<p>Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.</p><p>Min frågeställning:</p><p>Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?</p><p>Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.</p><p>Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.</p><p>Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.</p><p> </p>

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant. Min frågeställning: Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp? Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test &amp; utprovning och analys. Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna. Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation.

Due to a major generational renewal within the public sector, a large number of managers are anticipated to be recruited in the near future. Management in public sector is often separated from management in private sector, since public businesses has special demands to consider. The public management is also distinguished due to the fact that they have responsibility over a larger number of employees than managers within other branches of industry. During the last few decades, the public sector has reformed and taken on a more corporate like structure, which has transformed the public leadership. Previous research on public leadership and general leaderships theories has shown that management is more successful if the manager is able to interface with its employees. To favour the leadership it is important for managers to be aware of the employees’ expectations and demands. These facts make it interesting to study which expectations that lies on managers within the public sector. Due to this, this study aims to create an image of how preschool management is perceived by public preschool employees and to elucidate employees’ expectations of future public managers. Our central questions are:• From a preschool employees perspective, what does it entail to be a preschool manager within the public sector?•    What are preschool employees expectations of their future preschool managers? To answer these questions, interviews were held with six preschool teachers from two different preschools in Örebro kommun. The results showed to some extent similar perceptions and expectations on preschool managers, but the empirics also revealed great differences in some standings. The conclusions drawn from the study is that employees have distinct expectations on their managers, especially considering distinctness and the ability to listen. / Genom ett aktuellt generationsskifte inom offentlig sektor förväntas ett stort antal nya chefer, bland annat inom förskolan, tillsättas. Att vara chef inom offentlig sektor skiljs ofta från att vara chef inom privat sektor, då offentliga verksamheter har en annan kravbild över sig än vad privata verksamheter har. Det offentliga chefskapet särskiljs även då dessa chefer i regel är ansvariga över ett större antal anställda än chefer inom andra branscher. Under de senaste årtiondena har den offentliga sektorn reformerats mot en mer företagslik struktur, vilket förändrat det offentliga ledarskapet. Tidigare forskning inom offentligt ledarskap samt inom generell ledarskapsteori har konstaterat att det är lättare att vara framgångsrik i sitt ledarskap om man som chef har ett lyckat samspel med sina medarbetare. Att som chef känna till vilka krav och förväntningar som finns från medarbetarnas sida kan också underlätta för ledarskapet. Detta gör det intressant att studera vilka förväntningar som finns på chefskapet inom offentlig sektor. Därmed syftar denna studie till att skapa en bild av hur förskolechefsrollen uppfattas av offentligt anställda förskollärare och belysa deras förväntningar på framtida förskolechefer. Frågeställningar:•    Vad innebär förskolechefsrollen ur en förskollärares perspektiv?•    Vilka förväntningar har förskollärare på sina framtida förskolechefer? För att besvara dessa frågeställningar intervjuades sex stycken förskollärare från två olika förskolor inom Örebro kommun. Resultatet visade till viss del på liknande uppfattningar och förväntningar på förskolechefer, men visade också på stora skillnader i vissa avseenden. De slutsatser som kunde dras var att det finns tydliga förväntningar på chefen från medarbetarnas sida, särskilt vad gäller lyhördhet och tydlighet.

<p>Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers’ economic and social conditions, poverty can be fought and the producers’ voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Örebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Örebro Fairtrade City and on literature studies.</p><p> </p><p>We have in our thesis identified Örebro Fairtrade City as a result of 1) that Örebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Örebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment. As a tool Fairtrade City is a prepackaged and easily implemented way for municipalities to work with sustainable development.</p>

Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers’ economic and social conditions, poverty can be fought and the producers’ voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption.   The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Örebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Örebro Fairtrade City and on literature studies.   We have in our thesis identified Örebro Fairtrade City as a result of 1) that Örebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Örebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment. As a tool Fairtrade City is a prepackaged and easily implemented way for municipalities to work with sustainable development.

Bygglov handlar om att väga enskilda intressen mot allmänna intressen i hur vår omvärld ska se ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller på bygglovshandläggaren, dennes chef och däröver nämnden. Att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- och bygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser och grannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolka lagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda. Det här arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandläggningen och hur kunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandläggare utför under en dag undersöks. Det visar sig att arbetet varierar väldigt mycket från dag till dag. Handläggaren måste bemöta frågor och ge relevanta svar som frågeställaren kan förstå och acceptera. Till sin hjälp har handläggaren flera verktyg som underlättar arbetet så som digitala kartor, ritningar och lagtexter. Det framkom under mina studier att Örebro kommun och Karlskoga kommun använder sig av lean-modeller i sitt arbete för att korta ner handläggningstiderna och få nöjdare kunder. Kommunerna genomför undersökningar för att få en uppfattning om vad som behöver förbättras och vad som redan fungerar tillfredställande. / Building permit is about to weigh individual interests against the public interest in decisionmaking about how our surroundings should look like. The interpretation of how the law should be observed undertaken by the building permit officer, his or her manager and the board. Dealing with a building permit requires knowledge of both PBL (Planning and Building Act) and BBR (Building Regulations), the relevant instances should be contacted, and referrals and neighborhood hearings should be sent when they are required. An administrator must be able to read and interpret legal texts, maps and detailed plans that are sometimes old and difficult to interpret. This work addresses how the county works with building permit processing and how customers perceive the county’s work. What tasks a building permit officer performs in one day is studied. It becomes apparent that the work varies greatly from day to day. The officer must respond to questions and provide relevant answers that are easy to understand and accept. There are several helpful tools available to assist the officer, such as digital maps, drawings and law texts. During my studies I learned that both Örebro county and Karlskoga county make use of lean models in their efforts to reduce delays and improve customer satisfaction. The counties carry out surveys to get an idea of what needs improvement and what already works satisfactorily.

