<p>KBAB har som önskemål att minska energianvändningen i deras fastigheter genom att minska på energiåtgången i deras tvättstugor. Genom att integrera kondenseringsvärmet i fastighetens värmesystem samt att minska fukthalten i tvättstugorna kan det åstadkommas.</p><p>Torkning av kläder har tidigare skett med två typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren värms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat kläder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften där frånluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman.</p><p>Metoden som användes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och värmepaket till en torktumlare från Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften från torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och värms upp av värmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren. Under mätningen mättes temperatur och flöde på luft- och vattensidan för respektive värmeväxlare vid in- och utloppet. På luften mättes även relativ fukthalt före kylbatteriet och efter värmebatteriet för att läsa av entalpivärden ur mollierdiagram. Entalpivärdena användes för att beräkna dimensionerande effekt på värmeväxlarna.</p><p>Tillämpas kyl- och värmepaketet i en fastighet återvinns cirka 3 kWh för en torkning med 6 kg kläder. För en ensamboende återvinns cirka 170 kWh under ett år och för en flerbarnsfamilj återvinns cirka 500 kWh. Energiförbrukningen reduceras med cirka 65% när kyl- och värmepaketet tillämpas.</p><p>Efter genomförda mätningar på Karlstads universitet i höglabbet framgick det att kyl- och värmebatteriet hade dimensionerande effekter på cirka 3 respektive 1 kW. I jämförelse med en av Asko Cylindas kondensorpaket har kylbatteriet ett högt effektvärde då kondensorpaketet har en effekt runt 1 kW. Effektiviteten låg på 99% respektive 97% för kyl- och värmebatteriet.</p><p>En minskning av arean på kylbatteriet visa sig inte påverka effektiviteten i större grad då effekten avtog med 5,4% när arean minskades från 2,7 m2 till 0,7 m2. Värmebatteriet avtog med 37,1% när arean minskades från 1,0 m2 till 0,27 m2. Om kyl- och värmepaketet ska installeras i torktumlaren måste flänshöjden sänkas. En lösning är att flänsen utvidgas i längden för att upprätthålla en hög effektivitet.</p> / <p>KBAB has a demand to save energy in their real estate by decreasing the consumption of energy in their laundry rooms. Integrating the condensing heat with the real estate heat system and decreasing the humidity in the laundry room can achieve it.</p><p>Drying clothes is carried out by using two types of tumble dryers: open cycle dryer and the closed cycle dryer. In the open cycle dryer the room air is heated and sent into the drying drum. The humid air evacuates the laundry room after it exits the tumble dryer. In the closed cycle dryer the air is recirculated after the humid air passes a condenser where the water vapour is condensed before it is led back to the drying drum.</p><p>In this thesis an external unit of two heat exchangers is attached to a tumble dryer from Asko Cylinda AB. The humid air from the tumble dryer is cooled and condensed in the first heat exchanger, and it is heated in the second heat exchanger before it is led back to the tumble dryer. During measurements temperature and flow was measured for air and water at the entrance and exit of the heat exchangers. Relative humidity was measured at the entrance of the first heat exchanger and at the exit of the other one. With knowledge of temperature and relative humidity enthalpy values can be read in a mollier diagram. Enthalpy values are used to calculate the power of the heat exchanger.</p><p>If the heat exchangers are applied in a real estate, 3 kWh regains from one drying process with 6 kg drying load. 170 kWh regains during a year in a household for one person and 500 kWh regains for a family. The energy consumption is reduced by 65% if the heat exchangers are applied.</p><p>After measurements at Karlstads University it was clear that the cooling heat exchanger had a power of 3 kW and the heating heat exchanger had a power of 1 kW. In comparison with a condenser from Asko Cylinda, which has a power of 1 kW, the cooling heat exchanger has a large power output. The effectiveness of the cooling and heating heat exchangers was calculated to 99% and 97% respectively.</p><p>A reduction of the heat transfer area on the cooling heat exchanger did not have a large impact on the power output. A reduction from 2,7 m2 to 0,7 m2 contributed to a 5,4% lesser power output. The power output on the heating heat exchanger was reduced with 37,1% when the heat transfer area was reduced from 1,0 m2 to 0,27 m2. The fin height must be reduced if the heat exchanger unit can be installed in a tumble dryer from Asko Cylinda AB. To maintain a high effectiveness on the heating heat exchanger the fin length could be extended.</p>

