Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

No description available.

During the nineteenth century there was a series of reforms in the Swedish poor relief system. These changes laid the basis for the Swedish social policies implemented in today’s modern society. It is also during this period of time this paper has its focus. There were specific gender roles and citizenship ideals in the society and the aim of this paper is to illustrate how these roles and ideals took place in the poor relief system as well. This will be done by a comparative study of the poor relief organization in Karlstad and Kristinehamn in the county of Värmland. When the poor relief board had meetings they kept strict protocol of the discussions and those protocols are the subject of this qualitatively interpretive study.   In this paper the study is chronologically presented from the year 1871 to 1918. Previous research shows that there were strict roles and ideals in the society and in the poor relief system as well and the material of this study shows that it comprises these two cities also. This paper shows that gender-related discrimination in fact did exist within the poor relief. The poor relief did offer some chores to the poor people in exchange for care and these chores were gender-related as well. The conclusions of this paper are based on comparison with previous research and the theoretical basis presented in the study.

Regeringen och Kungliga Maj:t drev en linje om att Sverige behövde reformera kommunernaså att de kunde bli ekonomiskt och socialt starkare, resultatet blev en riksomfattande reformsom avgjordes i flera steg. I min studie så har jag tittat på min hembygd och hur den senastekommunsammanläggningens motsättningar gav sig till känna i de kvarlevor som finns ikommunarkivet.Kommunsammanläggningen skapade motsättningar på lokal nivå. Mindre orter som skulle gåsamman med en större ort kände sig i flera frågor överkörda av stat och myndigheter sommotade dessa små kommuner samman, resultatet blev att de mindre kommunerna i respektivekommunblock förlorade sin suveränitet som kommun. Vägen från mindrelandsbygdskommun för att gå upp i en storkommun var snårig. – Vilket min studie lyft fram idetta geografiska område.Huruvida den lokala identiteten fick sig en törn så kan protokollen spegla detta till viss delmellan raderna. Då extra tid och sammanträden krävdes för att uppnå en fullgodkommunsammanläggning 1974.De faktorer som skapade motsättningarna i den här kommunsammanläggningen härhör delsfrån det att frågan väcktes från regeringen och som senare mynnade ut i en konflikt kringvilken ort som allmän service och kommunal makt skulle utgå ifrån och dels ifrån enlokalpatriotisk anda som ledamöterna i kommunfullmäktige var tvungna att värdera gentemotvad som egentligen skulle gagna kommuninvånarna på lång sikt. En form avlokalidentitetskris som var tvungen att bearbetas för att nå över tröskeln.Vad som är klart tydligt i arkivmaterialet är att det inte tydligt anför att det har med denlokala identiteten att göra att motsättningarna finns. Men det finns å andra sidan ingaargument till varför det finns ett motstånd till en sammanläggning. Vi kan egentligen baraanta att det rent teoretiskt utifrån källmaterialet fanns en motsättning och att den har sin grundi ledamöternas egna uppfattning kring sitt eget bästa och vad de ansåg var kommunens bästa. / The Government and the Royal Majesty held a line that Sweden needed to reform themunicipalities so that they could become financially and socially stronger, to get the result anationwide reform was needed.In my study, I have looked at my hometown and how the latest municipal association'scontradictions made themselves felt in the remains that exist in the municipal archive.The municipal assembly created contradictions at the local level. Smaller places that wouldmerge with a larger city was in several issues crossed over by the state and authorities thatmerged these small municipalities together, the result was that the smaller municipalities ineach municipalityblock lost their sovereignty as a municipality. The road from smaller ruralmunicipality to merge up in a big municipality was tricky.Whether or not the local identity got a thorn, the protocols can reflect this to some extentbetween the lines. Extra time and meetings were required to achieve a satisfactory municipalassembly in 1974.The factors that created the contradictions in this municipal assembly belong partly from theissue being raised by the government and which later resulted in a conflict around which citythat general service and municipal power would be based on and partly from a local patrioticspirit that the members of the city council had to to value against what would really benefitthe local residents in the long term.A form of local identity crisis that had to be processed to reach the threshold.What´s really clear in the archive material is that it does not clearly indicate that it has to dowith the local identity that the contradictions exist. But there are, on the other hand, noargument why there is a resistance to a merger. We can only assume that it was, theoretically,based on the source material there was a contradiction and that it was based on the leader´sown perception of their own good and what they considered for the municipality's best.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka individer, i Karlstad, det var som blev föremål för de långtgående, kontrollerande och registrerande åtgärderna § 8 i Lex Veneris utgjorde. Uppsatsen kommer att ta spjärn mot Michel Foucaults bio-politiska teori vilken finns närmare beskriven i avsnittet om min teoretiska utgångspunkt och även mot tidigare forskning rörande veneriska sjukdomar och Lex Veneris . Uppsatsens frågeställningar lyder: Hur ser könsfördelningen ut bland de som är föremål för § 8 enligt Lex Veneris? Vilka är det som har blivit föremål för § 8 enligt Lex Veneris sett utifrån socialgruppstillhörighet? Utifrån ett källmaterial bestående av venera erkännande där bland annat namn, yrke och sjukdom finns upptaget har jag, kvantitativt sammanställt faktorerna kön och yrke för att utifrån detta kunna dra kvali- tativa slutsatser. Bilden som framträder är att sjukdomsincidensen för kvinnor på det stora hela ökar under den undersök- ta perioden medan sjukdomsincidensen för män visar en nedåtgående trend. För mer utförliga resone- mang kring sannolika bakgrundsfaktorer till denna utvecklingen hänvisar jag dig till att läsa min uppsats. I mitt arbete med att utreda vem och/eller vilka som kom att bli föremål för lex veneris har jag använt mig av de rapporterade individernas yrkestillhörighet för att göra en socialgruppsindelning i enlighet med SCB:s indelning i socialgrupperna I till och med III. Resultaten av denna undersökningen ger vid hand att det nästan uteslutande är individer ur socialgrupp III som är föremål för registrering samt be- handling av veneriska sjukdomar. Detta trots att veneriska sjukdomar i sig sannolikt inte tog hänsyn till socialgruppstillhörighet.

