Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om att starta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform. Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande och framtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare, projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat. Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser: 1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen, vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete. Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas. 2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommuns employer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom att de lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer branding är ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också till att förändringen inte går för fort. 3. Utifrån projektet skapades inte bara en enhetlig kommunikation utan också en känsla av ett vi. Detta genom att nya arbetssätt och rutiner infördes. Projektgruppen skapade ett vi genom materialet de tog fram i projektet. Sättet de tog fram materialet på, bidrog också till ett vi eftersom employer branding även går ut på att utveckla en gemenskap för organisationen och medarbetarna i den.

Projects is the most common work model within the cultural area, but what is a cultural project? The definition of cultural projects is ambiguous. There are also no compiled information about what it means for culture to be pursued in project form. Scientific research about traditional project management and success criterias are wide-ranging. So is the scientific research about cultural studies and cultural policy. Which perspectives exists concerning successful cultural projects? This study is constructed from qualitative interviews with cultural producers and cultural perpetrators having been funded by Region Wermland. The empirical material is analyzed using a project model for success criterias. The result of the study indicates through the model similarities and differences, and presents an alternative model compatible with cultural projects. In the suggested model there appears to be three main sections: project management success, product success and market success. Project management success contains the framework for time and cost, derived from the classic iron triangle. However the quality goal aspect has been moved to the section product success. A common denominator in the researched projects is the concept popular adult education in relation to a successful outcome. The study presents a model that increases the understanding of the complexity of cultural projects.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade. Detta genererade i 56besvarade enkäter. På så vis blir det totala bortfallet 13 obesvarade enkäter.I resultatet framkom det att man i Karlstadmodellen och TAKK arbetar med ett nätverk kringdet barn som är i behov av stöd. Detta är troligen något som skulle vara svårt att applicera påen hel barngrupp. Däremot finns det modeller likande TAKK som är anpassade för barngrupp.Respondenterna från två av intervjuerna anser att man skulle kunna använda sig utav vissalekar från Karlstadmodellen till hela barngruppen. / The purpose with this study is to examine how The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication can be used in preschool to help the whole group of children with theirlanguage development.The methods that have been used to examine and answer all the questions is interviews andquestionnaire. There were three different interviews made. The first interview was with amother to a child with Down syndrome, who is also a certified mentor in the Karlstad model.The next person to be interviewed was a caretaker of children who works with children’slanguage development with help from the Karlstad model. And the third interviewed wasmade with three nurses at the children’s care center.The questionnaire was sent to 16 preschools and 14 of them replied. This generated in 56answered questionnaires.The result shows that those who use The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication work with a network around the child in need of support. This is probablysomething that would be hard to work with in a group of children in preschool. But there ismodels like Signs and Alternative Communication who is adjusted for child groups. Therespondents from two of the interviews consider that some games from the Karlstad modelcan be used for a whole group of children.

Syftet med uppsatsen var att undersöka relationen värdegrund och Employer Branding och dess påverkan på de anställda inom en organisation. Tre frågeställningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre frågeställningar var; Hur påverkar ett aktivt Employer Branding anställdas identifikation med en organisations värdegrund, Hur upplever anställda sina chefers förmedlade värdegrund och I hur stor utsträckning förenklar värdegrunden anställdas dagliga beslutsfattande. Undersökningsmetoden som valdes var kvantitativ med en enkät som undersökningsverktyg. Frågorna i enkäten operationaliserades utifrån uppsatsens teoretiska referensram med fokus på teoribildning utifrån artiklar och böcker som berörde värdegrund, värdegrundens komponenter, Employer Branding, Employer Branding som arbetsverktyg och processen ett arbete med Employer Branding. Operationaliseringen resulterade i tre grupper av enkätfrågorna. Undersökningen genomfördes på IKEA Karlstad som valdes till studieobjekt utifrån geografisk avgränsning och koppling till Universums undersökning Företagsbarometern som utkom 2012. IKEA Karlstad hade närmare 200 anställda vid studiens tillfälle och vi tryckte och delade ut 100 enkäter på plats till IKEAs medarbetare och chefer. Vårt urval blev ett så kallat bekvämlighetsurval där de anställda som fanns på plats besvarade enkäten. Undersökningen tog plats under tre dagar under tre utvalda tidsramar för att på så vis täcka in så stor del av arbetsstyrkans differentiering som möjlig och vi erhöll svar på 89 av de 100 enkäter vi tryckt för utdelning. Undersökningen visade att en internt och externt kommunicerad värdegrund genom Employer Branding bidrar till identifikation hos de anställda samt att chefernas förmedlade värdegrund upplevs tydligt om cheferna uppnår konsonans genom värdebaserat ledarskap. Om en företagskultur är manifest och interna handlingsplaner existerar bidrar det till anställdas tilltro till värderingarna och vägleder dem i deras dagliga beslutsfattande. Kontentan blev att om en kommunicerad och efterlevd värdegrund används på ett konsekvent sätt genom ett aktivt Employer Branding så gynnar det organisationen positivt genom minskad personalomsättning och en rekrytering av rätt personer för organisationen.

