Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

Syfte: Studien syftar till att visa hur och varför volymen börsnoteringar av fastighetsbolag varierat över tid och hur denna volym har påverkats av det ekonomiska klimatet. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod. Multipel regressionsanalys tillämpas där makroekonomiska faktorers förklaringsvärde för volymen börsintroduktioner av fastighetsbolag undersöks. Teoretisk referensram: Det teoretiska ramverk som används i denna studie har sin primära utgångspunkt i tidigare forskning gjorda på börsnoteringar. Vidare har The Fisher Di Pasquale Wheaton model använts för att få en djupare förståelse för fastighetsbranschens mekanismer. Kopplingen till aktiemarknaden har sitt ursprung i Den effektiva marknadshypotesen tillsammans med The capital demand hypothesis. Resultat: Denna studie finner ett negativt samband mellan antalet introduktioner av fastighetsbolag samt det aktuella ränte- och konjunkturläget. Aktieprisutvecklingen bland fastighetsbolag och volatilitet på fastighetsaktiemarknaden har båda ett positivt samband med antalet introduktioner av fastighetsbolag. Denna studie finner inget samband mellan antalet introduktioner av fastighetsbolag och inflationsnivå. / Objective: This thesis aims to gain a deeper understanding of IPO activity by real estate firms, and why its volume varies over time. The objective is also to obtain the impacts of macroeconomic factors on the volumes of initial public offerings. Method: This study uses a quantitative method were macroeconomic factors will be used as predictors in a multiple regression analysis. Further, IPO volumes of real estate firms will be considered as the constant. Theorethical references: The basic theories that are used in this thesis are Efficient Market Hypothesis, the FDW-model, and The Capital Demand Hypothesis. Previous thesis that covers IPOs are considered as the fundmental basis of this study. Results: The results shows a negative correlation between the IPO volumes of real estate firms, and the interest rate, as well as the economic cycle. Hence, this study finds a positive correlation between stock prices and the volatility at the stock market. The results don’t find any significant correlation between IPO volumes and the inflation rate.

The aim of this investigative thesis was to further study the use of financial bootstrapping in medium to large sized enterprises. The thesis furthermore aimed to investigate if there are any prerequisite bootstrapping methods used in correlation to annual turnover, industry as well as to conduct research to whether enterprises are aware of their current use of financial bootstrapping. The study can conclude that financial bootstrapping is used among medium to large sized enterprises. Furthermore, the study can also conclude that there exists a correlation between desired bootstrapping methods used and annual turnover. A correlation to the current lifecycle phase currently presided in, in regard to a specific financial bootstrapping method used could not be solely concluded as well as industry-based preferences in regards to specific bootstrapping methods could not be established. The thesis overall conclusion is that further research is needed to conclude if there exist any industry-based preferences towards usage of specific bootstrapping methods, as well as further research should be aware of problems this study has identified in order to better prepare future study in the aimed field. / Syftet med studien var att undersöka tillämpandet av finansiell bootstrapping bland medelstora och stora bolag. Studien ämnade även att vidareutforska huruvida det råder omsättnings & branschspecifika bootstrappingsmetoder samt förtydliga om det återfinns företag som själva inte framhäver sitt tillämpande. Resultaten visade att finansiell bootstrapping tillämpas bland medelstora och stora bolag samt att det råder vissa omsättningsspecifika bootstrappingsmetoder. Slutsatsen är att trots gynnsamma resultat krävs det vidareforskning inom ämnet för att ytterligare kunna påvisa branschspecifika bootstrappingsmetoder som dessutom kan generaliseras till en bredare population. Forskarna kan även konkludera att det krävs ett beaktande till rådande problematik denna studie påträffat för att öka framtida validitet ytterligare i genomförda studier.

Områdesbeskrivning: IPO-marknaden kan undersökas på olika sätt. Varför underprissättning är så förhärskande, om den går i cykler eller vad det är som påverkar den. Vi vill undersöka den svenska IPO-marknaden under perioden 2006-2020 och om den påverkas av makroekonomiska faktorer såsom inflation eller styrränta. Denna studie är inspirerad av tidigare forskning utförd av Tran och Jeon (2011) som undersöker om det finns samband mellan makroekonomiska faktorer och IPO-marknadens aktivitet på den amerikanska marknaden. Är det så att olika IPO-marknader påverkas av olika faktorer på unika sätt eller är IPO-marknader världen över homogena? Vi försöker dessutom framställa en modell som beskriver det mest gynnsamma förhållandet att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka den svenska IPO-marknadens aktivitet under perioden 2006-2020. Samt undersöka i vilken utsträckning den svenska IPO-marknadens aktiviteten påverkas av makroekonomiska faktorer. Med vår undersökning av de makroekonomiska faktorerna som grund kan vi således undersöka vilka makroekonomiska förhållanden som är mest gynnsamma för företag i Sverige att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Metod: En kvantitativ metod appliceras i denna uppsats för att besvara våra forskningsfrågor och datan vi samlar in analyseras med hjälp utav en regressionsanalys. Vi samlar in vårt datamaterial genom att läsa igenom årsredovisningar från de företag som genomfört en IPO under den tidsperioden vi undersöker. Hypoteserna formuleras utifrån tidigare forskning och ämnar att undersöka om de makroekonomiska faktorerna har ett positivt eller negativt samband med IPO-marknadsaktivitet. Resultat: Resultaten som vi finner är att det finns signifikanta samband mellan den svenska IPO-marknadens aktivitet och makroekonomiska faktorer. Vi identifierar ett förhållande som kan beskrivas som det mest gynnsamma makroekonomiska förhållandet utifrån vår modell. Begränsningar: Vår uppsats är begränsad till tidsperiod 2006-2020 samt den svenska IPO-marknaden. På grund av att viss information kring hur mycket kapital ett företag anskaffar vid sin IPO saknas så begränsas vårt urval. / Area description: IPO markets can be studied in different ways. Why underpricing is so prevalent, if the market moves in cycles or what influences the market. We want to study the Swedish IPO market during the period of 2006-2020 and if it is influenced by macroeconomic factors like inflation or the policy rate. This study is influenced by the work done by Tran and Jeon (2011) who examines if there are any relationships between macroeconomic factors and IPO market activity on the American PO market. Is it that different IPO markets are influenced by different factors in unique ways or are the IPO markets around the globe homogeneous. We try to produce a model that describes the most favourable environment to implement an IPO in if the goal is to acquire more capital. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the activity of the Swedish IPO market during the period 2006-2020 and examine the extent to which the activity of the Swedish IPO market is affected by macroeconomic factors. Based on our study of the macroeconomic factors, we can therefore examine which macroeconomic conditions are most favourable for companies in Sweden to carry out an IPO under the goal of raising more capital.  Method: A quantitative method is applied in this thesis to answer our research questions and the data we collect is analysed with the help of a regression analysis. We collect our data by reading through annual reports from the companies that conducted an IPO during the period we are investigating. The hypotheses are formulated based on previous research and intend to investigate whether the macroeconomic factors have a positive or negative relationship with IPO market activity.  Results: The results we find is that there are significant relationships between the activity of the Swedish IPO market and macroeconomic factors. We identify a ratio that can be described as the most favourable macroeconomic ratio based on our model.  Limitations: Our thesis is limited to the period 2006-2020 and the Swedish IPO market. Due to the lack of certain information about how much capital a company raises at its IPO, our selection is limited.