This paper uses a task-based approach in an attempt to investigate the availabilty and use of collocations in high school students studying French at an intermediate level. Collocations, i.e. arbitrarily restricted lexeme combinations, are assumed to play a major role in language processing and use. Collocations are generally thought to pose a challenge to second language learners as they often are language bound and idiosyncratic. For this purpose 45 high school students’ productive and receptive knowledge was tested, and the result of the testing was in turn compared to an essay-task. Consequently, the results showed that observed collocational knowledge was found to correlate with proficiency in written production. Finally the implications for teaching are discussed and a few areas of further research are proposed.

The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students. The results were then compared and analyzed. The survey showed that wrongly used collocations were not seen as severe as other common mistakes of language. The interview showed that the teachers had not come in contact with the expression prior to the interviews and that collocations were not taught to the students as a separate field of language. The results are of value for foreign language teachers, practicing teachers and students themselves. The results indicate the need for further development in language classroom teaching and that understanding how collocations apply to language could be very beneficial to learn for students.

Uppsatsen beskriver genom en replikationsstudie på Käppen i hjulen (2010) av Julia Prentice hur gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråks förståelse för konventionaliserade uttryck relaterar till deras kunskaper i svenska. Undersökningen genomfördes genom två enkäter där deltagarna fick göra ett nivåplaceringstest från Medborgarskolan samt en enkät som testade förståelsen för konventionaliserade uttryck. Resultatet visar att elever med svenska som förstaspråk hade en större kunskap för konventionaliserade uttryck än för den allmänna språknivån medan elever med svenska som andraspråk visade på motsatt resultat. Resultatet visade också att ju högre resultat eleverna hade på språknivåtestet desto högre resultat hade de på testet av de konventionaliserade uttrycken.

Idiomatiska uttryck är vanliga i språket och utgör en viktig del av vårt immateriella kulturarv. Därför syftar denna studie till att undersöka förståelsen av tre kategorier av idiomatiska uttryck: begränsade kollokationer, figurativa idiom och rena idiom. Dessutom jämförs förståelsen av uttrycken mellan elever i grundskolans årskurs nio, gymnasiets årskurs tre och svensklärarstudenter. Undersökningen gjordes med en fysisk enkät som delades ut till totalt 135 respondenter, och resultatet visar att förståelsen av de begränsade kollokationerna var högre än förståelsen av de rena idiomen. Högstadieeleverna hade generellt lägre förståelse jämfört med gymnasieeleverna och svensklärarstudenterna, vilka i sin tur genererade förhållandevis likartade svar.

No description available.

I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats.

Ideofoner används flitigt i japanska och är viktiga att lära sig men bjuder på stora svårigheter för andraspråkstalare. Den här studien undersöker vilka sammanhang japanska ideofoner används i, specifikt vilka verb som ofta modifieras av ideofoner och vilka dessa ideofoner är. En japansk bloggkorpus på 5,5 miljarder tokens delades upp i tokens, ordklasstaggades, dependensparsades och söktes igenom. Vid en signifikansnivå på 0,001 hittades 2398 verb som ofta modifieras av ideofoner och 52719 kollokationer av verb och ideofoner, medan antalet unika ideofoner var 756. Detta visar att ideofoner används i en stor mängd sammanhang där det finns en relation mellan ideofon och verb. De 20 högst rankade kollokationerna undersöktes mer ingående och innehöll till största delen skildringar av sinnesintryck som är ovanliga att uttrycka med ideofoner i många språk, och som därmed kan vara svåra för många andraspråkstalare. / Ideophones are widely used in Japanese and are important to learn, but present big challenges for L2 speakers. This study investigates the contexts that ideophones in Japanese occur in, specifically what verbs are often modified by ideophones and those ideophones. A Japanese blog corpus consisting of 5.5 billion tokens was split up into tokens, tagged with part of speech and dependency relations and then searched. At a significance level of 0.001, 2398 verbs were found to often be modified by ideophones, and 52179 collocations of verbs and ideophones were found. The number of unique ideophones were 756. This shows that ideophones are used in many contexts where there is a relationship between ideophone and verb. The 20 highest ranked collocations were examined. Most contained depictions of sensory imagery normally not expressed by ideophones in many languages, and which might therefore be difficult for many L2 speakers.

I den här undersökningen studeras hur den tjeckiska partikeln vůbec används i kollokationer där den ursprungliga absoluta betydelsen begränsas. De ord som undersökts i kombination med vůbec är skoro, téměř, málem, takřka och bezmála, som alla kan översättas med ’nästan’. Studien har gjorts i två subkorpusar till den tjeckiska nationalkorpusen, SYN 2015 och ORAL v1, och har inom tidsramen 1990–2014 undersökt frekvensen av de angivna kollokationerna och eventuella tendenser till ökning eller minskning i användningen. Den första korpusen, SYN, omfattar skriven tjeckiska och den andra, ORAL, tjeckiskt talspråk. Undersökningen bygger på relativa frekvenser av förekomster vilket möjliggjort jämförelser mellan de båda korpusarna, och därmed mellan skriven och talad tjeckiska.   Studien visar att vůbec är ett vanligt förekommande ord i tjeckiskt språkbruk och i synnerhet i det talade språket. Den totala användningen av vůbec separat är ungefär tre gånger större i talspråket än i skriftspråket. Det omvända gäller för de ordkombinationer som har betydelsen ’nästan inte alls’. De är i stället mer frekventa i skriftspråket. Tendenser till ökning eller minskning har med det valda underlaget inte kunnat påvisas.

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

Sammanfattning.   Uppsatsens syfte är att undersöka semantiska skillnader och pragmatiska säregenheter vid användandet av par bestående av ”verb-verb-nominala ordsammansättningar”. Det är korpus-baserad undersökningen.   Den här uppsatsen är en slags fortsättning på ett tidigare arbete (Malaxos 2010). Då under analysen av några exempel av nämnda ovan par kom jag fram att så kallade synonymiska parafraser är inte ekvivalenta. Det var ett preliminärt resultat som nu testas på en mängd av kontexter som var samlat i Korpus och på Internet. Jag analyserar 10 par. I bilagan finns det 4673 kontexter till dem. Studiens resultat är att utbytet av kollokationer i en viss kontext mot ett enkelt verb och även tvärtom leder till en ändring av frasens mening eller de är ofta outbytbara alls. En del kollokationer är t.ex. stilspecifika.   Kollokationer är en del av språkets fraseologi. Om man kan det då behärskar man ett språk på rätt sätt. Det är viktigt att skilja de åt. Kunskap om såna uttryck och deras användning kan hjälpa att förstå och att producera text på rätt sätt för översättare och andraspråkinlärare.