Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form. Slutligen var det dock en fråga om prioritet och en avvägning av vad eleverna klarade av som avgjorde mängden. Den ambition som fanns resulterade följaktligen inte alltid i att de fysiska aktiviteterna genomfördes i praktiken.

Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Det primära syftet har varit att bidra till kunskapsinsamlingen kring Stepped Care vid OCD. Sammanlagt 19 vuxna patienter ingår i pilotstudien. 8 blev förbättrade efter självhjälp, 5 efter gruppbehandling, 2 efter individualterapi samt 4 bortfall. Av dessa behöll 7 av självhjälps-, 3 av grupp- och ingen av individualpatienterna sina framsteg vid en uppföljning 12 veckor efter avslutad behandling. Totalt tog behandlingen 244 terapeuttimmar i anspråk, vilket är mer än en halvering mot traditionell individualbehandling. Resultaten tyder på att Stepped Care är ett intressant alternativ för att effektivisera och öka tillgängligheten av vård för OCD-patienter.

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden. Valda teorier är Erving Goffman och det dramaturgiska perspektivet, Björn Eriksson och den sociala interaktionen samt Leon Festinger och den kognitiva dissonansen. Ett teoretiskt urval tillämpas i studien och empirin har samlats in genom tio semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med miljöchefer i Sverige. Samtliga var medlemmar i den ideella föreningen Näringslivets Miljöchefer. Resultatet visar att samtliga miljöchefer har någon form av flytande roll, det vill säga ingen distinktion återfinns mellan den privata och professionella rollen. Framförallt strukturella faktorer framkommer som avgörande för rollfördelningen. Samtliga miljöchefer möter ett brett spektrum av förväntningar kopplat till deras yrkesval. Hantering av förväntningarna sker huvudsakligen genom: icke-acceptans och ingen förändring av beteende samt acceptans och förändring av beteende. Förväntningarna och hanteringen av dessa ser inga gränser, utan flyter fritt mellan den privata och den professionella rollen. / In the transition towards a sustainable development the private sector plays an important role. Key actors in this process are environmental managers. The purpose of the study is to examine the interplay between environmental managers' private and professional role, the expectations they encounter and how these are managed. This research area is previously unexplored and the environmental manager is rarely in focus of academic studies. To bridge this gap, our chapter on previous research focuses on adjacent findings. Our theoretical framework is Goffman and the dramaturgical perspective, Eriksson and social interaction, and Festinger and cognitive dissonance. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews with theoretically sampled environmental managers in Sweden. We found that all managers have some type of undistinguishable roles and structural factors emerge as crucial for the interplay of roles. All managers in the study face a wide range of expectations related to their career choice. The expectations are mainly managed through: non-acceptance and no change in behaviour, or acceptance and change of behaviour. Expectations and how they are managed sees no boundaries, flowing freely between the private and the professional role.

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet.

Sammanfattning Studien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer. Deltagarna i undersökningen är gymnasieelever i årskurs 1 från yrkesförberedande program. Studien resulterar i att språkliga faktorer, så som, nivå av syntaktisk komplexitet påverkar elevernas resultat och upplevelse av uppgift. Det framgår även att elever upplever textbaserade matematikuppgifter svårare än uppgifter med siffror, symboler och figurer. Svårigheterna i textens språk ser enligt studien ut att påverka flerspråkiga elever i större utsträckning jämfört med icke-flerspråkiga elever.    Nyckelord: Textbaserade matematikuppgifter, kognitiv, lingvistisk textanalys, läsförståelse, flerspråkighet, gymnasiet

Detta är en C-uppsats inom ämnet Filmvetenskap. Syftet är att med hjälp av kognitiva och tematiska teorier analysera Christoffer Boes film "Reconstruction" (2003). Analysen bygger på en scenförteckning där varje scen analyseras för sig baserat på kognitiv filmteori. Därefter följer en tematisk analys av hela filmen. Då det är en film med otydlig kausal ordning är det svårt att komma fram till ett konkret vetenskapligt resultat. Därför resulterar analysen snarare i möjliga hypoteser som författaren anser adekvata. I korthet resulterade den kognitiva analysen i en hypotes som föreslår att filmen utspelar sig i två världar vilka efterhand vävs in i varandra. Föreslagna teman i den tematiska analysen är kärlek som primärtema och staden Köpenhamn som sekundärtema. Även dessa två vävs in i varandra och samspelar filmen igenom.

Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet. / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång. I de analyserade dokumenten kan en förändring utsiras utifrån rädsla och ångest. Detta kan vara en del av svaren på frågorna varför förändringarna inom orden skedde och vad som styrde dess utveckling. Franciskus som grundade orden på sina enkla ideal kom att förändras då orden institutionaliseras i den katolska kyrkan och när orden växte i antal.Undersökningen föreslår att Franciskus och hans orden tidsmässigt kan delas in i två utvecklingslinjer. Den första börjar då Franciskus ideal och kall blir klart för honom genom hans uppenbarelser. Den andra när orden växer i antal och idealen institutionaliseras, alltså redan innan Franciskus bortgång. När Franciskus ideal mötte verkligheten så förändrades orden med de dokument som han med hjälp av andra skrev såsom regler, testamente och brev. / Uppsatsen omfattar 10,5 hp inom Historia för lärare III 61-90 hp.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder. Vidare visar undersökningen att kvinnors jämställdhetsattityder influeras av deras mödrars höga utbildning medan män istället influeras över hur föräldrarna fördelade hushållsarbetet under deras uppväxt. För både män och kvinnor är den egna utbildningen associerat med mer jämställda attityder även efter att man kontrollerat för föräldrarnas utbildning och fördelning av hushållsarbetet.