<p>Skattetillägget som en administrativ sanktionsavgift infördes i Sverige år 1972. Anledningen till att ett sådant system infördes var dels att säkerställa att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsplikt och dels minska belastningen på domstolarna. För att skattetillägg ska kunna utgå krävs att en oriktig uppgift har lämnats i enlighet med 5 kap. 1 § TL.</p><p>Uppgiftsskyldigheten regleras i 3 kap. 1 § LSK och har en avgörande betydelse för att avgöra om den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift enligt taxeringslagen. Innebörden av lagrummet är att den skattskyldige, för att undgå skattetillägg, måste lämna alla uppgifter som är av betydelse för taxeringen. Framgår det av uppgifterna att dessa är ofullständiga och behöver kompletteras kan Skatteverkets utredningsskyldighet aktualiseras.</p><p>Skatteverkets utredningsskyldighet kan aktualiseras vid motstridiga eller otydliga uppgifter i deklarationen. Om deklaranten gjort ett öppet yrkande skall Skatteverket se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Det är svårt att dra slutsatser om hur motstridiga uppgifterna i deklarationen måste vara för att aktualisera utredningsskyldigheten.</p><p>Den skattskyldige kan helt eller delvis befrias från skattetillägg om felaktigheten anses som ursäktlig eller oskälig. Ett sådant fall var RÅ 2005 ref. 7 där skattetillägget undanröjdes helt med hänsyn till att avgiften inte stod i rimlig proportion till felaktigheten. En prövning av huruvida skattetillägg skall påföras eller inte sker i två steg. I det första steget undersöks om de objektiva förutsättningarna är uppfyllda. Därefter undersöks om det finns någon tillämpbar befrielsegrund. Det är av stor vikt att uttag av skattetillägg sker efter relativt enkla regler så att förutsebarhet, likformighet och rättvisa uppnås, inte minst med tanke på att felaktigheter som kan leda till skattetillägg förekommer i stor mängd.</p><p>Vad beträffar Europakonventionens påverkan på rättspraxis kan vi i de mål vi analyserat inte se att någon uttrycklig hänsyn tagits till konventionen. De nya befrielsegrunderna i taxeringslagen är dock en effekt av Europakonventionen. Då större möjligheter att befria den skattskyldige från skattetillägg och sätta ned skattetillägget har införts tror vi att framtida rättspraxis kommer att, i ljuset av Europakonventionen, vara generösare med tillämpningen av befrielsegrunderna.</p><p>Vi kan inte se att rättspraxis, beträffande Skatteverkets utredningsskyldighet, har förändrats på något markant sätt sedan Regeringsrättens dom i målet RÅ 2003 ref. 4. Däremot tror vi att den nya lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter kommer leda till att högre krav ställs på den skattskyldige vid fullgörandet av uppgiftsplikten.</p>

<p>Vi valde ämnet som handlar om möjligheten att få ett lågkostnadsflygbolag opererande på Karlstad flygplats därför att det är en intressant fråga om regionen skulle gynnas av ett lågkostnadsflyg eller inte så väl som flygplatsens existens. På senare tid har det i media också ofta framkommit att flygplatsen har ekonomiska problem.</p><p>Idén till vårt syfte uppkom efter att ha läst rapporten som Handelskammaren i Värmland skrev angående vikten av flygförbindelser till och från Karlstad flygplats för regionen. I den rapporten framkom det att det var önskvärt med ett lågkostnadsflyg från Karlstad flygplats.</p><p>Frågan kring ett lågkostnadsflyg från Karlstad Flygplats presenteras genom användning av teorier för risk, uppdragsgivare- uppdragstagareproblemet och beslutstagande. Alla dessa områden är sammanhängande.</p><p>Vi intervjuade Göteborg/Säve-, Stockholm/Skavstas-, Jönköpings/Axamo- och Smaland/Växjöflygplats för att få information om aktuell situation på respektive flygplats med eller utan opererande lågkostnadsflyg. Frågorna som ställdes var av liknande karaktär, men det utgjordes en skillnad mellan dem, beroende om de tillhörde gruppen som redan har lågkostnadsflyg eller om de önskar ha ett lågkostnadsflyg.</p><p>Vi fann likheter mellan flygplatserna och de ledandes uppfattning i frågan om lågkostnadsflyg. Det visade sig även att det för flygplatsen är kostsamt att ha ett lågkostnadsflyg opererande, men att det däremot är fördelaktigt för regionen. Utöver det bör risken delas mellan fler än en intressent. För att bli framgångsrik måste man göra uppoffringar och lätta på attityden till risk hos intressenterna.</p> / <p>We chose our topic, regarding the possibility to get a low-cost airline operating at Karlstad airport, because it is an interesting question whether the region could benefit from a low cost airline or not as well as the existence of the airport. And lately the airport has been discussed in media.</p><p>The idea to our purpose arose after having read the report by Wermland Chamber of Commerce regarding the importance of flight connections to and from Karlstad airport, for the region. In this report it appeared that it was desirable with a low-cost airline at Karlstad airport.</p><p>This topic is presented by applying theories about an interested party model, risk, agency theory, decision making and growth. All these areas are somehow connected.