Der 1. März 2018 brachte Änderungen im deutschen Urheberrecht, die sich auch an unserer Universität auf Lehre, Studium und Forschung auswirken. Meist handelt es sich um gute Neuigkeiten – von zwei Wermutstropfen abgesehen. Das Open Science Office der Universitätsbibliothek Leipzig hat für Sie zusammengestellt, was es Neues gibt und worauf Sie achten sollten.

No description available.

Die vorliegende Arbeit bietet einen Einführung und Transkription eines Kommentars zum Matthäusevangelium, der sich Codex-Boernerianus befindet. Bei diesem Codex handelt es sich um eine Handschrift der Karolingerzeit, die durch irische Gelehrte in St. Gallen entstand und die heute in der Sächsischen Landesbibliothek - Staats- und Universitätsbibliothek Dresden aufbewahrt wird. Der Autor des Kommentars ist unbekannt und wird als Pseudo-Beda bezeichnet, da der Text in der älteren Forschung den Werken Beda Venerabilis zugeordnet wurde.:1. Einleitung 2 2. Beschreibung des Codex 3 3. Zum Schriftbild des Matthäus-Kommentars 7 3.1 Verwendete Abbreviaturen 8 3.2 Textgliederung und Interpunktion 10 4. Zur Entstehung der Handschrift 11 4.1 Zum Schreiber 11 4.2 Umfeld der Entstehung 13 5. Inhaltliche Aspekte und Einordnung des Textes 17 5.1 Zum Aufbau 17 5.2 Beziehungen zu anderen Matthäus-Kommentaren 17 5.3 Irische Einflüsse 19 6. Zur Einrichtung der Transkription 21 7. Transkription des Matthäus-Kommentars 24 8. Literaturverzeichnis 73 8.1 Quellen 73 8.2 Paläographische Hilfsmittel und Nachschlagewerke 73 8.3 Monographien und Aufsätze 74 9. Abkürzungen 76

Das Thema der vorliegenden Dissertation ist eine Studie des Papyrus der Berliner Papyrussammlung P.Berol. 13270 und der darin enthaltenen Verse. Die Arbeit gliedert sich in drei Teile. Der erste Teil, der die Beschreibung des Fundkontextes und des Papyrus, sowie die Kontextualisierung des Papyrus im Rahmen der Symposien im hellenistischen Ägypten enthält, zielt darauf ab, eine neue Gesamtinterpretation des Textes zu entwickeln. Durch eine Analyse der Sprache, des Stils und des Inhalts des Verses konnte ich zwei thematische und stilistische Einheiten identifiziert: ein erster Abschnitt (Zeile 1-8) besteht aus dem Anfang eines Chorliedes, der von Frauen gesungen wird, in dem eine lange sympotische Metapher verwendet wird. Der Stil wird durch ein sehr allusives und metaphorisches Lexikon aufgebaut. Stil und Dialekt, die in dem ersten Teil des Verses verwendet werden, sind kompatibel mit den Chorliedern des VI.-V. Jahrhundert B. C., da zahlreiche Parallelen und Assonanzen and die Lieder Pindars, Bacchylides’ und Ibycus’ nachgewiesen werden können. Der Text in Zeile 9 beginnt mit einer inhaltlichen und stilistischen Änderung. Die folgenden Zeilen enthalten einen zweiten Abschnitt von Versen: es handelt sich um das sehr oft in sympotischem Kontext verwendete Bild des Schiffes im Sturm. Darüberhinaus ist der zweite Abschnitt der Verse von einem weniger aufwändigen Stil geprägt. Die letzten zehn Zeilen, die unter der Paragraphos liegen, enthalten eine Elegie, die dem Rahmen der sympotischen normativen Elegien angehört und die für eine Definition des sympotisches ethos relevant ist. Im zweiten Teil habe ich eine neue diplomatische Transkription, eine kritische Edition und Übersetzung des Textes erstellt. Der dritte Teil besteht aus eines sprachlich-literarischen Kommentars, der Texterklärungen sowie eine gründliche Diskussion möglicher Parallelstellen. / This work provides a comprehensive study of a papyrus of the Berlin Papyrus Collection (P.Berol. 13270) and of verses contained therein. The work is divided into three sections. Given a description of the context of found and of the papyrus itself, the first part aims to develop a new overall interpretation of the text and frames the manufact within the context of the symposium in Hellenistic Egypt. By analyzing language, style, and content of the verses, I identified two thematic and stylistic units: a first section (lines 1-8) consists of the beginning of a women's chorus song where an extensive symposial metaphor is employed. The style features a very allusive and metaphorical lexicon. Both style and dialect used in the first part of the verse are compatible with the choral songs of the VI.-V. Century B. C., as numerous parallels and assonances to the songs Pindars, Bacchylides 'and Ibycus' can be detected. Starting from line 9, the text drastically changes both in content and style. The following lines contain a second section of verses featuring the image of the ship in the storm. Moreover, the second unit is characterized by a less riddling diction. The last ten lines written below the paragraphos contain an elegy that can be ascribed to the category of sympotic normative elegies and that is relevant to a definition of the sympotic ethos. In the second part of my work, I have provided a new diplomatic transcription, a critical edition, and translation of the text. The third part consists of a linguistic-literary commentary, which provides explanations of the text as well as a thorough discussion of possible parallel passages.

