Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diss., 2007 u.d.T.: Fackelmann, Bettina: Spezifika der internen Kommunikation des öffentlichen Sektors und ihre Auswirkungen auf Veränderungsprozesse.

Thesis (doctoral)--Universität, Zürich, 2004.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.</p><p>Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området.</p><p>Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”.</p><p>Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera. Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området. Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”. Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel. I studien framkom även att det fanns en del störningsmoment gällande kommunikation. Vidare framkom under analysarbetet att följande kategorier inverkar på lärandet i organisationen; synen på att utvecklas; uppfattningen om att lära sig i arbetet; möjlighet att diskutera alternativa lösningar; att lära sig av sina kollegor; återkoppling; att lösa uppgifter i grupp; att lära av och med sina kollegor och socialt samspel.Studien finner att genom att beakta faktorerna som påverkar kommunikationen, kan många störningsmoment avvärjas och därmed kan tid frigöras. Denna tid är värdefull och kan användas på ett mer kreativt sätt, exempelvis till innovation och lärande. I studien visas också att organisationer behöver fokusera mer på socialt samspel och se till att medarbetarna kan mötas ofta och på ett otvunget sätt. När motiverade medarbetare möts i dialog kan de finna innovativa lösningar på problem, vilket kan leda till ett utvecklingsinriktat lärande i organisationen. Studien föreslår team eller förändringsarbete som lärstrategi.

<p>Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden’s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies. The core business is to create better business conditions for companies as well as opinionbuilding, research and developing positions on expert issues.As a theoretical framework I have used Chun Choos theories and his model on The Information Management Cycle. In this casestudy I have conducted (four of seven steps of) an Information Audit and interviewed employees of The Confederation of Swedish Enterprise, both experts and personnel in charge of the information resources. My results show that there is multitude of information resources within the organization. The users make individual choices concerning which resources to use and how to use them. This reflects the environment in which the organization exists and operates in. In my study I also find that The Confederation of Swedish Enterprise has a strategic approach to information and the process of communication, which constitutes a favourable position for the organisation to work towards its goals.</p>

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden’s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies. The core business is to create better business conditions for companies as well as opinionbuilding, research and developing positions on expert issues.As a theoretical framework I have used Chun Choos theories and his model on The Information Management Cycle. In this casestudy I have conducted (four of seven steps of) an Information Audit and interviewed employees of The Confederation of Swedish Enterprise, both experts and personnel in charge of the information resources. My results show that there is multitude of information resources within the organization. The users make individual choices concerning which resources to use and how to use them. This reflects the environment in which the organization exists and operates in. In my study I also find that The Confederation of Swedish Enterprise has a strategic approach to information and the process of communication, which constitutes a favourable position for the organisation to work towards its goals.