No description available.

Sociala medier används mer och mer av kommuner och har bidragit med nya möjligheter för kommunerna. Det är ett verktyg som används av kommunerna för att förse sina följare med information. Det bidrar till att engagemanget hos följarna ökar och leder till att kommunerna använder sig av sociala medier för att integrera och ha en direkt kontakt med sina följare. Karlstads kommun är en av de 215 kommuner i Sverige som använder sig av sociala medier för att integrera med sina följare. Denna uppsats undersöker vad Karlstads kommun publicerar genom sin Facebooksida till sina följare. Syftet är att studera hur inläggen skiljer sig åt mellan de olika månaderna under ett helt år, och jämföras med Bellström et al. (2016) studie som lämnade intressanta resultat om än baserad på ett ganska snävt urval, inlägg under tre månader. Motiveringen till föreliggande studie var alltså att se om innehållsmönstret varierar med årstiderna. Resultatet av studien visar att Karlstads kommun publicerar flest inlägg som tillhör kategorierna ”Marknadsföra evenemang i kommunen” och ”Marknadsföra kommunen”. Skillnaderna över året är inte stora utan det är dessa två kategorier som är de kategorier som innehåller flest inlägg varje månad under denna studie och tidigare studier. Därför finns inga årstidsvariationer på inläggen Karlstads kommun publicerar och inläggen som publicerades under sommar 2015 och sommar 2016 stämmer överens med varandra.

This study explores cultural activities aimed at the elderly in two Swedish municipalities, Karlstad and Örebro, and investigate what motivates them. These activities are mainly organized in the area of care or preventive activities. This study shows that these activities are aimed at contributing to a better mental and physical health for the elders. The analysis is based on cultural policy documents and shows that both municipalities’ rationales for their investments in culture for the elderly are founded in a belief that culture contribute to positive social and health benefits. Dorte Skot-Hansen’s dimensions of the humanistic, sociological, and instrumental rationales have been used to analyze the material. When specifically studying the rationales behind implementations, several rationales can be expressed simultaneously and may to some degree overlap.

The aim of the thesis is to study municipal planning for wind power in two Swedish municipalities, Karlstad and Säffle. The planning process is divided into three phases which are examined. The thesis discusses aspects of power and democracy of the cases as well as citizen participation and local issues concerning wind power at Lake Vänern. These are the research questions: - How is the wind power policy framed in the three phases of the planning process? - Which are the influence factors of the wind power policy in the three phases and what degree of influence have each of the influence factors? - Which values are most influential in the planning process and which groups of actors express them              - in the beginning of the planning process?              - in the termination of the planning process? - How is the democratic legitimacy of the planning process, in terms of the models ´liberal democracy´ and ´participatory democracy´? - What are the conditions of planning for wind power at Lake Vänern              - by the coast?              - in the open water area? Influential factors of the first phase of the process are the national wind survey, applications from wind power enterprises as well as a political will and consensus. In the second and third phases factors within the local administration management as well as the regional administrative board and a neighbouring municipality, are of importance in the municipality of Karlstad. In the municipality of Säffle citizen participation from a local opinion is of importance. The thesis discusses also the influence of the national energy authority, which has defined some areas as ´national interests of wind power’. These areas may be influential when supporting the municipal wind power policy. But in the termination of the planning process both municipalities make decisions which are not in favour of wind power in these areas. The planning process is democratic legitimate from a view of the model ´liberal democracy´ in the municipality of Karlstad and the model ´participatory democracy´ in the municipality of Säffle. In the municipality of Säffle values of preserving nature by the coasts are influential in the beginning of the process as well as a political will to promote wind power. The municipality is initially part of the same value group as the regional administrative board. In the termination of the process the municipality and a local opinion group express the same values in favour of social support among citizens and a lesser amount of new wind power areas. In the municipality of Karlstad values in favour of the wind power industry dominate in the beginning of the process. Later values of preserving an area of Lake Vänern from exploitation dominate. Initially the municipality is in the same value group as the wind power enterprises; in the later parts of the process the municipality is in the same value group as a neighbouring municipality with other opinions on wind power as well as the regional administrative board. In the termination of the process a new group of actors appears in Karlstad municipality. This group of actors wants to preserve a national heritage from nearby exploitation but is not successful. Local issues concerning wind power by Lake Vänern are finally also discussed. The coastal area has a strong protection for wind power; a protection that is weaker in the open water area. Remaining issues are about the interaction within the groups of actors.