Zugl.: Münster, Universiẗat, Diss., 2007 u.d.T: Mülke, Markus: Falsare haec et corrumpere non timerunt.

For an eSports commentator, the ability to promote the rivalry between the competitors is just as important as fast and accurate commentary. Thus, it is of interest how an experienced commentator achieves this promotional language per some theoretical framework. Using the relatively new and unexplored linguistic field of promotional metadiscourse the quality of commentary can be evaluated quantifiably. Thus, this paper investigates the promotional language used by accomplished eSports commentators, in contrast to inexperienced novices, in the game StarCraft II. This is achieved with a lexical analysis of two StarCraft II commentaries using categories of promotional language previously identified in press releases. Experienced commentators were found to have a much more extensive and varied vocabulary than their inexperienced counterparts, adopting stronger evaluative adjectives and adverbs, as well as metaphorical language, in their commentaries. After comparing the commentaries with each other, the comments of two experienced commentators were compared. In this analysis, the same results were found in regards to commentator experience, as the less experienced commentator in this team featured less varied and weaker evaluative language than his more experienced co-commentator, yet more varied and evaluative than the novices. This paper shows that metadiscursive analysis methods can be fruitfully applied to non-academic discourses, as well as shining a light on the entertainment genre of eSports as a subject for further study. / Denna uppsats utforskar språket som används av etablerade eSportskommentatorer, i jämförelse med oerfarna nybörjare, i spelet StarCraft II. Detta har gjorts genom att analysera eSportskommentarmaterialet från två matcher med hjälp av en modell med kategorier för befrämjande språk, framställd för pressmeddelanden. Analysen fann att erfarna kommentatorer hade ett betydligt bredare och mer varierat ordförråd än sina mer oerfarna motparter, till exempel, genom användandet av mer starkt värderande adjektiv, förstärkande adverb och metaforer. Efter analysen av de två kommentarmaterialen gjordes en analys för liknande mönster av de två erfarna kommentatorernas språk. Denna jämförande analys fann att skillnaden i ordvalet även var knuten till kommentatorns erfarenhet, då den mindre erfarne kommentatorn hade ett mer begränsat och mindre varierat ordförråd än den mer erfarne kommentatorn, men betydligt mer varierat än noviserna. Denna uppsats visar att metadiskursiva metoder kan användas för att analysera icke-akademiskt språk, samtidigt som den visar på ett behov att undersöka E-sportsspråket som en genre.

The Brazilian poet Adélia Prado says that our eyes are our only tiny window to look at and perceive the world in the restricted 24-hour period of each day. This little lens is all that we have to see the world. Therefore, what we fail to see is always far bigger than what we are able to see. Until last year, when I came to Durham to attend the meeting of the council of Societas Homiletica, Paul Murray, this “luminary of the 20th century,” was completely out of my view. By coming here I had the opportunity to get to know her, her story, her struggle, her life … With its profound sensitivity to life and to a theology born from life itself, Donyelle McCray’s paper offered us a brilliant view of this activist, poet, lawyer, professor, Episcopal priest, and preacher.