The aim of this thesis is to examine the underlying causes for the opening of Karlstad Public Library. In doing so a theory based on the actor/structure model within social theory is used. The structures and actors are intertwined and therefore need to be analysed together. To do so the theory poses a series of questions that needs to be answered. The method used is document analysis. The source material used derives mainly from the municipal archive of Karlstad. As a background and to gain a greater understanding of the process which led to the opening of libraries I describe the general library development in Sweden during the late 19th century and early 20th century. I also describe the societal development in Sweden during this period. The questions earlier posed in the theoretical segment are answered in the result. The economical, political and social structures at the time as well as the actors and their motives for acting are presented. The conclusion of the study shows that the rapid changes of structures led to increased openness towards trying new solutions for the new problems that society was facing at the time. As a part of the actors’ commitment to adult education they acted to achieve a public library. Due to changes in rules concerning grants for adult lecture associations (föreläsningsanstalter) the collaboration with a library to obtain government grants was now important. These were the underlying causes which led to the opening of Karlstad Public Library. / Uppsatsnivå: D

<p>Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.</p><p>Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.</p><p>I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet. Då den kvantitativa metoden i sig inte går in på djupet hos respondenten har även en kvalitativ del gjorts till uppsatsen. Här intervjuades åtta studenter vid Karlstads universitet. Intervjuerna har inriktats på kundbeteendeavsnittet och dessutom har värdekedje-intervjuer gjorts med samma respondenter.</p><p>Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från denna visar att den faktor som påverkar studenterna mest är vart deras vänner går. Det är viktigt för gästerna att de känner igen andra gäster och upplever att de har någon gemensamt med de övriga gästerna. När gästerna umgås med sina vänner på nattklubbarna bidrar det till en roligare och trevligare kväll och dessutom får gästerna en känsla av avslappning vilket gör att tankar om skola, arbete och andra måsten glöms bort för en kväll. Den stora anledningen till att studenterna inte lockas till Arena på helgerna är studenternas image av att det är ung publik på Arena under helgerna. Imagen har skapats och rotat sig på grund av fenomenet Word-of-mouth som har en stark påverkan på studenterna.</p><p>Omgivningen som associeras med Arena såsom vakter, övrig personal och kö etcetera påverkar gästernas beteende inne på nattklubben. Upplevs dessa positivt av studenterna bidrar det till en ökad stämning på nattklubben. Resultaten visar vidare att de fyra mest framträdande attityderna mot Arena är låg åldergräns, torsdagar, musik och trångt. Attityderna har visat sig vara svåra att förändra hos studenterna. Det bästa sättet att nå ut till studenter är en mix av fribiljetter, affischering samt tidningsannonser.</p>

