<p>Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991). Den personalekonomiska redovisningen är ett verktyg i organisationer med ett syfte att lyfta fram personalfrågorna (Aronsson et al. 1994).</p><p>Det finns fyra syften med upprättandet och användandet av nyckeltal. Dessa syften är belöning, kontroll, lärande och mobilisering (Catasús et al. 2001). Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka personalnyckeltal olika typer av organisationer tar fram och vad de har för syfte med sina personalnyckeltal. Organisationerna delas in i de två typerna marknadskopplade organisationer och budgetkopplade organisationer (Abrahamsson & Andersson 2005). Författarna ska undersöka om organisationer har liknande personalnyckeltal men om det bakomliggande syftet är olika för marknadskopplade och budgetkopplade organisationer.</p><p>Utifrån ett frågeformulär gjordes personliga intervjuer med totalt sex stycken organisationer. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB och Coffee Queen AB är de marknadskopplade organisationerna och landstinget i Värmland och Arvika kommun är de budgetkopplade organisationerna som intervjuats. Samtliga organisationer, förutom landstinget, har sin verksamhet i Arvika kommun.</p><p>Det visade sig att marknadskopplade och budgetkopplade organisationer använder liknande nyckeltal i sin verksamhet men att de marknadskopplade organisationerna är mer beroende av produktivitet och effektivitet. Utan produktivitet och effektivitet kan de lägga ner sin verksamhet till skillnad från de budgetkopplade som måste finnas kvar. De budgetkopplade är mer intresserade av hur personalen mår än hur produktiva de är. Syftet med nyckeltal är främst kontroll och belöning i båda typerna av organisationer.</p> / <p>Key ratios are all the ratios that are of interest and can be put in relation to something. Which ones are interesting depends on who you ask (Catasús et al. 2002). The Swedish law regulates that organizations must report certain key ratios, but other key ratios are reported voluntarily. There are many kinds of key ratios, but this essay only concerns the employee key ratios. The employee key ratios are a part of human-resource accounting (Gröjer & Johansson 1991). The human-resource accounting is a tool for creating an interest in personnel questions in organizations (Aronsson et al. 1994).</p><p>There are four purposes with establishing and using of key ratios. These purposes are control, reward, learning and mobilization (Catasús et al. 2001). The purpose of this essay is to examine which employee key ratios different kinds of organizations use and for what purpose. The organizations are divided into two types, market connected and budget connected organizations (Abrahamsson & Andersson 2005). The authors of this essay will examine if the choice of employee key ratios are similar in market connected and budget connected organizations, and if the purposes are different.</p><p>On the basis of a question form six interviews were made. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB and Coffee Queen AB were the market connected organizations and the regional health district service in Värmland as well as the local government Arvika (Arvika kommun) were the budget connected ones. All organizations except the regional health district service in Värmland have their activity in the municipality of Arvika.</p><p>After the examination it was shown that market connected and budget connected organizations use similar key ratios. It was also shown that market connected organizations are more dependent on productivity and efficiency. Without productivity and efficiency they must bring their activity to an end. Budget connected organizations can not bring their activity to an end and are more interested in the welfare of the employees than how productive they are. The main purpose of key ratios was control and reward in both types of organizations.</p>