</p><p>We interviewed persons in managing positions at Göteborg/Säve, Stockholm/Skavsta, Jönköping/Axamo and Smaland/Växjö airport, who gave information about the actual situation at their airport respectively. The first two airports have operating low-cost airlines and the last two have not. We also interview partners in Värmland to get their view of the situation at Karlstad airport. The questions were roughly the same, with a difference made if they belonged to the group that has a low-cost airline or if they belonged to the group without a low-cost airline.</p><p>We found that there are similarities between the airports. And it turned out that having a low-cost airline operating at an airport is a costly business for the airport, but it seems to be advantageous for the region. And that the risk ought to be diversified between more than one interested parties. In order to be successful you have to make sacrifices and lighten up all parties’ attitudes to risk.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Essay in political science, C-level by Chris Baldebo spring semester 2010. Tutor: Arne Larsson. “Women’s conditions in municipal politics in the municipality of Karlstad - Six politicians tell”. </strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this paper is to explore women’s conditions in the municipal political work in the municipality of Karlstad. Based on the objective, one research question is formulated: How is women’s political acting space limited on the basis of gender power relations in local politics in the municipality of Karlstad? To be able to say something about the women’s conditions my approach has been to interview six active local politicians to collect empirical data to analyze from Maria Höjer Wendts & Cecilia Åses theorizing about women and politics, and Yvonne Hirdmans theory of a gender system.</p><p>My conclusions are that women’s political room for maneuver is limited in several ways in municipal politics in Karlstad. Foremost it is a restriction by various prevailing beliefs about the characteristics men and women are supposed to have and should have, and which behaviors that are legitimate in the local political process. These become the norm for their genders and contribute to various social practices are created and maintained. There is also a clear male dominance in terms of speaking in various political forums, where men to a higher extent compared with women are talking. Therefore women do not have the same opportunity to exercise half the real power when they are subjected to oppressive treatment, while local politicians are characterized by the male norm from which women are not valued as highly. The municipal politicians in the municipality of Karlstad (at various levels) is thus far from equal, although the lack of gender varies in different degrees depending on the forum politicians find themselves in.</p>

Skattetillägget som en administrativ sanktionsavgift infördes i Sverige år 1972. Anledningen till att ett sådant system infördes var dels att säkerställa att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsplikt och dels minska belastningen på domstolarna. För att skattetillägg ska kunna utgå krävs att en oriktig uppgift har lämnats i enlighet med 5 kap. 1 § TL. Uppgiftsskyldigheten regleras i 3 kap. 1 § LSK och har en avgörande betydelse för att avgöra om den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift enligt taxeringslagen. Innebörden av lagrummet är att den skattskyldige, för att undgå skattetillägg, måste lämna alla uppgifter som är av betydelse för taxeringen. Framgår det av uppgifterna att dessa är ofullständiga och behöver kompletteras kan Skatteverkets utredningsskyldighet aktualiseras. Skatteverkets utredningsskyldighet kan aktualiseras vid motstridiga eller otydliga uppgifter i deklarationen. Om deklaranten gjort ett öppet yrkande skall Skatteverket se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Det är svårt att dra slutsatser om hur motstridiga uppgifterna i deklarationen måste vara för att aktualisera utredningsskyldigheten. Den skattskyldige kan helt eller delvis befrias från skattetillägg om felaktigheten anses som ursäktlig eller oskälig. Ett sådant fall var RÅ 2005 ref. 7 där skattetillägget undanröjdes helt med hänsyn till att avgiften inte stod i rimlig proportion till felaktigheten. En prövning av huruvida skattetillägg skall påföras eller inte sker i två steg. I det första steget undersöks om de objektiva förutsättningarna är uppfyllda. Därefter undersöks om det finns någon tillämpbar befrielsegrund. Det är av stor vikt att uttag av skattetillägg sker efter relativt enkla regler så att förutsebarhet, likformighet och rättvisa uppnås, inte minst med tanke på att felaktigheter som kan leda till skattetillägg förekommer i stor mängd. Vad beträffar Europakonventionens påverkan på rättspraxis kan vi i de mål vi analyserat inte se att någon uttrycklig hänsyn tagits till konventionen. De nya befrielsegrunderna i taxeringslagen är dock en effekt av Europakonventionen. Då större möjligheter att befria den skattskyldige från skattetillägg och sätta ned skattetillägget har införts tror vi att framtida rättspraxis kommer att, i ljuset av Europakonventionen, vara generösare med tillämpningen av befrielsegrunderna. Vi kan inte se att rättspraxis, beträffande Skatteverkets utredningsskyldighet, har förändrats på något markant sätt sedan Regeringsrättens dom i målet RÅ 2003 ref. 4. Däremot tror vi att den nya lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter kommer leda till att högre krav ställs på den skattskyldige vid fullgörandet av uppgiftsplikten.