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås. Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation. I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet. Då den kvantitativa metoden i sig inte går in på djupet hos respondenten har även en kvalitativ del gjorts till uppsatsen. Här intervjuades åtta studenter vid Karlstads universitet. Intervjuerna har inriktats på kundbeteendeavsnittet och dessutom har värdekedje-intervjuer gjorts med samma respondenter. Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från denna visar att den faktor som påverkar studenterna mest är vart deras vänner går. Det är viktigt för gästerna att de känner igen andra gäster och upplever att de har någon gemensamt med de övriga gästerna. När gästerna umgås med sina vänner på nattklubbarna bidrar det till en roligare och trevligare kväll och dessutom får gästerna en känsla av avslappning vilket gör att tankar om skola, arbete och andra måsten glöms bort för en kväll. Den stora anledningen till att studenterna inte lockas till Arena på helgerna är studenternas image av att det är ung publik på Arena under helgerna. Imagen har skapats och rotat sig på grund av fenomenet Word-of-mouth som har en stark påverkan på studenterna. Omgivningen som associeras med Arena såsom vakter, övrig personal och kö etcetera påverkar gästernas beteende inne på nattklubben. Upplevs dessa positivt av studenterna bidrar det till en ökad stämning på nattklubben. Resultaten visar vidare att de fyra mest framträdande attityderna mot Arena är låg åldergräns, torsdagar, musik och trångt. Attityderna har visat sig vara svåra att förändra hos studenterna. Det bästa sättet att nå ut till studenter är en mix av fribiljetter, affischering samt tidningsannonser.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten. Mellan 40 och 80 % kan bli sjuka, i synnerhet om inte vattnet smakar eller luktar illa. Förorenat dricksvatten kan orsaka allvarliga och, i en del fall, långvariga sjukdomar. Syftet med denna uppsats var att identifiera möjliga problem med Karlstad kommuns beredskap vid mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Uppsatsen hade också som syfte att tydligare identifiera räddningstjänstens roll vid ovannämnd situation. Genom samtal med ansvariga inom Karlstad kommun samt en granskning av de planer som finns inom kommunen påvisade uppsatsen att det finns en god kunskap om risker och sårbarheter i kommunen. Uppsatsen påvisade dock att mycket av kunskapen är låst till enskilda individer och att mycket få rutiner finns antecknade. Kommunikation och samarbete mellan förvaltningarna kritiseras, trots att det finns tecken på att förbättringar sker. Räddningstjänstens roll förblir osäker vid en mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Ett flertal tjänstemän efterfrågar dock en närmare kontakt med räddningstjänsten.

Detta examensarbete är en kvantitativ attitydundersökning på gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till värderingar i såväl skola som övriga samhället. Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever och lärare förhåller sig och tänker om idrott och kön och utifrån det formulera didaktiska ställningstaganden i lärarrollen. Informationen samlades in med hjälp av en tresidig enkät med 25 ettvalsfrågor och 3 öppna frågor på fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer på enkäten varav 220 elever och 14 lärare. Enkätresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den är inte bara prestationsmässigt motiverad utan också ett uttryck – och ett starkt fäste – för genussystemet i samhället. Det indikerar också att majoriteten av både män och kvinnor anser att kvinnor och män kan tävla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bågskytte. Utifrån detta gör författaren det didaktiska ställningstagandet: Det är viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten när man pratar om genus och jämställdhet. Samhället behöver en levande debatt om idrott och kön och den bör inte minst föras i skolan, t.ex. i samband med värdegrundsteman och jämställdhetsdagar men även i klassrummen.

<!--StartFragment-->Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns. Frågan är även aktuell då en studie presenterad av folkhälsoinstitutet, genomförd av en internationell forskargrupp, visar att Sverige skulle redovisa 14 000 fler anmälda misshandelsfall och drygt 1500 fler dödsfall om alkoholmonopolet skulle avregleras. Vilket Systembolaget använder som sitt främsta argument gällande berättigandet av deras egen framtid.   Uppsatsens empiriska del är uppbyggd av kvalitativa intervjuer med de tre största livsmedelshandlarna i Karlstad, Systembolaget i Karlstad, samt Karlstad Kommun. Författarna har samlat in teori från två huvudsakliga källor, den litteratur som är skriven kring konkurrenssituationer samt information från relevanta källor på Internet. Undersökningarna visar att de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad har goda förutsättningar för att konkurrera med Systembolaget vid en eventuell avreglering, samt att de faktorer som främst spelar in är de bestämmelser som kommer att genomföras inom området i framtiden. Flertalet av de som intervjuats ansåg att vi skulle få se en avreglering av alkoholmonopolet inom en 10-års period<!--EndFragment-->