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer &amp; Johansson 1991). Den personalekonomiska redovisningen är ett verktyg i organisationer med ett syfte att lyfta fram personalfrågorna (Aronsson et al. 1994). Det finns fyra syften med upprättandet och användandet av nyckeltal. Dessa syften är belöning, kontroll, lärande och mobilisering (Catasús et al. 2001). Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka personalnyckeltal olika typer av organisationer tar fram och vad de har för syfte med sina personalnyckeltal. Organisationerna delas in i de två typerna marknadskopplade organisationer och budgetkopplade organisationer (Abrahamsson &amp; Andersson 2005). Författarna ska undersöka om organisationer har liknande personalnyckeltal men om det bakomliggande syftet är olika för marknadskopplade och budgetkopplade organisationer. Utifrån ett frågeformulär gjordes personliga intervjuer med totalt sex stycken organisationer. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB och Coffee Queen AB är de marknadskopplade organisationerna och landstinget i Värmland och Arvika kommun är de budgetkopplade organisationerna som intervjuats. Samtliga organisationer, förutom landstinget, har sin verksamhet i Arvika kommun. Det visade sig att marknadskopplade och budgetkopplade organisationer använder liknande nyckeltal i sin verksamhet men att de marknadskopplade organisationerna är mer beroende av produktivitet och effektivitet. Utan produktivitet och effektivitet kan de lägga ner sin verksamhet till skillnad från de budgetkopplade som måste finnas kvar. De budgetkopplade är mer intresserade av hur personalen mår än hur produktiva de är. Syftet med nyckeltal är främst kontroll och belöning i båda typerna av organisationer. / Key ratios are all the ratios that are of interest and can be put in relation to something. Which ones are interesting depends on who you ask (Catasús et al. 2002). The Swedish law regulates that organizations must report certain key ratios, but other key ratios are reported voluntarily. There are many kinds of key ratios, but this essay only concerns the employee key ratios. The employee key ratios are a part of human-resource accounting (Gröjer &amp; Johansson 1991). The human-resource accounting is a tool for creating an interest in personnel questions in organizations (Aronsson et al. 1994). There are four purposes with establishing and using of key ratios. These purposes are control, reward, learning and mobilization (Catasús et al. 2001). The purpose of this essay is to examine which employee key ratios different kinds of organizations use and for what purpose. The organizations are divided into two types, market connected and budget connected organizations (Abrahamsson &amp; Andersson 2005). The authors of this essay will examine if the choice of employee key ratios are similar in market connected and budget connected organizations, and if the purposes are different. On the basis of a question form six interviews were made. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB and Coffee Queen AB were the market connected organizations and the regional health district service in Värmland as well as the local government Arvika (Arvika kommun) were the budget connected ones. All organizations except the regional health district service in Värmland have their activity in the municipality of Arvika. After the examination it was shown that market connected and budget connected organizations use similar key ratios. It was also shown that market connected organizations are more dependent on productivity and efficiency. Without productivity and efficiency they must bring their activity to an end. Budget connected organizations can not bring their activity to an end and are more interested in the welfare of the employees than how productive they are. The main purpose of key ratios was control and reward in both types of organizations.

The Football industry has turned into a financial war and the purchasing power among the clubs is getting more and more important. The fact is that some of the largest clubs in Europe actually have a negative net income in the last years. The importance of find- ing investors that are willing to invest in the club to achieve good financial ratios are getting more and more important. To find these investors a club must show good finan- cial results that will get the investors interested. In this thesis a valuation has been made of the two Nordic firms; AIK Solna and Parken Sport &amp; Entertainment. With the use of valuation theory and profitability ratios; this thesis will value the organizations entirely as two firms. This will lead to the most accu- rate comparison because the firms are built up in different ways and this thesis will draw a conclusion about the effects of the whole firm value not just single parts of the firm. In this valuation calculations of different valuation ratios such as Free Cash Flow to Eq- uity and Free Cash Flow to Firm have been used. This thesis will also show calculations of profitability ratios such as ROE, ROA, ROC, P/E ratio and Interest Coverage ratio. When calculating the value of the firms the Modigliani and Miller firm valuation formu- la was used. The results of this thesis show that Parken Sport &amp; Entertainment was nei- ther under or overvalued. The stock value of Parken Sport &amp; Entertainment that was calculated was almost the same as its set value on the stock market today. AIK Solna on the other hand has big financial problems and their stock value was actually valued to a negative result. This is not a good result when they want to get new investors to the firm.

