Med Skistar som uppdragsgivare ska ett område på ca 28 000m2 projekteras för nytt gästboende i Lindvallen, Sälen. Boendet ska handikappanpassas. Syftet med projektet är att ge Skistar en infallsvinkel på hur området kan utformas med speciellt hänseende på en god handikappanpassning. Boendet riktas mot gäster med eller utan handikapp som kommer för att semestra och utöva alpin skidåkning. De handikapp som boendet riktar sig mot är personer med rörelsehinder som använder manuell eller liten eldriven rullstol samt personer med nedsatt syn eller hörsel. Eftersom detta är ett gästboende innefattas boendet inte under de regler som gäller för handikappanpassning enligt Boverkets byggregler. Trots detta utformas planlösningar i enlighet med de normalt gällande regler och rekommendationer för handikappanpassat boende. Resultatet har blivit två förslag på tvåvåningshus med fyra lägenheter vardera, varje lägenhet är gjord för 8 personer. För att undvika begränsning av framkomligheten med rullstol på bottenvåningen finns inga trösklar. Vändmöjligheter med rullstol finns i badrum, hall, kök, vardagsrum och i ett av sovrummen. Lägenheter för synskadade görs så att de upplevs som förhållandevis ljusa. Matta till halvmatta färger används för att undvika reflektioner och möjlighet till att reglera ljusstyrka finns. I lägenheter för hörselskadade används golvmaterial som klinkers och parkett för att dämpa stegljud samt att teleslinga kopplas till tv. Byggnadernas fasader bekläds med träpanel och taket bekläds med en matt taktäckning i form av antingen takpapp eller profilerad plåt. Förslagsvis kan shingel läggas för att ge ett exklusivare intryck. Området inrymmer enligt förslag på situationsplan 15 byggnader med totalt 480 bäddar. Antalet parkeringsplatser är 120 st varav 15 handikappanpassade. Resultatet visar på de detaljer och rumsfunktioner som är viktiga i ett gästboende av detta slag. Boendet är dock inte handikappanpassat i den bemärkelsen att t.ex. en rullstolsburen person skulle kunna klara sig helt själv utan svårigheter under en vistelse i lägenheterna. Anledningen till detta är antagandet om att en handikappad person inte kommer vistas ensam i bostaden. / Approximately 28 000 square meter in Lindvallen, Sälen are to be planed for new cottages, for guest housing, a project commissioned by Skistar. The residential environment shall be designed for disabled people. The purpose of this project is to give Skistar an aspect on how to approach the design of the area with special consideration to disabled. The accommodation is intended for guests with or without disabilities who come to spend their holiday and practice alpine skiing. The accommodation is intended for persons who are motion disabled and uses a smaller wheelchair and persons with reduced sight and hearing. Guest accommodation is not included in the norms for disability adjustments. Despite that, the design of the apartments will be in accordance with those rules and recommendations. The result is two proposals showing two-storey houses with four apartments in each house, each apartment is made for 8 guests. In the bottom floor there are no thresholds to maximize mobility with a wheelchair. Free space for turning around with a wheelchair exists in the bathroom, hall, kitchen, living room and in one of the bedrooms. Apartments intended for visually handicapped are made in a relatively bright environment. Subdued to semi subdued colours are used to avoid reflexions and it is possible to adjust lamp brightness. In apartments intended for persons with a hearing impairment, floor materials such as clinker and parquet flooring are used to avoid unnecessary step noise. An amplifier which sends out a signal to hearing devices is connected to the television. The facade material on the house is wood panel and the material on the roofs is either asphalt-impregnated paper roofing or metal. To make it more exclusive shingle can be used as roof material. According to the proposed extension plan the housing area includes 15 buildings and a total of 480 beds. The number of parking spaces is 120 of which 15 is modified for use by disabled. The result shows details and room functions that are important in an accommodation of this kind. The accommodation is not modified for a disabled person in the sense that this person could manage by herself without difficulties. The reason for this is the assumption that a disabled person will not be alone during a stay here.

No description available.

Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling / Abstract  This paper has investigated two urban planning ideals that emerges in the planning process. The study's starting point has been sustainable development to study the two existing urban planning ideals today. This means that the compact city and the green city has been the main focus of this study, but sustainability has large space with many of the aspects that is expected to lead to sustainable development. A case study was used to investigate how Karlstad is working on the issue and how the paradox appears in the municipal planning. Karlstad is currently developing a new green structure plan. The study's empirical evidence is based on two interviews with Karlstad municipality officials. The municipal documents Karlstad municipality's comprehensive plan (2012) and Olmårs densification study (2007) has been used. The municipal documents and the interview material was analyzed through meaning content. The study's analysis is based on the study's empirical and theoretical background which shows that there is a paradox in Karlstad municipality's urban planning. It also shows a trend in which cities aim to achieve the sustainable city. As the concept of sustainability is a diffuse concept, the compact city and the green city has become a complex strategy to achieve the sustainable city. This means that the green and compact city can be viewed from several different angles. Karlstad municipality's vision of the compact city is to have a compact city especially in the central parts of the city. These areas are green areas today. A planning dilemma between the aspirations of the planning arises, in which these must be weighed against each other. This means that if the green structure is prioritized then another aspect must be weighed out. In other words; there is a paradox in Karlstad municipal´s urban planning, and this means that if the green structure priority needs another aspect weighed out. This means that there is a paradox in municipal urban planning, and this is shown in this paper.

No description available.

Denna uppsats syftar till att granska Klarälvens översvämning våren 1916 och dess ekonomiskakonsekvenser, med fokus på Karlstads stad. Forskningen kommer att inriktas på att svara på följandefrågeställningar:Varför var översvämningen våren 1916 så allvarlig?På vilket sätt påverkades befolkningen av översvämningen våren 1916?Hur agerade drätselkammaren och stadsfullmäktige under översvämningen våren 1916?Genom att studera handlingar från både Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige mellan åren1916–1918 gick det att utläsa hur allvarlig situationen egentligen var samt vilka åtgärder som gjordes avämbetsmännen för att lösa situationen och ta hand om sina medborgare.Översvämningen våren 1916 var inte begränsad till en lokal händelse vid Klarälven och Karlstad utanpåverkade flera områden i Sverige. Tre huvudfaktorer bidrog till att översvämningen blev allvarlig: Enovanligt snörik vinter, snabb smältning av snön på grund av stigande temperaturer i slutet av april ochkraftiga regnfall i maj.Översvämningen fick betydande konsekvenser för befolkningen. Den förstörde hem, gårdar, värdesaker,vägar och broar. Jordbruksmark dränktes, och människor tvingades lämna sina hem. Beräknade skadorför befolkningen i Karlstad, Torsby och Hagfors uppgick lågt räknat till 265 000 kronor, vilket var enbetydande summa på den tiden. Befolkningen vände sig till de lokala myndigheterna för hjälp.Undersökningen visar att Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige agerade ansvarsfullt för attbistå de hårt drabbade. Ersättningar betalades ut eftersom det ansågs att de drabbade inte kunde hållasansvariga för förlusterna och staden skulle stödja dem i nöden. Prioritet gavs till utbetalningar tillobemedlade och mindre bemedlade. Stadsfullmäktige utfärdade ytterligare ersättningar efter att hagranskat ärenden. För att finansiera dessa betalningar sökte man ekonomiskt stöd från staten.

