The study compared four different cooling systems and analyzed the competitiveness in those systems regarding electricity consumption, environmental impact and life cycle cost analysis. The assignment was given from the consultant company Ramböll who believed in these systems design as a solution to minimize the energy consumption in cooling systems. The purpose of the study was to facilitate the selection of cooling system by finding a key ratio for profitability in terms of energy consumption. This makes it easier to select one of these systems in project planning. A representative building model was built in the energy simulation program IDA ICE. From these result an energy profile was achieved.   The energy profile was then used in another simulation program called Polysun were detailed system regulations could be made. By programing the controllers to regulate the distribution in an efficient way the energy consumption was minimized and matches the building cooling demand. The simulation was done for one full year and the obtained total energy consumption for each system, it was then used to calculate the operational cost. The life cycle cost analysis is a tool that compare each system costs during its lifetime. A depth analysis was also done regarding the sensitivity of changes in the profitability for the systems, by applying different electrical price and cost of capital.   The study shows that the systems with different borehole storage solutions proves to be effective systems for covering the building cooling demand with a significant lower electricity consumption, compared to the system with a chiller. The different borehole storage systems also contribute to cover some parts of the heat demand, since the stored heat needs to be used in order to make the borehole storage functional. By analyzing the cooling systems in a comparative perspective, the most effective solution is identified from an economic and environmental point of view. The cooling system that only contained a borehole storage was the solution that distinguished the most regarding total electricity consumption and environmental impact. This system resulted in being the most profitable cooling system between the compared systems. The combined system with a borehole storage system and a heat pump solution was also proven to be an effective cooling system, additionally with an advantage of providing parts of the hot water demand in the building.

Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partnerskapsbanker och affärsbanker finns. Emellertid så kan vi konstatera att de förklaringsvariablerna som studien använts sig av inte kan förklara dessa lönsamhetskillnader på lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. För att helt kunna undanröja misstanke om att förklaringsvariablerna inte är signifikanta, så krävs ytterligare forskning med en längre tidsperiod. Denna studie har en begränsning i antalet år, där den period som observerats lett till att studien fått färre observationer än önskvärt. Materialet som idag finns att tillgå är begränsat till åren 2014–2018. Detta beror på att de schweiziska partnerskapsbankerna först 2014 började publicera sina årsredovisningar offentligt. Studien sträcker sig till 2018 för att det är det längsta tillgängliga materialet som kan undersökas. Tidigare studier inom området som använder sig av samma förklaringsvariabler som valts i denna studie och dessa uppvisar statistiskt signifikanta värden på de flesta utvalda förklaringsvariablerna, med några undantag. En skillnad, mellan tidigare studier och denna som är av stor betydelse är att värdena baseras på längre tidsperioder alternativt att fler banker har observerats, vilket allt annat lika ger fler observationer. Studiens resultat analyseras sedan utifrån tidigare studier samt principal-agent teorin. / Banks could be seen as the catalyst for the financial system and therefore often seen as an important role for the economy's growth and for peoples’ wellbeing. It’s not only important for the bank itself to be profitable, but also for the country as a whole. Around the globe there are quite a large number of different banks, that is run differently and has different types of owner structures. Commercial banks in Sweden are owned by thousands and thousands of owners and are driven on an operative level by a CEO and with an executive board on an organizational level. In Switzerland there is a broad spectrum of different banks and different corporate forms. One of them is partnership banks, these banks have partners (i.e. owners) who work as CEOs’, executive board and owners combined. There are other studies that has analyzed the relationship between bank ownership and profitability. These studies show inconsistent results. This study aims to examine two extreme cases, Swedish banks with a broad ownership base versus swiss banks with a very limited number of owners to illustrate how the ownership affects the profitability. The study aims to examine why these banks exhibit different levels of profitability and if these differences can be explained by a few conventional explanatory variables. To examine these banks the study has done a comparative quantitative study, where three swiss partnership banks has been compared with three Swedish banks during the period 2014-2018. The data that has been gathered is based on a key-figure analysis and a PEST-analysis. The data has then been analysed with constructed regression models to understand, if or to which extent the explanatory variables explains the differences in profitability. The results of this study exhibit that there are differences in profitability between the Swedish and Swiss banks. However, the study can’t establish if most of the chosen explanatory variables are significant. And therefore, the study cannot establish whether or not these variables have an impact on the profitability key-figures return on equity and return on total capital. To be sure if these variables are significant or not, future studies need to examine a longer time period. This study has a shortage of data due to the swiss banks. These banks started to publish annual reports in 2014. It’s worth mentioning that previous studies that have used the same variables have been able to show that these are significant, or at least most of them. This is often due to longer examined time periods or a larger number of banks included in the data. The results of this study have been analysed and compared with previous studies and the agency theory.

Till följd av marknadens reaktion på viruset covid-19 föll aktieindexet OMXS30 i början av år 2020 med cirka 32 procent på en månad, för att sedan återhämta sig och uppnå värderingsnivåer som OMXS30 aldrig tidigare varit på. Vi har valt att studera coronapandemins effekt på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30. Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur svenska företagsvärderingar i noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Vi jämför företagens värderingar vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28) med värdet av samma företag ett år in i coronapandemin (2021-02-19; indexkurs 2036.97). Genom medelvärdesberäkningar och Paired Sample t-Test undersöker vi variationer i medelvärdet i sex nyckeltal och fyra värderingsmultiplar. Vi finner ingen statistiskt signifikant förändring i de undersökta nyckeltalen och värderingsmultiplarna, med undantag för en statistisk signifikant reducering av företagens totala omsättning. Vårt resultat talar för att värdeökningen i OMXS30 under den studerade perioden till stor del varit driven av de större företagen i indexet med högre viktning, snarare än en bred genomgående värdeökning för alla företagen i indexet. Vidare finner vi även att företagen verkar ha reducerat kostnader och/eller erhållit coronastöd från svenska staten för att kunna bibehålla vinstnivåerna på grund av den minskade omsättningen som coronapandemin medfört. / As a result of the market’s reaction to the virus COVID-19, OMXS30 fell 32 percent at the beginning of 2020 and was able to recover itself and reach new higher levels in which OMXS30 had never been before. We have chosen to study the corona pandemic’s effect on the company valuations of the listed companies on OMXS30. The purpose of the essay is to broaden the understanding of how Swedish company valuations in listed companies can behave during a stock market crisis and crisis in society. Through the purpose, we can increase the knowledge if overvalued asset prices can lead to large values being lost to investors in the event of a stock market crisis. We compare the valuations of the companies on the highest point before the corona pandemic (2020-02-19; index point: 1900.28) with the valuations of the same companies one year into the corona pandemic (2021-02-19; index point: 2036.97). Through calculations of averages and Paired Sample t-Test, we study whether there occurred any changes in the mean of six key figures and four valuation multiples. We find no statistical significance in neither the studied key figures nor the valuation multiples except for a statistically significant decrease in the companies’ total revenues. Our result points in a direction that suggests that the increase in value of OMXS30 during the studied period was mainly driven by an increase in value of the bigger companies with higher weights in the index rather than a broader increase in value of all companies in the index. We also find that companies might have reduced their overall cost and/or received financial support from the Swedish government to be able to maintain the previous earnings levels because of the decrease in total revenue that the corona pandemic has caused.