Bakgrund och problemdiskussion: leasetagare har haft starka incitament till att undvika redovisning av leasingavtal i balansräkningen, vilket medfört mycket kritik åt gamla leasingstandarden IAS 17. Den nya leasingstandarden IFRS 16 har sedan 1 januari 2019 ersatt IAS 17, och innebär att alla leasingavtal numera måste redovisas i balansräkningen. IFRS 16 medför väsentliga förändringar för företag som inte redovisat leasingavtal av betydande värden i balansräkningen. Transportsektorn har prognostiserats vara en sektor där effekterna väntas slå till som hårdast i mån av dess leasingintensitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan tillämpningen av IFRS 16 har haft på Europeiska transportföretags finansiella ställning. Studien kommer att undersöka de effekter som uppstått genom att beräkna förändringen av relevanta nyckeltal sedan implementeringen av IFRS 16 inom transportsektorn och dess delsektorer (sjöfart, flyg, väg- och järnväg samt transportlogistik). Forskningsfrågor: Hur påverkas nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE i europeiska transportföretags finansiella rapporter? Hur skiljer sig påverkan inom transportsektorns olika delsektorer? Forskningsmetod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsansats där en analysering av relevant information och data används för att besvara forskningsfrågorna. Relevant information och data är handplockade från kvartalsrapporter över företag som har tillämpat IFRS 16. Uppsatsen avgränsas till ett urval av företag verksamma inom den europeiska transportsektorn. Studien omfattar transportföretag etablerade i länderna Sverige, Danmark, Norge, Tyskland samt Storbritannien. Vidare avgränsas studien till att studera nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE. Resultat och slutsats: Väsentliga förändringar har uppstått som en konsekvens av IFRS 16. Transportsektorns soliditet, skuldsättningsgrad samt EBITDA påverkades väsentligt, medan ROA samt ROE påverkades i betydligt mindre utsträckning. Den delsektor som påverkats av störst grad är flygsektorn där förändringen av skuldsättningsgrad, ROA och ROA var i störst utsträckning. Väg- och järnvägsektorn samt transportlogistiksektorn har fått utstå störst förändring av soliditet respektive EBITDA. Sjöfartssektorn har påverkats i betydligt mindre utsträckning då majoriteten av nyckeltalen visat sig vara nästintill oföränderliga till följd av IFRS 16. / Background and problemdiscussion: Lessee-tenants have had strong incentives to avoid disclosing leasing contracts in the balance sheet, which has led to much criticism of the old leasingstandard IAS 17. The new leasingstandard IFRS 16 has since 1 January 2019 replaced IAS 17, and means that all leasing contracts must now be reported in the balance sheet. IFRS 16 entails significant changes for companies that have not reported leasing agreements of significant values in the balance sheet. The transport sector has been forecast to be a sector where the effects are expected to hit hardest in terms of its leasing intensity. Purpose: The purpose of the study is to examine the impact of the application of IFRS 16 on the financial position of European transport companies. The study will examine the effects that have arisen by calculating the change in relevant key figures since the implementation of IFRS 16 in the transport sector and its sub-sectors (shipping, aviation, road- and rail, and transportlogistics). Research questions: How are the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE affected in European transport companies' financial reports? How does the impact differ in the different sub-sectors of the transport sector? Research method: The thesis uses a quantitative research approach where an analysis of relevant information and data is used to answer the research questions. Relevant information and data are hand-picked from quarterly reports on companies that have applied IFRS 16. The thesis is limited to a selection of companies operating in the European transport sector. The study covers transport companies established in the countries Sweden, Denmark, Norway, Germany and the United Kingdom. Furthermore, the study is limited to studying the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE. Results and conclusion: Significant changes have arisen as a consequence of IFRS 16. The transport sector's equity ratio, debt ratio and EBITDA were significantly affected, while ROA and ROE were affected to a much lesser extent. The sub-sector that was most affected was the aviation sector, where the change in debt ratio, ROA and ROA was at the largest extent. The road- and rail sector and the transportlogistics sector have had to endure the largest change in equity ratio respectively EBITDA. The shipping sector has been affected to a much lesser extent as the majority of key figures have been shown to be almost unchanged as a result of IFRS 16.

<p>Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. </p><p>Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method. Key ratios examined were, return on equity, solvency ratio, P/E-ratio and debt/equity ratio. </p><p>Method: The essay is made on a qualitative effort in the form of four interviews with experts within the chosen subject area. The compilation of key ratio is made in a quantitative form and is made up of secondary data. Conclusions: With the implementing of IAS 40 for real estate accounting, the ability to better compare the accounting between real estate companies increased, even though all companies do not account for their real estate in the same way. It appeared that the regulation requirements need to be adjusted and formed in a way that better matches the reality in which real estate companies act. Valuation with fair value proved to have both advantages and disadvantages. The advantage was that the comparability and the fair picture between real estate companies increased. The disadvantage was that the valuation of the fair value gives an increased risk for the real estate companies to be over- or undervalued. A wrong valuation gives a wrong picture of the real estate companies and effects the key ratios in a volatile manner.</p>

<p> </p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>   Titel:</strong> I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?</p><p> - En studie av fyra företag</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Emma Roos och Fanny Wiklander</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Mats Ryding</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009-05<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal</p>

ABSTRACT      Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?  - En studie av fyra företag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)   Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander   Handledare: Mats Ryding   Datum: 2009-05   Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.   Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.   Resultat &amp; slutsats: Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.   Förslag till fortsattforskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.     Nyckelord: Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal

Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method. Key ratios examined were, return on equity, solvency ratio, P/E-ratio and debt/equity ratio. Method: The essay is made on a qualitative effort in the form of four interviews with experts within the chosen subject area. The compilation of key ratio is made in a quantitative form and is made up of secondary data. Conclusions: With the implementing of IAS 40 for real estate accounting, the ability to better compare the accounting between real estate companies increased, even though all companies do not account for their real estate in the same way. It appeared that the regulation requirements need to be adjusted and formed in a way that better matches the reality in which real estate companies act. Valuation with fair value proved to have both advantages and disadvantages. The advantage was that the comparability and the fair picture between real estate companies increased. The disadvantage was that the valuation of the fair value gives an increased risk for the real estate companies to be over- or undervalued. A wrong valuation gives a wrong picture of the real estate companies and effects the key ratios in a volatile manner.

Den finansiella krisen med start hösten 2008 innefattade en markant minskning i BNP och exporten för Sverige och drabbade de svenska företagen negativt. I den svenska företagssfären utgörs företagen till 99,9% av små och medelstora företag (SME) och förutom den andel de utgör av alla företag i Sverige visar det sig att SME till stor del utgör en viktig katalysator vidåterhämtning från finansiella kriser. SME tenderar att ha svårt att finansiera sin verksamhet med externa medel under kriser, men samtidigt anses SME investera under kriser för att hantera dessa kriser.Så hur drabbas svenska SME under en finansiell kris, hur påverkas deras prestationer och hur ser resultaten ut jämfört med åren efter. Denna studies syfte är att redogöra för faktorer som har samband med prestation i form av lönsamhetsmåtten ROA och ROE samt tillväxtmåttet antal anställda för SME inom den svenska metallindustrin under och efter finanskrisen 2008–2009.Vid analysen kommer företagens prestationer att mätas i form av lönsamhet och tillväxt med hjälp av finansiella nyckeltal. I studien ingår 580 SME från Sverige inom metallindustrin och tidsperioden som studeras är 2008–2015, åren 2008–2009 kategoriseras som krisperiod då den senaste finansiella krisen inträffade under dessa år. Lönsamhet mättes genom Return on Assets(ROA) och Return on Equity (ROE) medans tillväxt mättes genom Antal anställda, de faktorer som inkluderades för att påvisa samband var; lång- och kortfristiga skulder, omsättning, ålder och finansiell kris. För att jämföra lönsamhet och tillväxt under och efter den finansiella krisen användes en deskriptiv analysmodell, för att empiriskt testa faktorernas samband skapades en multipel linjär regressionsmodell. Studiens resultat visade att lönsamheten var bättre under krisperioden än efter, men att tillväxten var högre efter krisperioden än under. Vidare visade studien empiriskt stöd för att flera av faktorerna hade samband med lönsamhet och tillväxt. / The latest financial crisis affected Sweden in late 2008, it resulted in a significant drop in GDP and export which had a negative impact on the Swedish companies. Within the companies of Sweden, a total of 99,9% is represented by small and medium sized enterprises (SME) and besides their proportion among registered Swedish companies, they also count for as animportant part as a catalyst when the economy is recovering from a financial crisis. During financial crisis SME find it difficult to receive external financing such as loans from banks to proceed their operations but at the same time SME tend to invest during financial crises to handle and recover from said crises.So how did the latest financial crisis affect Swedish SME, how where their profitability and growth affected. The purpose of this study is to analyze and compare profitability and growth measures ROA, ROE and number of employees for Swedish SME within the metal manufacturing branch during and after the financial crisis 2008-2009, and also determine the determinants conjunction with profitability and growth. The analyze was conducted withfinancial key ratios to measure profitability in terms of Return on Assets (ROA) and Return on Equity (ROE), growth was measured with total number of employees (Antal anställda). The study consists of 580 Swedish SME within the metal manufacturing branch and the observed period is 2008-2015 with the crisis period of 2008 and 2009 hence it was the last financial crisisthat struck Sweden. The determinants that were included in the study was; long- and short-term debts, age, turnover and financial crisis. To compare the profitability and growth during and after the crisis this study used a descriptive analysis. To conduct empirical tests of possible conjunctions between the determinants and profitability and growth a multiple linear regression model was created. The results of the study show that profitability was higher during the latest financial crisis then after, but it also showed that growth was higher after the crisis then during the crisis. The study also showed empirical conjunctions between the majority of the determinants and profitability but also with growth.