Titel: Wermland Forever? En undersökning om hur Karlstads kommuns varumärkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland Forever Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa hur en stads image kan påverkas av en enskild marknadsföringsåtgärd. I det här fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterföljdes av såväl tittarstorm som låga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik för sitt samarbete då många ansåg att tv-serien gick emot Karlstads kommuns värdegrund. Frågeställningar: Hur ser Karlstads kommuns varumärkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varumärkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser förhållandet ut mellan Karlstads kommuns varumärkesidentitet kontra varumärkesimage ut i relation till Wermland Forever? Teori: Uppsatsen baseras till stor del på Simon Anholts fyra aspekter av ett varumärke samt Hart &amp; Stachows ramverk för att mäta Karlstads image. Även teorier om varumärkeskapital och place branding har använts. Metod: Uppsatsen har undersökt Karlstads kommuns varumärkesprofil genom en analys av styrdokument och en samtalsintervju med kommunens kultur- och fritidschef. En enkät har använts för att mäta hur allmänheten ser på Karlstads kommun och Wermland Forever. Resultat: Undersökningen visar att Karlstads kommun har ett starkt varumärke med en identitet och image som stämmer väl överens. Tv-serien Wermland Forever visade dock upp en bild av kommunen som inte stämmer överens med denna identitet. Nyckelord: Karlstad, Karlstads kommun, Värmland, varumärke, image, TV, Wermland Forever / Title: Wermland Forever? A study about Karlstad’s brand and how it is reflected in the television show Wermland Forever. Purpose: The paper aims to study the way a marketing action could affect the brand and image of a city. In this case, it’ about the show Wermland Forever and the money Karlstads municipal spent on it. The show was followed by outraged viewers and bad ratings. Karlstad got a lot of criticism because of the way Wermland Forever didn’t communicate Karlstad’s values. Issues: What does the Karlstad brand identity look like? What does the Karlstad brand image look like? How is Karlstad perceived in Wermland Forever? What is the relation between the Karlstad brand identity and brand image compared to the way Karlstad is presented in Wermland Forever? Theory: The paper is to a large extent based on Simon Anholt’s four dimensions of a brand and Hart &amp; Stachow’s framework to measure the image of Karlstad. Besides, theories of brand equity and place branding were used. Method: The study aims to look at Karlstad and its brand profile through authentic documents and an interview with the head of culture and recreation in Karlstad. A survey has been made to measure the public view of Karlstad and Wermland Forever. Results: The study shows that Karlstad has a strong brand with an identity and an image that is well in line. Wermland Forever showed an image of the county that is not in line with aforementioned identity. Key words: Karlstad, Karstad municipal, Värmland, brand, image, television, Wermland Forever

No description available.