The town of Karlstad has a long term project called Vision 100 000 which aim is to increase the population towards 100 000 inhabitants. This will of course put a strain for the town’s energy distribution grid. This is a work about trying to predict the grids power usage would be for the next five years if the city building plan is finalized. Those predictions are mainly going to be done through calculations with a database program called Facilplus and by checking the measured history of power usage per hour on certain selected customers by the program CustCom.  The peak for power usage happened the 22 December at 4 am. This date is important because it would give the main measure for how much it the grid is able to deliver. The future prognoses of the power usage are then going to be calculated. This is going to be done by making sure that the total areas of newly constructed buildings are going to be measured. A mean value for area and power usage is then going to be calculated for respective single houses and apartment houses. This would in turn give the important necessary value that would enable to give Karlstad Elnät AB a mean to calculate a new primarily prognosis for the next five years plan. These prognoses would then be used as plans how to newly constructed habitation areas would affect the energy grid in Karlstad. / Karlstads Kommun har en vision att få en befolkningsmängd på 100 000 invånare. För att få en bild av det framtida energibehovet bör man först skapa sig en bild över dagens elbehov. Detta sker på två sätt, först genom att summera energiuttaget från alla de elmätare som finns under nätstationerna som hämtas från insamlingssystemet CustCom. Här får man timrapporten för varje kunds energiförbrukning. Man är då särdeles intresserad av den dagen då nätet var som hårdast belastat. Detta skedde under julhelgen 22 december 2010 klockan 16.00. Den andra metoden är att få fram värden genom beräkningar via javaprogrammet Facilplus. Programmet används även för nätdokumentation (var stationerna och kablar befinner sig geografiskt) och projektering av utbyggnaderna. Belastningsberäkningarna i Facilplus använder sig av Velanders formel för att räkna fram effekten från kända årsförbrukningar av Karlstad Elnät AB:s kunder.  När det gäller att prognosera effektanvändningen för nybebyggelserna, beräknas först ett standardvärde för respektive byggnad (specifik energiförbrukning). Detta värde beräknas med hjälp av byggnaders ytor utifrån begärda ritningar från några noga utvalda områden. Därefter kan energianvändningen per kvadratmeter beräknas utifrån uppmätt energiförbrukning för de kunderna i respektive byggnad. Omvandlingen sker sedan från energiförbrukning till effektförbrukning och man får därmed ett bra mått på hur en viss byggnadstyp har för energianvändning.  Då antalet bostäder som ska byggas ut under perioden är kända från de byggnadsplaner som är tillgängliga för allmänheten kan man sedermera få fram en översiktlig storlek för varje nybyggnadsområdes framtida energianvändning. Det kommer även sålunda bli möjligt att avgöra om elnätet bör byggas ut eller om stationer ska omplaceras så att de hamnar inom andra mottagningsstationers matningsområden. Befintliga mottagningsstationer har kapacitet för ytterligare utbyggnad av Karlstad i olika riktningar.

Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för den kvinnliga brottsligheten i Karlstad under perioden 1914–1920. Arbetet grundas på kvantitativ metod men har även inslag av kvalitativ metod. Den teoretiska grunden för uppsatsen är Yvonne Hirdmans genusteori som kompletteras av tre kriminologiska teorier. Källmaterialet som används i uppsatsen är Karlstads Stadsfiskal, Rotel över brottmål, 1914–1920 med beteckning CIII:15–21 som finns tillgängligt på Värmlandsarkivet i Karlstad. Uppsatsens resultat är att kvinnor begick en variation av brott som skiftade varje år. Männen hade fyra största brottstyper som återkom varje år nämligen fylleri, förargelseväckande beteende, fylleri under sabbat samt förseelse. De tre oftast förekommande brott hos kvinnor är förseelse, fylleri och stöld. Det straff som tilldelades oftast för både män och kvinnor är böter och båda könen hade ett högt antal frikända personer. Det som skiljer könen åt gällande straff är att till stillnad från männen var det väldigt få kvinnor som straffades med straffarbetet och fängelsestraff. / The purpose of this paper is to enable a deeper understanding of female criminality in Karlstad between 1914-1920. The work primarily uses a quantitative method, but also draws slightly from qualitative method. The theoretical basis for this essay is Yvonne Hirdman’s gender theory, which is supplemented by three criminology theories. The source material that has been used in this paper is Karlstad Stadsfiskal, Rotel över brottmål, 1914-1920 with designation CIII: 15-21 which is available at Värmland’s Archive in Karlstad. The result of this paper is that women committed a variety of crimes, that shifted every year, while men had four different crime types that recurred every year; namely drunkenness, disorderly conduct, drunkenness during the Sabbath, and misdemeanor. The three most common crimes amongst women were misdemeanor, drunkenness and theft. The most common punishment for both sexes was fines, and both sexes also had a high amount of acquittals. The biggest difference between the punishment of men and women was the fact that women were much less likely to be sentenced to prison or hard labour.