Att bedöma hur mycket resurser man ska lägga på ett uppdrag är inte alltid lätt. Det finns åtskilliga metoder att på ett kvalificerat sätt ställa upp ett anbud och en prognos på vad uppdraget kommer att kosta, en av dessa metoder är erfarenhetsåterkoppling. Med hjälp av erfarenhetsåterkoppling finns det möjlighet att lokalisera nyckeltal som är utslagsgivande för anbudsprocessen. Dessa nyckeltal är givande att känna till innan anbudet läggs fram för att veta om uppdraget är lönsamt i den nuvarande formen eller behöver justeras. För entreprenörer finns det hjälpmedel som till exempel ÅF:s lilla prisbok, men för konsulter så saknas till viss del hjälpmedel. En del konsulter jobbar med individuell erfarenhetsåterkoppling men det krävs ofta några år i branschen för att skapa sig den erfarenhet som behövs. Dessutom har företagets övriga medarbetare sällan möjlighet att ta del av denna information på ett smidigt sätt. Syftet med examensarbetet var därför att sammanställa en erfarenhetsbank av tidigare färdigställda uppdrag och utveckla nyckeltal som kan användas till framtida anbudsförfrågningar. De frågeställningar som tagits fram för detta examensarbete var: · Vilka nyckeltal är relevanta för kommande anbud? · Finns det korrelation och samband mellan dessa nyckeltal samt hur påverkas nyckeltalen av parametrarna? · Vilken typ av uppdrag ger störst marginal, utifrån projekteringsfas, objekttyp, teknisk komplexitet och huruvida det var en om- eller nybyggnad? Examensarbetet behandlar erfarenhetsåterkoppling från ett konsultperspektiv inom projekteringsskedet i byggprocessen. De resultat som framtagits har gjorts med hjälp av Tyréns interna ekonomisystem och en enkätundersökning där uppdragsansvariga fick svara på frågor om sina uppdrag. Undersökningen resulterade i ett antal samband som visar på hur parametrar som objekttyp, teknisk komplexitet och bruttoarea påverkar uppdragets totala tid, marginal, mm. Dessutom utvecklades ett anbudsvektyg som kan användas som en indikation för kommande anbud. De slutsatser som kunnat göras i examensarbetet är bland annat att parametern tekniska komplexitet har en stor inverkan på tre av fyra nyckeltal marginal, total tid och TPR. För ekonomisk marginal hade varken objekttyper eller projekteringsfas lika stor inverkan på det den slutliga marginalen. Det visade sig även att om- och nybyggnation hade stor inverkan på de fyra nyckeltalen TPR, marginal, total tid och TPm2. / Determining how much time and resources ought to be committed on a certain project is not an easy task. There are several of different methods that can be used achieve a solid approximation for a tender, and one of these is by using experience feedback. It is possible, through the use of experience feedback, to construct key ratios based on previously completed project. These key ratios could then be of significant help in upcoming tender process. For estimating the construction cost, builders can use tools such as ÅF:s lilla prisbok. But these types of tools are not as common practice for the consultants planning the construction. This leads us to the purpose of this thesis, which is to collect and set up a database of previously completed projects and from this database develop key ratios that can be used in upcoming tenders. The questions posed by this report was: · Which key ratios are most relevant for upcoming tenders? · Are there any correlations and connections between these key ratios and how are these key ratios affected by the parameters? · Which type of project generates the greatest financial margin, based on design phase, the type of object that was designed, technical complexity and whether the project is a new construction or a reconstruction. This thesis looks at experience feedback from the perspective of a consultant firm working with the planning of buildings and infrastructure. All the results were collected through the use of Tyréns internal economy system as well as a survey were project leaders had to answer questions about the project that they had been in charge of. This investigation resulted in a number of correlations and connections that showed how certain parameters such as technical complexity affected the project total time, profit and so on. A tender approximation tool was created based on data gathered from previously finished projects. Finally, the conclusions that were drawn in this report was, among other things, that the level of technical complexity has a significant effect on three of the four key ratios analysed in this report. These three key ratios were financial margin, total time and time per design plan. The financial margin was not affected by neither the type of object that were designed nor the phase of the design process. The report also concludes that all four key ratios were considerably affected by whether the project is a new construction or a reconstruction.