Enligt Anthony Giddens (1991) kännetecknas samhället av mångfalden val samt skapande av oss själva som individer.  De samhällsförändringar som skett bekräftar detta och entreprenörskap och flexibilitet samt betoning på individens ansvar är idag framträdande. För att hantera detta är förmågan ”att göra väl övervägda val” av utbildning och karriär till hjälp, vilket är skolans och studie- och yrkesvägledningens uppdrag att rusta eleverna med . Syftet är att belysa ungdomars tankar kring sin framtida karriär i relation till att göra väl övervägda val. Sex intervjuer har genomförts med ungdomar i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultaten visar att tidigare erfarenheter är viktiga för att uttrycka vad man är bra på och tycker är roligt, vilket också är kopplat till framtidstankar. Kopplingen mellan sig själv och framtidstankarna är främst att något är kul eller att man är bra på något. Oro över att inte hitta det ”rätta” alternativet framkommer. Ungdomarna lägger hinder och lösningar på dessa samt resurser på sig själva. Hinder som ungdomarna nämner kan härledas till avsaknad av ingredienser i att göra ”väl övervägda val”.

No description available.

Jämställdheten i Sverige anses framstående men ändå har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor är i majoritet innebär dock inte att det är flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus påverkar sättet att se på yrket och integrerar med jämställdhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar jämställdhet inom sjuksköterskans profession. Metoden är en litteraturgenomgång av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar jämställdheten. Manliga sjuksköterskor tar rulltrappan i sin karriär medan kvinnorna drabbas av glastaket. Sjuksköterskor såväl manliga som kvinnliga har upplevelsen av att det finns en fördel i att vara man men även nackdelar. Stereotypen om hur vi ska vara i våra könsroller styr vår vardag både på arbetet och i hemmet och blir till ett hinder för utveckling av jämställdheten och integreringen av fler manliga sjuksköterskor. Viljan att förändra situationen är svag då toppen av organisationen utgörs av män som vill bevara makten. Slutsatsen är för att åstadkomma jämställdhet i samhället och i organisationen med förändrade attityder och bryta ner de traditionella stereotypa uppfattningarna, behövs fortsatt och utökad undervisning och information om genusproblematik i skola, arbetsplatser och samhälle.

Bakgrund: Teorier kring den gränslösa karriären har vuxit fram för att förklara de karriärer som är icke-linjära samt ej utspelar sig inom en och samma organisation genom hela karriären. Den stora skillnaden i den nya teorin är att individen har tagit över ansvaret för sin karriärutveckling från organisationen. Inom dessa teorier finns begreppet anställningsbarhet som beskriver den potentiella förmåga eller möjlighet en individ har att ta en ny riktning i karriären. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur individer som innehar en gränslös karriär upplever anställningsbarheten. Då majoriteten av den forskning som har gjorts inom fältet är av en organisatorisk utgångspunkt anser vi att det är motiverat att genomföra studien ur ett individperspektiv för att på så sätt täcka de kunskapsluckor som återfinns inom fältet. Metod: I studien använde vi oss av en kvalitativ metod, via intervjuer där respondenternas subjektiva upplevelse stod i centrum. Totalt genomfördes fyra intervjuer i studien med individer med karriärer som faller under definitionen för en gränslös karriär med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Slutsats: Respondenterna ser enbart två av dimensionerna inom anställningsbarhet som delaktiga i deras egen anställningsbarhet, humankapital samt karriärsidentitet. Vidare kan förmågan att få en potentiell anställning delas upp i två processer: möjlighetsrealiserande & möjlighetsskapande. De dimensionerna som de tolkar som anställningsbarhet faller under båda processerna, medan det sociala kapitalet endast ses som en möjlighetsskapande process. Vi har även funnit att begreppet anställningsbarhet är bristfälligt i förhållande till teorin. Begreppet bör tydligare inkludera dels den möjlighetsskapande processen och dels förmågan att bibehålla en nuvarande anställning. / Background: Theories regarding the boundaryless career emerged to explain career paths that are not linear or confined to a single organisation throughout an individual’s career. The big difference within this new theory is that the individual takes responsibility for their career development instead of the organisation. The central term within these theories is employability, which describes the potential ability an individual has to change their career path. Purpose: The purpose of the study was to investigate how the individuals within a boundaryless career perceive their employability. Since most of the research within this area is conducted from an organisational point of view, there is a lack of research from an individual’s perspective and our aim is to increase understanding in this area. Method: We used a qualitative research approach in the study to capture the respondent’s subjective opinions about employability through the use of interviews. In total four interviews were conducted with individuals who fall within the definition of a boundaryless career, by use of a convenience sample. Conclusion: The respondent’s view two dimensions that affect employability and these are career identity and human capital. The ability to secure employment can be divided into two processes; opportunity creation and opportunity realisation. Respondent’s regard human capital and career identity as important for both opportunity and realisation processes, but view social capital as only affecting opportunity creation with no effect on realisation. We have concluded that the term employability has shortcomings compared to its theoretical basis. The term should include the process of opportunity creation as well as the ability to keep your current employment status.