<p><!--StartFragment--><p>Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns. Frågan är även aktuell då en studie presenterad av folkhälsoinstitutet, genomförd av en internationell forskargrupp, visar att Sverige skulle redovisa 14 000 fler anmälda misshandelsfall och drygt 1500 fler dödsfall om alkoholmonopolet skulle avregleras. Vilket Systembolaget använder som sitt främsta argument gällande berättigandet av deras egen framtid.</p><p> </p>Uppsatsens empiriska del är uppbyggd av kvalitativa intervjuer med de tre största livsmedelshandlarna i Karlstad, Systembolaget i Karlstad, samt Karlstad Kommun. Författarna har samlat in teori från två huvudsakliga källor, den litteratur som är skriven kring konkurrenssituationer samt information från relevanta källor på Internet. Undersökningarna visar att de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad har goda förutsättningar för att konkurrera med Systembolaget vid en eventuell avreglering, samt att de faktorer som främst spelar in är de bestämmelser som kommer att genomföras inom området i framtiden. Flertalet av de som intervjuats ansåg att vi skulle få se en avreglering av alkoholmonopolet inom en 10-års period<!--EndFragment--> </p>

<p>Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten. Mellan 40 och 80 % kan bli sjuka, i synnerhet om inte vattnet smakar eller luktar illa. Förorenat dricksvatten kan orsaka allvarliga och, i en del fall, långvariga sjukdomar.</p><p>Syftet med denna uppsats var att identifiera möjliga problem med Karlstad kommuns beredskap vid mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Uppsatsen hade också som syfte att tydligare identifiera räddningstjänstens roll vid ovannämnd situation.</p><p>Genom samtal med ansvariga inom Karlstad kommun samt en granskning av de planer som finns inom kommunen påvisade uppsatsen att det finns en god kunskap om risker och sårbarheter i kommunen. Uppsatsen påvisade dock att mycket av kunskapen är låst till enskilda individer och att mycket få rutiner finns antecknade. Kommunikation och samarbete mellan förvaltningarna kritiseras, trots att det finns tecken på att förbättringar sker.</p><p>Räddningstjänstens roll förblir osäker vid en mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Ett flertal tjänstemän efterfrågar dock en närmare kontakt med räddningstjänsten.</p>

<p>Detta examensarbete är en kvantitativ attitydundersökning på gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till värderingar i såväl skola som övriga samhället.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever och lärare förhåller sig och tänker om idrott och kön och utifrån det formulera didaktiska ställningstaganden i lärarrollen.</p><p>Informationen samlades in med hjälp av en tresidig enkät med 25 ettvalsfrågor och 3 öppna frågor på fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer på enkäten varav 220 elever och 14 lärare.</p><p>Enkätresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den är inte bara prestationsmässigt motiverad utan också ett uttryck – och ett starkt fäste – för genussystemet i samhället. Det indikerar också att majoriteten av både män och kvinnor anser att kvinnor och män kan tävla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bågskytte.</p><p>Utifrån detta gör författaren det didaktiska ställningstagandet:</p><p>Det är viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten när man pratar om genus och jämställdhet. Samhället behöver en levande debatt om idrott och kön och den bör inte minst föras i skolan, t.ex. i samband med värdegrundsteman och jämställdhetsdagar men även i klassrummen.</p>