The proliferation of hate speech is a growing challenge for social media platforms, as toxic online comments can have dangerous consequences also in real life. There is a need for tools that can automatically and reliably detect hateful comments, and deep learning models have proven effective in solving this issue. However, these models have been shown to have unintended bias against some categories of people. Specifically, they may classify comments that reference certain frequently attacked identities (such as gay, black, or Muslim) as toxic even if the comments themselves are actually not toxic (e.g. ”I am Muslim”). To address this bias, previous authors introduced an Entropy-based Attention Regularization (EAR) method which, when applied to BERT, has been shown to reduce its unintended bias. In this study, the EAR method was applied not only to BERT, but also to XLNet. The investigation involved the comparison of four models: BERT, BERT+EAR, XLNet, and XLNet+EAR. Several experiments were performed, and the associated code is available on GitHub. The classification performance of these models was measured using the F1-score on a public data set containing comments collected from Wikipedia forums. While their unintended bias was evaluated by employing AUC-based metrics on a synthetic data set consisting of 50 identities grouped into four macro categories: Gender & Sexual orientation, Ethnicity, Religion, and Age & Physical disability. The results of the AUC-based metrics proved that EAR performs well on both BERT and XLNet, successfully reducing their unintended bias towards the 50 identity terms considered in the experiments. Conversely, the F1-score results demonstrated a negative impact of EAR on the classification performance of both BERT and XLNet. / Spridningen av hatpropaganda är en växande utmaning för sociala medieplattformar, eftersom giftiga kommentarer på nätet kan få farliga konsekvenser även i verkliga livet. Det behövs verktyg som automatiskt och tillförlitligt kan upptäcka hatiska kommentarer, och djupinlärningsmodeller har visat sig vara effektiva för att lösa detta problem. Dessa modeller har dock visat sig ha oavsiktliga fördomar mot vissa kategorier av människor. I synnerhet kan de klassificera kommentarer som hänvisar till vissa ofta attackerade identiteter (som homosexuella, svarta eller muslimer) som giftiga även om kommentarerna i sig faktiskt inte är giftiga (t.ex. ”Jag är muslim”). För att hantera denna bias introducerade tidigare författare en entropibaserad uppmärksamhetsregleringsmetod (EAR) som, när den tillämpas på BERT, har visat sig minska dess oavsiktliga bias. I den här studien tillämpades EAR-metoden inte bara på BERT utan även på XLNet. Undersökningen omfattade en jämförelse av fyra modeller: BERT, BERT+EAR, XLNet och XLNet+EAR. Flera experiment utfördes, och den tillhörande koden finns tillgänglig på GitHub. Klassificeringsprestandan för dessa modeller mättes med F1-poängen på en offentlig datauppsättning som innehåller kommentarer som samlats in från Wikipedia-forum. Medan deras oavsiktliga bias utvärderades genom att använda AUC-baserade mätvärden på en syntetisk datauppsättning bestående av 50 identiteter grupperade i fyra makrokategorier: Kön & Sexuell läggning, Etnicitet, Religion och Ålder & Fysisk funktionsnedsättning. Resultaten av de AUC-baserade mätvärdena visade att EAR fungerar bra på både BERT och XLNet, vilket framgångsrikt minskar deras oavsiktliga bias mot de 50 identitetstermer som beaktas i experimenten. Omvänt visade F1-score-resultaten en negativ inverkan av EAR på klassificeringsprestandan för både BERT och XLNet.

Denna uppsats utgörs av en kommenterad svensk översättning av den japanska novellen Wasureenu hitobito (1898) av Kunikida Doppo (1871–1908) genom en osedvanligt källtextnära översättningsprincip. I medföljande översättningskommentar redogörs för metoderna som använts för att återge vissa kulturella och stilistiska egenheter från källtexten både i den svenska måltexten och i en tidigare engelsk av Jay Rubin, samtidigt som graden av förfrämligande och domesticering i respektive översättning uppskattas. Resultaten visar tydligt på en högre grad av förfrämligande metoder i den svenska måltexten och av domesticerande metoder i den engelska. I den avslutande diskussionen om den svenska måltextens förmodade läsbarhet uppskattas att denna i viss mån har påverkats negativt som en direkt följd av den osedvanliga källtextnärheten. / This paper consists of a commented Swedish translation of the Japanese short story Wasureenu hitobito (1898) by Kunikida Doppo (1871–1908) using a translation principle unusually close to the source text. In the accompanying commentary, the methods used in conveying certain cultural and stylistic features from the source text, both in the Swedish target text and in an earlier English one by Jay Rubin, are presented, while the level of foreignisation and domestication in the respective target text is evaluated. The results clearly show a higher degree of foreignising methods in the Swedish target text, and of domesticating methods in the English one. In the final discussion concerning the assumed readability of the Swedish target text, it is estimated that this has been affected somewhat negatively as a direct consequence of the unusual closeness to the source text.