Vi valde ämnet som handlar om möjligheten att få ett lågkostnadsflygbolag opererande på Karlstad flygplats därför att det är en intressant fråga om regionen skulle gynnas av ett lågkostnadsflyg eller inte så väl som flygplatsens existens. På senare tid har det i media också ofta framkommit att flygplatsen har ekonomiska problem. Idén till vårt syfte uppkom efter att ha läst rapporten som Handelskammaren i Värmland skrev angående vikten av flygförbindelser till och från Karlstad flygplats för regionen. I den rapporten framkom det att det var önskvärt med ett lågkostnadsflyg från Karlstad flygplats. Frågan kring ett lågkostnadsflyg från Karlstad Flygplats presenteras genom användning av teorier för risk, uppdragsgivare- uppdragstagareproblemet och beslutstagande. Alla dessa områden är sammanhängande. Vi intervjuade Göteborg/Säve-, Stockholm/Skavstas-, Jönköpings/Axamo- och Smaland/Växjöflygplats för att få information om aktuell situation på respektive flygplats med eller utan opererande lågkostnadsflyg. Frågorna som ställdes var av liknande karaktär, men det utgjordes en skillnad mellan dem, beroende om de tillhörde gruppen som redan har lågkostnadsflyg eller om de önskar ha ett lågkostnadsflyg. Vi fann likheter mellan flygplatserna och de ledandes uppfattning i frågan om lågkostnadsflyg. Det visade sig även att det för flygplatsen är kostsamt att ha ett lågkostnadsflyg opererande, men att det däremot är fördelaktigt för regionen. Utöver det bör risken delas mellan fler än en intressent. För att bli framgångsrik måste man göra uppoffringar och lätta på attityden till risk hos intressenterna. / We chose our topic, regarding the possibility to get a low-cost airline operating at Karlstad airport, because it is an interesting question whether the region could benefit from a low cost airline or not as well as the existence of the airport. And lately the airport has been discussed in media. The idea to our purpose arose after having read the report by Wermland Chamber of Commerce regarding the importance of flight connections to and from Karlstad airport, for the region. In this report it appeared that it was desirable with a low-cost airline at Karlstad airport. This topic is presented by applying theories about an interested party model, risk, agency theory, decision making and growth. All these areas are somehow connected. We interviewed persons in managing positions at Göteborg/Säve, Stockholm/Skavsta, Jönköping/Axamo and Smaland/Växjö airport, who gave information about the actual situation at their airport respectively. The first two airports have operating low-cost airlines and the last two have not. We also interview partners in Värmland to get their view of the situation at Karlstad airport. The questions were roughly the same, with a difference made if they belonged to the group that has a low-cost airline or if they belonged to the group without a low-cost airline. We found that there are similarities between the airports. And it turned out that having a low-cost airline operating at an airport is a costly business for the airport, but it seems to be advantageous for the region. And that the risk ought to be diversified between more than one interested parties. In order to be successful you have to make sacrifices and lighten up all parties’ attitudes to risk.