Kampen om studenterna blir allt hårdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gäller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just välja dem som studieplats. Handelshögskolorna är idag i en kamp där det gäller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola från dess konkurrenter. Konkurrensen är hård, och utbildningarna är oftast av samma kvalité. Ändå finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet. För Handelshögskolan i Karlstad gäller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet. Handelshögskolan måste hitta ett effektivt sätt att sticka ut och konkurrera på bland de stora handelshögskolorna i landet. En sak som är säker är att tid är en viktig variabel. Att bygga upp ett högt anseende tar tid och få potentiella studenter att vet vad handelshögskolan står för och vad studenterna kan få ut av det. Som ny och ung är det alltid svårt, därför är det nu upp till Handelshögskolan i Karlstad att finnas där studenten finns, och lyssna på vad studenterna vill. Samtidigt som handelshögskolan ska erbjuda utbildningar av hög kvalité och med tiden bygga sitt varumärke ännu starkare. För att bli en framgångsrik handelshögskola krävs de generellt goda kontakter i näringslivet och att kunna erbjuda praktiska inslag i utbildningarna i form av praktik och samarbete med partnerföretag i näringslivet. Handelshögskolorna måste även ha en stark profil som syns generellt i marknadsföringen av handelshögskolan. / The battle for students is getting tougher for business schools, and study sites abound. It applies for business schools to attract students to choose them as their place to study. Business schools are in a battle where you have to stand out and offer that extra something that separates you from your competitors. The competition is fierce and the training is generally of the same quality, but still there are those business schools like the School of Economics in Stockholm and Gothenburg that are located at the top. For the Business School in Karlstad it applies to stand out among the established and traditional business schools in the country. One must find an effective way to stand out and fight among the major business schools in the country. One thing for sure is that time is the most important variable, to build up a good reputation and a strong brand, that potential students know what you stand for and what they can get from you is the winning recipe. But as a new and young, it is always difficult, so it is now up to the Business School in Karlstad to be where the students are, and listen to what the students’ want, while you can offer high quality and with time build their brand even stronger. I order to be a success full business school it requires generally good contacts in the business community and to offer students practical elements in their education, such as intern ships and co-operation with business partners. Business schools must also have a strong profile that is seen generally in the marketing of the business school.

The location on the river delta of Klarälven, adjacent to lake Vänern, makes Karlstad one of the Swedish cities where a significant flood risk is present. The city has several major floods in its memory which has caused great material damage and economic losses, the latest of which occurred in the winter of year 2000/2001. The purpose of the study is to examine how the approach to flood risk has changed in the municipality of Karlstad since the 1950s, and how this change has affected the current situation regarding the city's vulnerability to flooding. To investigate this, a document analysis was conducted, where key documents in the media and from the municipality of Karlstad was studied. Furthermore, an interview study was conducted with respondents who currently are employed or previously have been employed in the municipality of Karlstad, who in various ways work with issues of flood risk.   The result of the study shows that several changes have taken place since the 1950s in terms of the municipality's approach to flood risk, which for instance has led to preventative measures being taken to a greater extent than previously in the physical planning. The flooding that occured in the winter year 2000/2001, along with the governmental climate and vulnerability inquiry that was released in 2007, was described by the respondents as the starting point for this change. Since then, awareness and knowledge of flood risk has increased, not only among municipal officials, but also among politicians, local residents and developers. / Läget på Klarälvens delta invid Vänern gör att Karlstad är en av de svenska städer där betydande översvämningsrisk föreligger. Staden har flera stora översvämningar i sitt minne vilka orsakat stora materiella skador och ekonomiska förluster, varav den senaste inträffade vintern år 2000/2001. Syftet med studien är att undersöka hur förhållningssättet till översvämningsrisk förändrats i Karlstads kommun sedan 1950-talet, samt hur denna förändring påverkat dagens situation avseende stadens sårbarhet för översvämningar. För att ta reda på det har dokumentanalyser genomförts där centrala dokument i media och från Karlstads kommun undersökts. Vidare har en intervjustudie genomförts med respondenter som är anställda eller tidigare har varit anställda på Karlstads kommun och som på olika sätt arbetar med frågor om översvämningsrisk.   Resultatet av studien visar att flera förändringar skett sedan 1950-talet när det gäller kommunens sätt att förhålla sig till översvämningsrisk, vilket bland annat lett till att förebyggande åtgärder i större utsträckning än tidigare börjat vidtas i den fysiska planeringen. Översvämningen år 2000/2001 tillsammans med den klimat- och sårbarhetsutredning som regeringen släppte år 2007 beskrivs av respondenterna som startskottet för denna förändring. Sedan dess har medvetenheten och kunskapen om översvämningsrisken ökat, inte bara bland kommunens tjänstemän, utan också bland politiker, kommuninvånare och byggherrar.