KBAB har som önskemål att minska energianvändningen i deras fastigheter genom att minska på energiåtgången i deras tvättstugor. Genom att integrera kondenseringsvärmet i fastighetens värmesystem samt att minska fukthalten i tvättstugorna kan det åstadkommas. Torkning av kläder har tidigare skett med två typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren värms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat kläder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften där frånluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman. Metoden som användes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och värmepaket till en torktumlare från Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften från torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och värms upp av värmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren. Under mätningen mättes temperatur och flöde på luft- och vattensidan för respektive värmeväxlare vid in- och utloppet. På luften mättes även relativ fukthalt före kylbatteriet och efter värmebatteriet för att läsa av entalpivärden ur mollierdiagram. Entalpivärdena användes för att beräkna dimensionerande effekt på värmeväxlarna. Tillämpas kyl- och värmepaketet i en fastighet återvinns cirka 3 kWh för en torkning med 6 kg kläder. För en ensamboende återvinns cirka 170 kWh under ett år och för en flerbarnsfamilj återvinns cirka 500 kWh. Energiförbrukningen reduceras med cirka 65% när kyl- och värmepaketet tillämpas. Efter genomförda mätningar på Karlstads universitet i höglabbet framgick det att kyl- och värmebatteriet hade dimensionerande effekter på cirka 3 respektive 1 kW. I jämförelse med en av Asko Cylindas kondensorpaket har kylbatteriet ett högt effektvärde då kondensorpaketet har en effekt runt 1 kW. Effektiviteten låg på 99% respektive 97% för kyl- och värmebatteriet. En minskning av arean på kylbatteriet visa sig inte påverka effektiviteten i större grad då effekten avtog med 5,4% när arean minskades från 2,7 m2 till 0,7 m2. Värmebatteriet avtog med 37,1% när arean minskades från 1,0 m2 till 0,27 m2. Om kyl- och värmepaketet ska installeras i torktumlaren måste flänshöjden sänkas. En lösning är att flänsen utvidgas i längden för att upprätthålla en hög effektivitet. / KBAB has a demand to save energy in their real estate by decreasing the consumption of energy in their laundry rooms. Integrating the condensing heat with the real estate heat system and decreasing the humidity in the laundry room can achieve it. Drying clothes is carried out by using two types of tumble dryers: open cycle dryer and the closed cycle dryer. In the open cycle dryer the room air is heated and sent into the drying drum. The humid air evacuates the laundry room after it exits the tumble dryer. In the closed cycle dryer the air is recirculated after the humid air passes a condenser where the water vapour is condensed before it is led back to the drying drum. In this thesis an external unit of two heat exchangers is attached to a tumble dryer from Asko Cylinda AB. The humid air from the tumble dryer is cooled and condensed in the first heat exchanger, and it is heated in the second heat exchanger before it is led back to the tumble dryer. During measurements temperature and flow was measured for air and water at the entrance and exit of the heat exchangers. Relative humidity was measured at the entrance of the first heat exchanger and at the exit of the other one. With knowledge of temperature and relative humidity enthalpy values can be read in a mollier diagram. Enthalpy values are used to calculate the power of the heat exchanger. If the heat exchangers are applied in a real estate, 3 kWh regains from one drying process with 6 kg drying load. 170 kWh regains during a year in a household for one person and 500 kWh regains for a family. The energy consumption is reduced by 65% if the heat exchangers are applied. After measurements at Karlstads University it was clear that the cooling heat exchanger had a power of 3 kW and the heating heat exchanger had a power of 1 kW. In comparison with a condenser from Asko Cylinda, which has a power of 1 kW, the cooling heat exchanger has a large power output. The effectiveness of the cooling and heating heat exchangers was calculated to 99% and 97% respectively. A reduction of the heat transfer area on the cooling heat exchanger did not have a large impact on the power output. A reduction from 2,7 m2 to 0,7 m2 contributed to a 5,4% lesser power output. The power output on the heating heat exchanger was reduced with 37,1% when the heat transfer area was reduced from 1,0 m2 to 0,27 m2. The fin height must be reduced if the heat exchanger unit can be installed in a tumble dryer from Asko Cylinda AB. To maintain a high effectiveness on the heating heat exchanger the fin length could be extended.

No description available.

Integration är ett mångfacetterat begrepp och kan behandlas ur flera perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Karlstad implementerar integrationsstrategier inom fysisk planering och hur Karlstad kommun förhåller sig till den unika platsens förutsättningar. Utifrån studiens empiriska och teoretiska material ska vi undersöka hur samhällsplanerare arbetar i Karlstad kommun för att främja för en integrerad stad inom fysisk planering och integrationsstrategiers implementering. Denna studie har genomförts genom en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningar och syfte ska grundas på litteratur och dokument med utgångspunkt av integration. Datainsamling skedde via en intervju på stadsbyggnadskontoret i Karlstad med samhällsplanerare från Karlstad kommun. Tolkningen av integration belystes av en ”mix” inom den fysiska planeringen. Detta innebär att man planerar för att uppnå en blandad befolkning i Karlstads olika stadsdelar. Detta skulle genomföras med exempelvis en tydligare struktur på bostadstyper och att utveckla de befintliga bostadsområdena. Komplexiteten inom samhällsplanerarens roll för ett integrerat samhälle tydliggjordes där det fria valet av skola, etnicitet och socioekonomiska synvinklar problematiserar integration inom samhällsplanering. Avslutningsvis kan man dra slutsatsen att studiens material visar att integration alltid finns med i planarbeten men möjligtvis inte i den mån den bör tas, då det ställs allt mer krav på fysiska planerings utformningen av det offentliga rummet. Karlstad kommun tar integrationsproblematiken som ett stigande problem i samhällsplaneringens arbete. Samtidigt är det en väldigt begränsad sektor då kommunen inte har full styrning över vilken typ av bostad som byggs, men även vart människor väljer att bosätta sig. Därav är implementeringen av integration problematiskt på grund av målkonflikter mellan aktörer och människors fria vilja för bosättning.