The purpose of this paper is to view Karlstad Municipality and their financial support to non-profit organizations within equestrian sports. Despite the varying representatives of various equestrian sports in Karlstad, there seems to be a single beneficiary within the sport when it comes to financial support from the municipality.   The policies and plans concerning cultural development are directly compared to the Karlstad Municipality and its contribution to these organizations within equestrian sports. Through interviews and reports I have studied the process of financial support from the Karlstad municipality using an intersectionality theory based on Nina Lykkes guide on gender studies and feminist theory. Pierre Bourdieu’s theories on field, habitus and capital are also used as a method to enhance the understanding of equestrian sports and its role in modern Swedish society.   The conclusion is that the Karlstad Municipality is, for a several of reasons, promoting non-profit organizations within equestrian sports, which are operating as riding schools. Through the material I have processed, I have concluded that there are indeed some trends to be recognized. Equestrian sports have, in Swedish society, played only a minor role in spite of its popularity. The trend is, which I show in this thesis, that equestrian sports are becoming more significantly recognized in the field of popular sports. The Karlstad Municipality administers financial support to non-profit organizations such as riding schools working to reach goals and ambitions written in policies and plans concerning cultural development despite improvements that could be made for a more efficient path in achieving said goals and ambitions.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1’200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                       För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle.   Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien .   Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering. Det som många studenter idag anser om källsorteringssystemet är att det är bra att det finns i dagens utformning och att det fungerar relativt lätt, samt att källsorteringen som ingår i det vardagliga beteende är enkelt att hålla på med. Det verkar dock som om man källsorterar bättre när man har folk runt omkring sig än när man är hemma själv. / The background to the study is to investigate how source separation system works from the students' point of view. Through analysis of what the theory says about behaviors, habits, attitudes and knowledge of source separation from a questionnaire study on the Thimbles 1'200 students, this essay will attempt to answer what these students think about and what knowledge they have of source separation systems. To find out what the theory says about this, I investigated what the Naturvårdsverket says about environmental behaviors and how they work together with recycling. I have also examined how it can be paired with today's lifestyle so that we live in today's consumer society. The purpose of this essay is to try to illuminate and explore the environmental awareness in everyday life are among today's students at KAU. The result will be produced by the exploratory survey. The main result of this study is that many of today's students know how Thimbles source separation system works, and most believe it is important to source separation. What many students today believe the source separation system is that it is good to have in today's design and it works fairly easily, and sorting as part of the everyday behaviour is easy to get involved with. However, it seems that you sort source better when you have people around them than when you are home alone.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn. Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset. Fjärrvärme används som reserv- och spetskraft när inte värmepumparna klarar leverera hela värmebehovet. Sjukhusets kyla produceras genom de två värmepumparna, kylmaskiner samt frikyla från berget. I projekteringen av anläggningen var värmepumparna dimensionerade att lösa värmeenergibehovet till -4°C resten skulle täckas upp av fjärrvärme. Berget skulle ge möjlighet att säsongslagra energi mellan årstiderna. Drift av anläggningen har dock visat att verkligheten skiljer sig från projekteringen. Värmepumparna har inte kunnat användas fullt ut vintertid då varken berg eller älv har fungerat sig som tänkt. Den driftstrategi som togs fram vid projekteringen stämmer därmed inte utan en ny måste tas fram. Detta examensarbete är ett steg i detta arbete, projektets mål var att i samarbete med Centralsjukhusets driftpersonal ta fram ett verktyg för att kunna analysera sjukhusets drifthistorik. Verktygets målgrupp är sjukhusets driftpersonal så dess utformning måste vara lättförstådd för dessa varför en testperiod gjordes av dessa innan slutgiltig överlämning. Verktyget som togs fram gjordes i Microsoft Exel och det skapar fyra stycken varaktighetsdiagram av drifthistoriken för varje år. Två som visar värme- respektive kyleffekten i kW under ett år och vad som producerat denna effekt. De andra två visar kostnaden per månad i tusen kronor för dessa effekter. Detta gör verktyget genom att bearbeta data som samlas in effekt och temperaturmätare som finns installerade i anläggningen och samlas in genom övervakningsprogrammet Citec och statistikprogrammet WebEss. Genom att jämföra effektdiagrammet för värme och kostnadsdiagrammet går det då att se exempelvis vad värmepumparna producerat och hur mycket denna produktion kostat. Ett ledord i arbetet har varit enkelhet för de senare användarna. Verktyget skulle vara smidigt och snabbt att uppdatera och enkelt att förstå. Vilket även uppnåddes. Efter en veckas testperiod hade driftgruppen inga önskade ändringar varav verktyget lämnades över slutgiltigt. Det överlämnades även fyra rekommendationer till landstinget för att få bättre kontroll på sina energikostnader. / The Worlds energy usage has dramatically increased since the 1970's and as a consequence also the prices for energy. This creates incentives for investments with the purpose to decrease energy costs, which is a development you can see in the industry, transport and building sectors. Karlstad Central