Sammanfattning Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vilka faktorer som gör att personer med ett långt kriminellt förflutet lyckas lämna det livet bakom sig. Uppsatsen har även ett delsyfte, vilket är att belysa vilka gemensamma nämnare som gör att personer påbörjar en kriminell bana. Varför bestämmer sig några människor för att bli yrkeskriminella och vad förhindrar dem från att ta sig ut ur det livet? Vad är vändpunkten i deras liv och hur lyckades de till slut lämna sin tidigare livsstil en gång för alla? Uppsatsens syften kommer att besvaras utifrån ett sociologiskt perspektiv och grundas i tidigare forskning, vetenskaplig litteratur samt sociologiska teorier. De sociologiska teorierna och den tidigare forskningen kommer att testas genom nio semistrukturerade intervjuer med personer som har varit yrkeskriminella. Den metodologiska ansatsen som har använts är Grundad teori och den hermeneutiska cirkeln. Resultatet blev att tre teman kunde utformas ur materialet när det analyserades med hjälp av tidigare forskning och de sociologiska teorierna: “Missbrukets relation till kriminalitet”, “Sociala band och identitet”, samt “Förändringsvilja och rationella val”.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vägledare ser på begreppet karriär ochhur den synen färgar vägledningssamtalet. För att besvara vårt syfte använde vi oss avkvalitativa intervjuer med åtta personer, fyra studie- och yrkesvägledare och fyrasökande som haft ett vägledningssamtal hos desamma. Samtliga har intervjuats efter ettvägledningssamtal. Vi analyserade det resultat vi fick utifrån tidigare forskning inomområdet och litteratur som vi ansett relevant. Den teoretiska ramen för detta arbete ärkarriär-, väglednings- och yrkesteorier.Vårt resultat visade på skilda uppfattningar om karriär hos vägledarna vilket ocksåpåverkade de olika samtalens fokus. Två av vägledarna hade fokus på att lösa denuppkomna situationen och de andra två var mer inriktade på en individs helalivssituation. Dessa inriktningar stämde överens med hur vägledarna såg på karriär. Devägledare som såg på karriär som att klättra på karriärstegen var mer fokuserade på denuppkomna situationen och lösa den på bästa sätt, i denna studie även kalladebrytpunktsvägledare. Vägledarna som menade att karriär handlade om hela livspussletoch att trivas i livet använde sig av ett annat fokus nämligen hela livssituationen och attdenna ständigt förändras, dessa vägledare har vi valt att kalla processvägledare.Det skiljer sig dock inte så mycket i de olika vägledarnas förhållningssätt, alla värnarom att vara närvarande, visa respekt och ge klienterna någon form av trygghet. Samtligaklienter var nöjda med sina samtal vilket tyder på att även om vägledare ser på karriärmed olika glasögon som ger samtalet olika fokus så täcker de ändå målsättningen ochbehovet som finns hos klienterna.Vi som vägledare måste vara medvetna om de olika typerna, process- respektivebrytpunktsvägledning, och se vad som behövs och att det uppenbarligen finns behov avbåda sätten att vägleda.

The aim of our study was to examine social work students’ career motives to apply for social work studies and conceptions about their future career in relation to their gender and compare it with the gender distribution for the most and least coveted jobs. The study was based on a quantitative method with two web-surveys, one distributed to social work students at Linnéuniversitetets two centres of learning in Kalmar and Växjö. The other web-survey was distributed to department and unit managers for a middle sized municipitality. The results were analyzed using Hirdman’s theory of gender contracts, Connell’s theory of hegemony and the career paths Kullberg describe. Our results show the career paths male social work students prefer are vertical and for female students horizontal. The result also shows that male students get their study choice questioned more often than female students. The results also indicate that female students prefer to work close to clients (or social work users) whilst men tend to want work as managers.

En fjärdedel av Sveriges chefer går i pension när 40-talisterna gör uttåg från arbetsmarknaden. Det skapar en chefsbrist som kräver att andelen unga chefer ökar. För en ung och oerfaren person kan chefspositionen vara krävande. Denna studie undersöker vilka utmaningar unga chefer kan ställas inför i sitt arbete. Den teoretiska referensramen baseras på tre undersökningar inom ämnet samt en svensk handbok för unga chefer. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer samt kompletterats genom att ytterligare informanter har fått svara på intervjufrågorna skriftligen. Undersökningen visar att det förekommer ett antal utmaningar för nya chefer, där svårigheten att få förtroende är den största utmaningen. En annan utmaning som informanterna upplever är att vara chef utan att ha speciellt mycket kunskap och erfarenhet. Därtill förekommer andra utmaningar som bland annat handlar om att motivera de anställda, att lära sig delegera arbetsuppgifter samt att hantera de anställda inklusive underpresterande individer och problempersoner.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.

Denna uppsats är en induktiv kvalitativ studie som avser att undersöka och belysa eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga chefers uppfattningar om karriärmöjligheter ur ett genusperspektiv. Metoden är semi-strukturerade intervjuer med sex chefer på två olika nivåer från tre olika avdelningar på ett statligt ägt företag. Datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys och tre olika teman lyfts fram som fokusområden, där materialet återkopplas till tidigare forskning, begrepp och teori: uppfattningar om attityder och stöd från företaget, uppfattningar om strukturella faktorer, samt uppfattningar om kombinationen av familj och karriär. Resultatet tyder på att individuella skillnader är mer framträdande än könsskillnader, men det går att se tendenser till könsskillnader inom våra fokusområden: (1) att de kvinnliga cheferna tenderar att vara mindre nöjda med sina karriärmöjligheter samt verkar uppleva ett lägre stöd från företaget än de manliga cheferna, (2) att varken de kvinnliga eller manliga cheferna anser att det finns negativa attityder eller könsstrukturer på arbetsplatsen mot ett specifikt kön, men att det dock finns en indikation på att de manliga cheferna kan gynnas av att vara i minoritetsposition, och (3) att de kvinnliga cheferna verkar ha en större ansvarskänsla för och påverkas mer av familjen i sina karriärer än de manliga cheferna. Det diskuteras dock att det är svårt att avgöra om skillnaderna beror på faktiskt upplevda skillnader eller om de har sin grund i genusskillnader i form av beteenden, uppfattningar och värderingar.