<p>Den situerade ansatsen inom artificiell intelligens har i tidigare experiment visat på stora möjligheter vid utvecklingen av enkla beteenden. Ansatsens framgångar är dock inte lika tydliga när det kommer till utvecklingen av mer komplexa beteenden som i högre grad påminner om de experiment som gjorts inom traditionell artificiell intelligens. I studien utvecklas en agent med ett ”Extended Sequential Cascaded Network” som kontrollarkitektur för att lösa en uppgift som kräver ett ”räkneliknande beteende”. Utvecklingen av nätverket grundas på en situerad syn på kognition, däribland att designern i så liten grad som möjligt skall styra utvecklingen. Experimentets resultat visar på en agent som inte ens löser den enklaste versionen av uppgiften. I diskussionen härleds misslyckandet till svårigheterna med en designeroberoende utveckling.</p>

<p>Designsonder är en så kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som låter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel på vanliga övningar är att skriva en dagbok om användandet av artefakten som studeras samt att genom en engångskamera låta deltagaren dokumentera sitt användande.</p><p>Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar på den aktuella målgruppen: studenter som använder Key-husets entrémiljö på Linköpings universitet. Rapporten belyser därmed problematiken med att ta steget från de tidiga faserna i designprocessen, där fokus ligger på att förstå användarna av artefakten som ska designas, till själva designandet av artefakten. En studie med designsonder genomfördes under 3 veckor på 15 deltagare för att undersöka deras känslor, tillstånd och aktiviteter vid användningen av entrémiljön. Materialet användes sedan som material i en workshop för en grupp som hade i uppdrag att ta fram ett nytt koncept på en entrémiljö.</p><p>Både studien med designsonden och workshopen har utvärderats genom observation samt genom att fråga vad deltagarna i de båda momenten tyckte. Utvärderingen har visat att designsonden verkar fungera väl som metod på den aktuella målgruppen, framförallt den snabba feed back som samlades in via så kallade ”känslolappar”. Dock var tiden på 3 veckor alldeles för lite, vilket resulterade i att flera deltagare i studien inte hade tillräckligt mycket tid till att arbeta med uppgifterna.</p><p>I rapporten presenteras bland annat ett brainstormingliknande moment kallat ”speed sketching”. Momentet visade sig vara mycket framgångsrikt även om deltagarna i workshopen påpekade vissa svagheter med upplägget. I det stora hela gav materialet från designsonden mycket bra information om vad som händer i Key-husets entrémiljö. Denna information kunde utnyttjas i designprocessen genom arbetet i workshopen.</p>

De problem som relaterar till navigering i komplexa miljöer kan alla på ett eller annat sättknytas till den information som finns tillgänglig i miljön. Den information som finns i komplexa miljöer måste vara anpassad till många olika behov vilket innebär att mängden information ofta blir stor. Detta ställer höga krav på människans kognitiva förmågor vilket innebär att det ofta går åt mycket tid och energi för att lösa problem som relaterar till navigering. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att information utformas och presenteras på ett sätt som tar hänsyn till människans kognition och dess begränsningar. Detta examensarbete kommer presentera ett antal riktlinjer som är tänkta att användas för att utforma information rörande navigering i komplexa miljöer. Dessa riktlinjer är anpassade till den specifika kontext som råder på Danderyds sjukhus och bygger på teorier som relaterar till människans kognitiva förmågor och begreppet wayfinding som kommer ha en central betydelse i detta arbete.

<p>På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare. Upplevelsen av väntan har identifierats som en viktig faktor i ett systems uttryck av tempo och hastighet. Studien visar också att ett systems estetiska gestalt är en komplex konstruktion där såväl attribut i interaktionen som användarnas erfarenheter och förväntningar spelar in.</p>

<p>Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.</p><p>Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.</p>

<p>Command and Control (C2) refers to the process or function of commanding and controlling military or civilian units. For most military context C2 is exercised in an adversarial environment where two or more forces are fighting against each other. In these situations it is desirable to constrain the adversarial forces in order to prevent them from achieving their objectives. By maintaining an accurate view of the possible dependencies and couplings within the own forces and between the own and adversarial forces, constraints can be managed and coordinated.</p><p>The purpose of this thesis is to develop a model that is capable of capturing these dependencies and couplings. This model is developed using the Functional Resonance Analysis Method (FRAM; Hollnagel, 2004). FRAM builds on the assumption that all parts of the system can be described as functional units. These functional units can then be linked together to form large systems. The links themselves are defined by how a function may affect other functions or in turn be affected by them. This enables the model to incorporate complex interactions within the system as well as between two adversarial systems.</p><p>The microworld “Dynamiskt Krigsspel för Experiment” (DKE) was used to develop the model. A scenario with two teams battling in this adversarial microworld setting was analyzed in detail for this purpose. The developed model uses three different layers, or resolutions, of functions to capture all potential couplings between functions. The lowest level of functions, called the tactical level, is the physical actions of the units in the microworld. The next level, the operational level, concerns the more overarching goals for which the tactical functions are used. Last, the strategic level consists of the C2 functions, such as data collection, sensemaking and planning.</p><p>The developed model is then applied to the scenario in DKE and shown to be able to describe and explain all actions by the two adversary systems as well as the couplings and dependencies between them.</p>

<p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p> / <p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p>

<p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p> / <p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p>

<p>Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. </p><p>Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. </p><p>Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.</p>

<p>Mängden information på internet är enorm och bara forsätter att öka på både gott och ont. Framförallt kan det vara svårt för grupper såsom synskadade och personer med språksvårigheter att navigera sig och ta vara på all denna information. Därmed finns ett behov av väl fungerande sammanfattningsverktyg för dessa, men även för andra människor som snabbt behöver presenteras det viktigaste ur en uppsättning texter. Den här studien undersöker hur väl sammanfattningssystemet CogSum, som är baserat på Random Indexing, presterar med och utan rankningsalgoritmen PageRank aktiverat på nyhetstexter och texter från Försäkringskassan. Utöver detta används sammanfattningssystemet SweSum som en baslinje i undersökningen. Rapporten innefattar en teoretisk bakgrund som avhandlar automatisk textsammanfattning i stort vilket inkluderar olika utvärderingsmetoder, tekniker och sammanfattningssystem. Utvärderingen utfördes med hjälp av det automatiska utvärderingsverktyget KTHxc på nyhetstexterna och ett annat sådant, AutoSummENG, på Försäkringskassans texter. Studiens resultat påvisar att CogSum utan PageRank presterar bättre än CogSum med PageRank på 10 nyhetstexter medan det omvända gäller för 5 texter från Försäkringskassan. SweSum i sin tur erhöll det bästa resultatet för nyhetstexterna respektive det sämsta för texterna från Försäkringskassan.</p>