This study explores cultural activities aimed at the elderly in two Swedish municipalities, Karlstad and Örebro, and investigate what motivates them. These activities are mainly organized in the area of care or preventive activities. This study shows that these activities are aimed at contributing to a better mental and physical health for the elders. The analysis is based on cultural policy documents and shows that both municipalities’ rationales for their investments in culture for the elderly are founded in a belief that culture contribute to positive social and health benefits. Dorte Skot-Hansen’s dimensions of the humanistic, sociological, and instrumental rationales have been used to analyze the material. When specifically studying the rationales behind implementations, several rationales can be expressed simultaneously and may to some degree overlap.

I nuläget är 55 procent av jordens befolkning bosatta i städer och statistik visar hur denna siffra förutses stiga till 68 procent till år 2050 (Smart City Sweden, u.å). Dessutom ansvarar städer för 70 procent av världens växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket 2020). I samband med rådande urbaniseringstakt och klimatförändringar står samhällen inför nya utmaningar för att säkra jordens resurser. Konceptet "smart stad" ses som en lösning för att utveckla attraktiva och hållbara livsmiljöer. Genom "smart" teknik ska därmed ett effektivare nyttjande av resurser erhållas. Nuvarande forskning har riktat kritik mot att "smart stad" utformar bristfälliga fysiska miljöer som inte bemöter medborgarnas behov. Den teknologiska aspekten tenderar att dominera under planeringsprocessen, varav sociala och rumsliga värden riskerar att hamna i skymundan (Shelton &amp; Lodato, 2019, s. 38). Örebro kommun planerar i nuläget för utformning av pilotprojektet Tamarinden. Ett "smart stad"-projekt som tillhandahåller invånarna en funktionsrik livsmiljö för att bidra till en hållbarare livsstil (Örebro kommun, 2020). Intressant är att studera hur den fysiska utformningen av "smart stad" kan bidra till önskvärda beteenden för att främja en hållbar samhällsutveckling. Uppsatsen syftar till att studera vilken roll människans beteende och förhållningssätt har i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad". En kvalitativ fallstudie av Örebro kommuns pilotprojekt Tamarinden utgör därför uppsatsens forskningsstrategi. Följande styrdokument: Detaljplan för del av fastigheten Almby 11:148 (Sörbyängsvägen), Strategi för arkitektur och byggande samt Digitaliseringsstrategin ingår i uppsatsens empiri, tillsammans med kvalitativa intervjuer från Örebro kommun Stadsbyggnad och E.ON. Vidare utgår uppsatsen från en kvalitativ innehållsanalys med ett etnografiskt analytiskt tillvägagångssätt för att analysera uppsatsens empiriska material. Uppsatsens slutliga resultat har visat att Tamarinden planeras utifrån en helhetsbild. Detta för att sociala, ekonomiska och ekologiska värden ska skapa hållbara livsmiljöer som underlättar en miljövänligare livsstil. Uppsatsen belyser en ansvarstagande, medveten, inspirerande och samnyttjande invånare.

This qualitative study aims to gain an understanding of how different identity-creating attributes can contribute to create a prototypical leadership style. To achieve the purpose of the study a conversation analysis of the material is performed. The material is 7 selected sections in Örebro municipality's podcast, "Sveriges viktigaste chefspodd", and is compared to their leader platform that forms the basis for the prototypical leadership style in the municipality. The study approaches the purpose through the following questions: Which identity-creating components can be identified in "Sveriges viktigaste chefspodd"? How do the identified components contribute to creating a prototypical leadership style? The analysis in the study highlights attributes and characteristics in the participants' statements about leadership and is compared with the prototypical image that Örebro municipality has of a leader via their leadership platform. The results of the survey shows that all components of an identity (given, chosen and core) are identified in the interviewees' opinions, but it is the core identity that permeates the results. How interview participants view and shape a prototypical leadership style is largely based on core identity. The participant’s characteristics and values form the basis of how they handle their professional role and their view of leadership.