During my studies to become a guitar builder at Carl Malmsten CTD, I have found an interest in the construction of the classical guitar. I am fascinated by the simplicity of its construction. A simplicity that becomes more complex when you start to study it in detail. In my final thesis I will not try to explain this complexity. The subject is to investigate two different principles regarding its construction. I would like to find out if the sayings concerning one of the principles will yield a guitar with greater ability to produce volume and projection. At a close distance the difference between the guitar’s volumes is not to speak of, but a significant difference can be seen regarding one of the guitars ability to project its sound. In their nearness tonal aspects becomes in some extent legible. Even if the two guitar’s character of sound is alike subtle tonal differences exists. The existing differences between the two principles of construction are regarding the two guitars that I have built. The subject for the examination is to conclude the guitar’s ability to project their sound nearby compared to at a distance.

Denna uppsats är en studie i hur en utövare kan förhålla sig till en kompositörs filosofiska och ideologiska ideal i tolkningen av dennes musik. Arbetet sker utifrån kompositören Toru Takemitsu som sedan 1960-talet har skrivit flera artiklar och uppsatser där han tar upp sin syn på allt ifrån natur och komponerande till japansk estetik. Jag går först igenom Takemitsus idéer och sedan applicerar jag dem på två av hans verk för sologitarr – Equinox och All in twilight – för att se hur Takemitsus musik förhåller sig till hans idéer. Då Takemitsus musik ofta är tekniskt svår för gitarr är det ibland svårt att följa den detaljerade notbilden, men jag går igenom ett par olika förslag på hur man kan förhålla sig till både Takemitsus filosofi och japansk estetik. Den tillhörande inspelningen är ett utdrag ur min examenskonsert från den 4 maj 2018 i Nathan Milsteinsalen. Jag spelar här sats två till fyra ur All in twilight och Equinox.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.

Min uppsats handlar om Östeuropeisk folkmusik utifrån ett musikhistoriskt perspektiv och hur den utvecklades ur en kulturell aspekt/syn samt hur Dušan Bogdanović komposition Six Balkan Miniatures inspirerades av regionens rika historia. Syftet med arbetet är att få en klarare bild och djupare förståelse för musiken både musikhistoriskt och interpretationsmässigt samt hitta en koppling mellan miniatyrerna och olika traditionella Östeuropeiska danser. Böcker om österländsk historia, artiklar för de olika danserna samt olika inspelningar användes för att genomföra arbetet. Detta resulterade i en insikt om att miniatyrerna är mycket nära besläktade med många traditionella danser. Slutligen diskuterar jag mina tankar kring mina slutsatser och hur min frågeställning hade förändrats under arbetet. / <p>Dušan Bogdanović - Six Balkan Miniatures</p><p>Roland Dyens - Valse en Skaï</p><p>Manuel M. Ponce - Sonata Romántica</p><p>Eduardo Martin - Mirándote</p>

Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen. / The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.

I studien utforskas användandet av högerhandens lillfinger i klassiskt gitarrspel. Genom videoanalys och loggbok beskrivs övningsprocesser, problem och lösningar samt upplevelser kring användandet av högerhandens lillfinger. För att få ett anatomiskt perspektiv genomfördes även en intervju med en specialist inom handkirurgi. Arbetet avslutades med att en etyd komponerades med målet att se i vilka musikaliska sammanhang lillfingret kan bidra till den musikaliska gestaltningen. / This study explores the use of the little finger of the right hand in classical guitar playing. Through video analysis and logbook, the practice processes, problems, and solutions were described, as well as experiences on the use of the right hand's little finger. An interview with a hand surgery specialist was also conducted to provide an anatomical perspective. The work ended with a composing of an etude in order to investigate in what musical contexts the little finger can contribute to musical performance.

I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium. / In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.

I studien utforskas hur man kan använda andra musikers tolkningar som inspiration i sin inter- pretationsprocess. Tre tolkningar av ett gitarrstycke, Sevilla ur Suite Española Op. 47 av Isaac Albéniz, analyseras och imiteras av interpreten varefter en ny tolkning av stycket skapas. Ge- nom ljud- och videoanalys ges en inblick i hur arbetet fortgår. Resultaten visar att författaren till denna studie upplevde sig haft en felaktig förutfattad mening angående de valda tolkning- arna i avseende på tempo och klangfärg. Efter studien hade författaren utvecklat verktyg för att analysera olika interpretationer samt blivit mer medveten om frågor som kan uppstå vid konstnärliga val kring tolkning av ett musikstycke. / The study explores how one can use other musicians' interpretations as inspiration in one's own interpretation process. Three interpretations of a guitar piece, Seville from Suite Española Op. 47 by Isaac Albéniz, is analyzed and imitated by the performer after which a new interpretation of the piece is created. Audio and video analysis gives an insight into how the work is progress- ing. The results show that the author of this study felt he had a wrong preconceived notion regarding the chosen interpretations in terms of tempo and timbre. After the study, the author had developed tools to analyze different interpretations and became more aware of questions that may arise in artistic choices regarding the interpretation of a piece of music.

I detta arbete fördjupade jag mig i arrangering genom att arrangera fem stycken till besättningen sopran och gitarr. Styckena var ”Melodi”, ”Stjärnöga” och ”Till en ros” av Wilhelm Stenhammar, ”O magnum mysterium” av Tomás Luis de Victoria och en finsk julsång ”Kun joulu on” komponerad av Otto Kotilainen. För att få bättre förståelse av vad arrangering innebär dokumenterade jag arrangeringsprocesserna genom att skriva loggbok. Jag intervjuade också två experter inom området, Christofer Elgh och Mats Bergström, för att få mer information om arrangering. Som svar på min första forskningsfråga kom jag fram till flera olika tekniker, verktyg och principer som går att använda när man arrangerar för gitarr. Dessa var till exempel byte av tonart, oktavförflyttningar och reducering av stämmor. Som svar på min andra forskningsfråga konstaterade jag att val av stycke påverkar arrangeringsprocessen mycket: stycken som redan från början är idiomatiska för gitarr är lättare att arrangera för gitarr, speciellt om man väljer att göra ett arrangemang med mindre konstnärligt inflytande. Om man däremot väljer att arrangera friare spelar stycket inte så stor roll, åtminstone inte på samma sätt. I ett friare arrangemang är det kanske viktigare att man som arrangör blir inspirerad av stycket. / <p>Arrangemangen och den klingande delen är arkiverade.</p>

Syftet med mitt arbete är att ta reda på och förklara vad fingerstyle respektive modern fingerstyle är. Jag gjorde det genom att analysera och spela utvald musik från genren modern fingerstyle. Efter analysen komponerade jag en låt med flera speltekniska komponenter som jag anser definierar genren modern fingerstyle. Jag kom under arbetes gång underfund med att fingerstyle är en gitarrteknik som beskriver ett sätt man spelar gitarr på. Modern fingerstyle beskriver en genre där speciella tekniker och ett progressivt sound har en central roll. Jag lärde mig flera moderna tekniker som var helt okända för mig innan arbetets start. Jag lärde mig också att skriva en låt på ett snabbare sätt än jag är van vid, eftersom jag redan innan komponeringsstarten bestämde vissa parametrar som skulle vara med i låten. Mitt arbete kan ge utökad information till den som vill veta vad fingerstyle och modern fingerstyle är.