Hospital is no exception with a floorspace equivalent of 26 football fields and activity around the clock. Just to heat and cool the hospital to a pleasant climate consumes a large amount of energy. Currently the parts of the hospital is being rebuilt to reduce its energy consumption. In September 2010 the hospital's energy production changed . When six heatpumps were installed, two linked to hospital cooling system to recover heat and four to geothermal heat by 81 boreholes and the river Klarälven, which runs past the hospital. Long-distance heating is used for peak loads and in reserve when the heat pumps cannot supply all heating needs. The hospital's cooling is produced by the two heat pumps, three cooling machines and free cooling from the geothermal connection. When designing the new energy production it was meant that the heat pumps should produce the heat required to -4 ° C, the rest would be covered by long-distance heating. The boreholes would make possible to storage energy between seasons. But operation of the plant has shown that reality differs from the theory. The heatpumps have not been fully utilized during the winter when neither the geothermal or the river behaved as intended. The operating strategy that was developed during project planning valid and therefore needs to be revised. This thesis is a step in that effort. The project's objectives was to produce a tool to analyze the hospital's operating history in cooperation with the Central Hospital's engineering staff. The tools users is meant to be the same staff so its design must be easily understood for those. A trialperiod took place therefore before the final handover. The tool was developed in Microsoft Excel and it creates four graphs showing the operational history of each year. Two of them are showing the heat- or cold-output in kilowatts for a year and what produces this output. The other two shows the cost in thousand swedish crowns to produce these effects. The tool calculates thus by collecting data from power and temperatur gauges installed in the hospitol and is collected by the monitoring program Citec och statistics program WebEss. By comparing the power and cost graph for heat it can be seen for example what heat pumps produced and how much the production cost. A key word in the development of the tool has been simplicity for the users. The tool should be easy and fast to update and simple to understand, which was achieved. After a week's trial had been running the staff had no wanted changes so the tool was handed over.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor.   Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform.  Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser.    Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer.   Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.

Sammanfattning Mässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet. Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier. Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik. Intervjumanualer har utformats för att kunna kartlägga vad kommunikationsavdelningen, studentambassadörer och studievägledare har för åsikter angående monterkoncept. Utifrån informationen som dessa intervjuer gav, skapades en mall över viktiga aspekter att ta till vara på vid utformningen av det nya materialet. Utöver detta har universitetets kommunikationsstrategi studerats och teorier om marknadsföring, varumärke, sinnesmarknadsföring och platser har bearbetats för att skapa ett så bra monterkoncept som möjligt. Resultatet som skapats består av ett koncept med tillhörande trycksaker. Trycksakerna som framställts innefattar bland annat en broschyr, två uppsättningar med roll-ups och en monterbakgrund. Det slutgiltiga konceptet blev ett genomgående sommartema som grundar sig i respondenternas egna associationer och åsikter samtidigt som det anspelar på universitetets huvudfärg som är gul. Känslan som monterns utseende ska förmedla är att man som besökare i montern befinner sig utanför Karlstads universitet på sommaren. Vårt antagande är att detta representerar något utöver ett vanligt monterkoncept och därigenom etsas fast i besökarnas minne. / Abstract   Fairs already existed as a phenomenon in the Middle Ages and has since then been used as a channel for sales and marketing. Today, companies and organizations compete to get the attention of visitors by creating attractive displays with the winning concept that will attract people and get them to put the company name to memory.   This is what Karlstad University had in mind when they designed the specification for this project. The background to this project is that the University is represented on a number of exhibitions each year, around the country. The mission has thus been to develop a new concept with an associated design at the university's stand. The goal of this project is not primarily to get visitors to apply for the university, but that they will remember it in any future consideration regarding further studies.   The project was developed using qualitative methodology. Interview manuals was designed to help identify what the communication department, student ambassadors and counselors thoughts of stand concept were. Based upon the information that these interviews showed, we created a template of key aspects to use  in making new material. In addition, the communication strategy of the university studied, and theories of marketing, branding, sensory marketing and places have been processed to create the best stand concept as possible.   The result created consists of a concept with accompanying printed materials. Printed matter produced includes a brochure, two sets of roll-ups and a display background. The final concept was a recurring summer theme based in the respondents' own associations and opinions, while it alludes to the University's main color that is yellow. The feeling this booth appearance should convey is that a visitor is outside Karlstad University in the summer. This feeling is reinforced by the stand's floor  that is a lawn that joins the display background image representing the university and the lawn beyond. Our assumption is that this represents something beyond a normal stand concept and thus etched in the visitors memory.