Ett tillgängligt samhälle innebär att alla individer är inkluderade och ska ha samma rättigheter. Trots direktiv och mål som satts upp för flera år sedan angående anpassningar och tillgänglighet för att samhället ska kunna vara till för alla så finns fortfarande brister som försvårar flera människors vardag. Denna studie undersöker skillnader på tillgänglighetsanpassningar i Karlstad. Undersökningen består av två huvudkategorier som ansetts vara viktiga delar i människors vardag. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ intervju där intervjun presenterades utifrån kategorierna: Livsmedelsbutiker som representerar livsmedelstillgång samt resecentrum som innefattar buss- och tågstationen som representerar möjligheten att kunna resa. Resultaten har analyserats och jämförts med varandra och befintlig litteratur om ämnet. Den empiriska datan samlades in genom en intervju med en representant från Funktionsrätt Värmland. På grund av den rådande coronapandemin blev möjligheterna för personligt möte mer begränsat, därav utfördes intervjun via telefon. Undersökningen gjordes också genom observationer på de utvalda platserna för en närmare insikt i hur lätt det är att orientera sig och ta sig fram. Utifrån undersökningarna kom det att bli möjligt att fastslå om livsmedelsbutikerna samt buss- och tågstationen var tillräckligt anpassade för att alla ska kunna ta sig fram och vara inkluderade i, samt vad som skulle behöva tillgänglighetsanpassas och förbättras. Utifrån intervjun och observationerna kunde en slutsats dras om empirin stämde överens med de befintliga teorier som tagits upp i studiens början. Frågeställningarna kunde besvaras utifrån den insamlade empirin som i sin tur kunde knytas samman med den befintliga teorin.

Projektet som presenteras är i form av ett examenarbete på uppdrag av företaget Falcken Forshaga. Detta arbete är en avslutning på högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Karlstad universitet under våren 2020. Arbetet startades med att företaget Falcken Forshaga presenterade uppgiften. Uppgiften var att ta fram ett lösningsförslag i form av ritningar och en prototyp på ett lyftverktyg för gasflaskor. Det första som gjordes var en förstudie inom området säkerhet, CE-märkning och maskindirektivet för lyftverktyg. Sedan gjordes en marknadsanalys för att se de befintliga lyftverktygen för gasflaskor. Detta gjordes för att få en bredare förståelse om lyftverktyg. När undersökningen var färdig gjordes en projektplan i form av Work Breakdown Structure (WBS), Program Evaluation and Review Technique (Pert) och ett Ganttschema. Detta verktyg hjälpte att formulera problemet samt hantera tiden. Sedan gjordes en kravspecifikation för att prioritera alla krav och önskemål. Totalt blev det 21 krav och önskemål. Då projektet kom in konceptgenereringsstadiet användes metoden brainstorming, brain writing och brain drawing. Detta ledde till sex koncept som hade olika form och design. Ett koncept som kallades för Smart-Lyft valdes till slut m.h.a. metoden VAL(o)UE. Efter konceptgenereringsfasen utfördes en riskanalys samt hållfasthetsberäkningar på verktyget. När detta blev färdiga gjordes en 3D-modell av verktyget i Creo Parametric 5 för framtagning av ritningar i pappersformat. Ritningarna användes sedan för prototypframtagning. I det sista steget kalkylerades det slutgiltiga priset på lyftverktyget. Lyftverktyget behöver utvecklas mer eftersom osäkerheten av klämkraften gör det att verktyget inte får CE-märkas. Verktyget är inte designad för snabbanvändning då spännhandtaget skall fram och tillbaka för att spänna fast verktyget. Detta var krav och önskemål som inte uppfyllts av verktyget.