Problem som återfanns inom den svenska bostadsmarknaden efter andra världskriget med undermåliga och omoderna bostäder skapade ett antagande om att tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar förekommit på flera olika platser runt om i landet och därav även i Karlstad på grund av omständigheterna. Eftersom Hyresgästföreningen är en organisation som har handskats med olika tvister under sin långa historia bäddade detta även för att Karlstads Hyresgästförening historiskt har handskats med olika tvister. Uppsatsens syfte landade således i att undersöka om det fanns indikationer på undermåliga och omoderna bostäder vid olika tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar som Karlstads Hyresgästförening handskades med mellan 1950–1959. Uppsatsen knöt även an till en konfliktteori för att främst få stöd i att belysa tänkbara underliggande förklaringar till varför olika tvister kan blåsa upp. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och tillhörande frågeställningar genomarbetades källmaterialet inhämtat från Karlstads Hyresgästförenings arkivmaterial utifrån en kvalitativ metod i form av en text- samt innehållsanalys. Detta resulterade i uppsatsens empiri som alltså bestod av fem olika tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar i Karlstad under den aktuella tidsperioden. I den avslutande analysen och diskussionen kunde det följaktligen utifrån empirin avslöjas att det fanns tydliga indikationer på undermåliga och omoderna bostäder vid olika tvisterna mellan hyresgäster och hyresvärdar som Karlstads Hyresgästförening handskades med mellan 1950–1959. Ytterligare en intressant slutsats som kunde dras kring de olika tvisterna i relation till den teoretiska ansatsen var att tvisterna kan ha uppstått på grund av yttre omständigheter eller olika resurser som hyresgästerna och hyresvärdarna i sin tur antingen funnit i sitt egenintresse eller ej eftersom de olika parterna värderar om de yttre omständigheterna eller de olika resurserna ger tillfredsställelse eller otillfredsställelse. I den avslutande analysen och diskussionen framgick även att empirin gav indikationer på vissa delar som nämnts i bakgrundsbeskrivningen. Detta gav i sin tur förslag på vidare forskning kring hur många i Karlstad som drabbades av hemlöshet på grund av bostadsbristen samt stadens bristfälliga bostadsförmedling efter andra världskriget. / Problems with substandard and outdated housing was one of many problems that occurred in the Swedish housing market after World War II. Due to these circumstances an assumption was therefore that disputes between tenants and landlords historically might have occurred in several different places in Sweden and therefore in Karlstad. Since the Swedish tenant association also has dealt with various disputes during its long history it occurred that the Tenant association of Karlstad might also have dealt with various disputes historically. The purpose of this study was formed to search in whether there were indications of substandard and outdated housing in various disputes between tenants and landlords that the Tenant association of Karlstad dealt with during 1950–1959. To be able to also explain why various disputes can flare up a conflict theory was tied to the study. The study is based on a qualitative method. More specifically a text and content analysis were applied on the archive material collected from the Tenant association of Karlstad. The empirical work is based on this and consists of five different disputes between tenants and landlords in Karlstad during the historical period. Based on the empirical work the final analysis and discussions revealed that the various disputes between tenants and landlords showed clear indications of substandard and outdated housing. Interesting conclusions was also found in relation to the conflict theory. Disputes between tenants and landlords can emerge due to external circumstances and resources in which case the tenants or the landlords find these giving any satisfaction or dissatisfaction to their own interests. In the concluding analysis the empirical work also showed indications in relation to the background description. This led to a suggestion for further research and study’s on how many people in Karlstad who were affected by homelessness due to housing shortages in the city after World War II.