till en bredare målgrupp. I framtiden kan denna studie förökas genom att jämföra företag i samma bransch mellan varandra, eller studera effekterna över tid. Teorin kan tillämpas på fler branscher. / Ang more aware of what they are consuming, which puts pressure on the companies to stand out from the crowd. The fashion industry is in a never ending development. With an industry wide yearly revenue of billions of dollars, the fashion industry is among the most developed and still developing industries to this day. The purpose of this paper is to shed new light to how organizations are using their dynamic capabilities in a rebranding fase, where this study is divided into three stages of the dynamic capabilities: sensing, seizing and reconfiguring. For this research, the authors have researched fashion company’s dynamic capabilities in their rebranding of their brands. A qualitative research, based on semi-structured interviews - with complete quantified data from surveys and financial statements that has explained the effect of the rebranding. The data has shown that the researched company in this research has gotten a positive result since their launch of the rebranding. Sales have gone up by 47 percent, EBIT more than doubled and EBITDA has gone up 60 percent. This research has proven that an organization that continuously works on their dynamic capabilities in a rebranding has gotten good results from it. The company in this research has increased the traffic on digital platforms and as a result reached out to new consumers, and broadened their target audience. This theory can be applied for further research, by comparing companies within the same industry, or by extending the research period. The theory can be applied to different industries

Purpose: This study aims to examine what is needed by manufacturers and their resellers in thetruck manufacturing industry that wants to pursue a result-oriented PSS. More specifically, thisstudy aims to answer what capabilities are needed for the actors and address what partnershipfactor is needed for collaboration. At the same time, collaboration has been found vital to pursuea PSS, whereas partnership factors can be used to leverage the needed capabilities. Method: This study builds on a qualitative single case study research strategy. The unit of analysisconsists of the European truck manufacturer and its resellers in Singaporean and Malaysianmarkets that want to pursue a product-service system (PSS). The primary data collection wasdone through 24 interviews with decision-makers in a three-phase model, and internalPowerPoint presentations were collected as secondary data. The primary data was then analyzedusing thematic analysis. The main role of theory was to use it to develop interview guides andto be used to code per the thematic analysis. Findings: The result of this study is a framework that shows scholars and practitioners whatcapabilities and partnership factors are needed when planning to pursue a result-oriented PSS inthe truck manufacturing industry. Thirty-three capabilities were identified and categorized acrossvarious business areas, such as capabilities related to the operations of the PSS and innovation.This research further identified six essential partnership factors and explained how these couldbe used to leverage the identified capabilities. Lastly, this research presents a roadmap forprioritizing capabilities and partnership factors for early-stage PSS implementation. The first stepof five is that management should create a clear concept and direction and then create a dedicatedPSS unit to further get the necessary capabilities and partnership factors through iterations. Theoretical- and managerial implications: This study contributes to current PSS literature byexpanding the understanding of what capabilities and partnership factors are needed from amanufacturer-reseller perspective to offer a PSS. Also, it addresses how the partnership factorscan be used to leverage the identified capabilities. Managers can use the framework to evaluatewhich of the capabilities and partnership factors they already have or which they need to get. Itcan further be used to assess the other party before going into a PSS collaboration together. Theroadmap initially guides what is essential so managers can prioritize how to develop or acquirethe necessary capabilities and partnership factors. / Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vad som behövs av tillverkare och deras återförsäljare inom lastbilstillverkningsindustrin som vill erbjuda en resultatorienterad PSS. Mer specifikt syftar denna studie till att svara på vilka kapabiliteter som behövs för aktörerna men även villka partnerskapsfaktor som behövs för samverkan. Detta då samarbete visat sig vara avgörande för att driva en PSS, medan partnerskapsfaktorer kan användas för att maximera de nödvändiga kapabiliteterna. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi för enskilda fallstudier. Analysenheten består av den europeiska lastbilstillverkaren och dess återförsäljare på singaporeanska och malaysiska marknader som vill erbjuda en PSS. Den primära datainsamlingen gjordes genom 24 intervjuer med beslutsfattare i en trefasmodell och interna PowerPoint-presentationer samlades in som sekundärdata. Primärdata analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Teorins huvudsakliga roll var att använda den för att utveckling intervjuguider och användas även för att koda i den tematiska analysen Resultat: Resultatet av denna studie är ett ramverk som visar forskare och praktiker vilka kapabiliteter och partnerskapsfaktorer som behövs när man planerar att driva en resultatorienterad PSS inom lastbilsindustrin. Trettiotre kapabiliter identifierades och kategoriserades över olika affärsområden, såsom kapabiliteter relaterade till driften av PSS och innovation. Denna forskning identifierade även sex viktiga partnerskapsfaktorer och förklarade hur dessa kunde användas för att utnyttja de identifierade kapabiliteterna maximalt. Slutligen presenterar denna forskning en roadmap för en prioritering av de identifierade kapabiliteterna och partnerskapsfaktorer för PSS-implementering i ett tidigt skede. Det första steget av fem är att ledningen ska skapa ett tydligt koncept och riktning för att sedan skapa en dedikerad PSS-enhet vars upgift är att få tag eller skapa de nödvändiga kapabiliteterna och partnerskapsfaktorerna genom iterationer. Teoretiska och praktiska implikationer: Denna studie bidrar till aktuell PSS-litteratur genom att utöka förståelsen för vilka kapabiliteter och partnerskapsfaktorer som behövs ur ett tillverkare-återförsäljarperspektiv för att erbjuda en PSS. Den tar också upp hur partnerskapsfaktorerna kan användas för att utnyttja de identifierade kapabiliteterna maximalt. Beslutsfattare kan använda ramverket för att utvärdera vilka av de kapabiliteter och partnerskapsfaktorer de redan har eller vilka de behöver skaffa. Den kan vidare användas för att bedöma den andra parten innan man går in i ett PSS-samarbete tillsammans. Roadmappen vägleder initialt vad som är väsentligt så att beslutsfattare kan prioritera hur man ska utvecklar eller införskaffa de nödvändiga kapabiliteterna och partnerskapsfaktorerna.