Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion. Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer.  Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning. Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer.  Slutsatser Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk. / The purpose is to evaluate the Basel framework risk regulation in an economic cycle, in account to the systemic function of the large banks in the Baltic Sea region. The study mainly adopts a quantitative approach in the two first parts, the key ratio analysis and the buffer simulation. A qualitative element is also implemented in the third part, interviews. In a theoretical perspective the study is based on the Basel I and Basel II framework, key ratio theories and previously conducted research.  The result consists of key ratios analysis and buffer simulation for eight banks in the Baltic Sea region for a period of 21 years and interviews with six representatives of banks and regulatory institutions.  Conclusion                                   The absence of correlation between the Basel regulation capital adequacy and the bank risk nor economic cycle, that risk weighting tends to be arbitrary and have greater impact on bank buffer than capital adequacy regulation has, and that more transparency is needed in banking; suggests that the Basel capital adequacy to a small extent reflect actual risk.

Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

Bakgrund: Det finns många aktier att välja mellan på aktiemarknaden. För en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara svårt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett högre värde än det satsade kapitalet. Relativvärdering är en investeringsstrategi som kan tillämpas för att identifiera dessa aktier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om värdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera överavkastning genom investeringar i undervärderade aktier i finansbranschen. Om så är fallet, därefter påvisa vilken av värdemultiplarna som genererar högst avkastning. Metod: Studien har att tillämpat en kvantitativ metod med deduktiva inslag. Värde- och tillväxtportföljer har komponerats med värdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Värdemultiplarna har beräknats fram med sekundärdata från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro och årsredovisningar. Resultat: Studiens resultat påvisar att det går att generera överavkastning med relativvärdering som investeringsstrategi. Majoriteten av värdeportföljerna presterade bättre än tillväxtportföljerna. Portföljen som hade den högsta överavkastningen var värdeportföljen baserat på P/BV-talet. / Background: The capital stock market consists of many different shares. For a person who has never acted in shares, it can be difficult to know which investment over time that could generate a higher value than the invested capital. Relative valuation is an investment strategy that can be applied to identify these shares. Objective: The aim of this study is to investigate whether key ratios P/E-ratio, P/BV-ratio and dividend yield can generate excess returns by investing in undervalued stocks in the financial industry sector. If so, then demonstrate which of key ratios that generates the highest return. Method: This study has applied a quantitative approach with deductive features. Value and growth portfolios have been composed by key ratios P/E-ratio, P/BV-ratio and dividend yield. Key ratios have been calculated on secondary data from the database Thomson Reuters EcoWin pro and annual reports. Results: Our results demonstrate that it is possible to generate excess returns with the relative valuation as an investment strategy. The majority of the value portfolios performed better than the growth portfolios. The portfolio that had the highest excess return over the total period was the value portfolio that consisted of P/BV-ratio.

Mergers and acquisitions (M&A) are a popular way of growing a company. This is challenged by previous research that shows that an M&A-transaction generally harms the financial key metrics of the acquiring company. The main focus of this report is to examine if there is an effect on financial ratios for Scandinavian companies partaking in an M&A as an acquirer. The effect is captured by the movements in the key metrics return on equity (ROE), return on assets (ROA), return on invested capital (ROIC), EBIT-margin. In addition, both ESG-ranking and underlying non-financial values, like if the deal was domestic or not, the age of the executives and board gender diversity, are looked at for a better understanding of what differences there are between the performance of M&As.  A database of Scandinavian companies acting within Europe was created containing the specific deal characteristics over a period of three years prior as well as three years after the deal. The statistical methods used to analyze this data were Wilcoxon signed-rank test, bivariate Pearson Correlation and Independent Samples t-test. The generated results in the aggregated dataset showed a negative performance of ROE and ROIC in the period after the deal, compared to the period prior to the deal. This result was also seen in the sub-set of foreign deals with an additional negative performance of ROA for the acquirer while the sub-set of domestic deals did not show any significant negative performance in the period after the deal. We found that it was not possible to analyze the post-period effect on ESG-ranking as the data for our included companies was too scarce. Our findings suggest, when looking at our certain key metrics, that M&A-transactions are not economically justified and that executives might be partially motivated by something other than economic performance when deciding upon an M&A. It is furthermore possible to conclude that the disclosing of ESG data has not been a priority for companies in the past and continues to be ignored by the masses which makes it difficult to progress academically in this field.