Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna. Stora delar av resultatet bekräftar tidigare teorier angående vad som påverkar anställningsbarhet. Det finns dock delar i resultatet som ifrågasätter tidigare teori så som att den upplevda anställningsbarheten inte ökade trots utbildning. Det kan bero på att studenternas upplevda anställningsbarhet påverkades mer av deras personliga egenskaper än av den kunskap som erhölls under utbildningen. En liknande studier bör genomföras i form av en longitudinell undersökning för att bevisa dessa spekulationer.

Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en varm och trygg start i förskolan. Vårt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger på förskolan väcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pågår kring inskolning samt frånvaron av diskussioner kring anknytning. Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmåga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer. Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förståelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen är den trygga basen som barnet utgår ifrån samt den hamn som de kan återvända till och tanka trygghet. Pedagogen bör också känna till hur den viktiga anknytningen påverkar barnet i framtida relationer. Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi använde oss av enkäter samt en intervju. Resultatet visar att pedagogerna behöver förändra sitt förhållningssätt till inskolning. Vi menar att kunskapen kring anknytning i hög grad behöver förbättras. Vidare visar vårt resultat på att valet av metod för inskolning vilar på gammal syn på inskolning. En ny syn med nya infallsvinklar med det moderna samhällets inverkan, pedagogers öppenhet för förändring samt ekonomi behövs.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna. Stora delar av resultatet bekräftar tidigare teorier angående vad som påverkar anställningsbarhet. Det finns dock delar i resultatet som ifrågasätter tidigare teori så som att den upplevda anställningsbarheten inte ökade trots utbildning. Det kan bero på att studenternas upplevda anställningsbarhet påverkades mer av deras personliga egenskaper än av den kunskap som erhölls under utbildningen. En liknande studie bör genomföras i form av en longitudinell undersökning för att bevisa dessa spekulationer.

Our starting point has been to examine how a project manager without knowledge of the industry is able to plan a project. And also which difficulties that may arise. A qualitative study was conducted at project managers who worked in the construction industry and events industry. Seven interviews were conducted, four in the construction sector and three in the events industry. Respondents are active as project manager in Värmland and Närkes counties. Sixteen job advertisements were studied, including eight searched a project manager in the construction industry and eight in the events industry. We wanted using the job advertisements to study which education, work experience and personal qualities that are in demand in these two sectors. The results show that project managers without knowledge of the industry can plan a project under certain conditions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag. Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det? Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha? Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetod där de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på en nivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haft en deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiens empiri. Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning, lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar bland annat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent. Snarare tyder verkligheten på att relationen mellan spelare och agent kommer i första rummet. Studien påvisar också att spelarna känner en avsaknad av utbildning hos agenterna och att man som spelare menar att agenterna därmed får svårt att stå till svars för sitt yrke.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade. Det som framkom visade att antalet sociala egenskaper inte hade någon tydlig påverkan på viljan att söka eller inte. Det som däremot kunde konstateras var att det företag som hade en annons som innehöll sociala egenskaper ansågs som ett bra företag som respekterar sina anställda, till skillnad från de två övriga annonserna.

Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal. Genom textanalytisk metod har vi analyserat och jämfört hur förskolans uppdrag, personal och kvalitet framställs av respektive förbund. Textmaterialet i studien utgörs av remissyttranden som är skrivna mellan år 2007-2009. Texterna har analyserats i tre steg; den kontextuella strukturen visade på texternas sammanhang, i den textuella strukturen undersöktes läsbarheten och i den ideationella strukturen analyserades innehållet i texterna. Resultatet av den kontextuella nivån visade att maktrelationen mellan fackförbunden och Utbildningsdepartementet är asymmetrisk men att yttranden möjliggör för förbunden att delta i politiska beslutsprocesser. I den textuella nivån framkom det att texterna är svårlästa och innehöll många långord. Den ideationella analysen visade att Lärarförbundet betonade förskolans utbildningspolitiska uppdrag och vikten av att ha utbildad personal. Kommunal lyfte istället fram förskolans kompensatoriska uppdrag och framhöll betydelsen av reell kompetensen, snarare än formell utbildning. Kommunal menade att förskolläraren ska ha det övergripande ansvaret, men att fördelningen av arbetsuppgifter bör ske utifrån lust och kompetens. Lärarförbundet ansåg att vissa uppgifter ska endast behöriga förskollärare ansvara för. Båda förbunden kopplade samman begreppet kvalitet med personaltäthet och ekonomiska resurser men Lärarförbundet lyfte också fram barns lärande som en aspekt av kvalitet.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ”krissituation” för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ”den goda” läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen. Då materialet utgörs av nyhetsartiklar får arbetet även ett underliggande tema vilket berör medias definitions- och dagordningsmakt.Materialet har bearbetats och analyserats utifrån en diskursteoretisk metod och analysram och stödjer sig även mot tidigare forskning kring den mediala bilden av läraren. Den huvudfrågeställning vilken styrt analysarbetet är: Vilka egenskaper och kompetenser konstrueras som viktiga för lärare att inneha i Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan och den påföljande debatten.I materialet konstrueras fem lärarkompetenser som centrala: ämneskompetens ger läraren auktoritet inom sitt kunskapsområde, pedagogisk kompetens skapar struktur i undervisningen och en flexibilitet i metodval, den forskningskompetente läraren baserar sin undervisning på forskning och söker utveckla yrket genom egna efterforskningar, läraren som estradör får undervisningen levande genom sin personliga approach till ”konsten att undervisa” samt självständighet i lärarrollen ger mer flexibilitet för lärare och säkerställer kvalitet. Vidare visar studien på en motsättning mellan pedagogisk kompetens och ämneskompetens kring deras hierarkiska ordning i förhållande till varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka om arbetsgivaren ser någon kompetensskillnad på om en nyexaminerad styrman har gått det treåriga programmet där det krävs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraåriga programmet där ingen tidigare erfarenhet krävs. De stora skillnaderna på dessa program är att på det treåriga programmet har styrmännen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta från det fyraåriga programmet går till sjöss för första gången under deras praktik. För att få reda på detta så har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjälp av fem svenska rederirepresentanter samt två norska rederirepresentanter. De norska rederierna är invalda i undersökningen eftersom det är ett intressant ämne då många svenska befäl idag är anställda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser någon skillnad på kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gått. Istället ser de mer på den sociala kompetensen. / The purpose of this study was to investigate if employers see any difference in competence between a recently graduated deck-officer who has passed the three-year program which requires earlier able bodied seaman certificate or the four-year program where no previous experience is required. The difference between this programs is that the deck-officers from the three-year program has worked at sea before they began their studies, while most of the deck-officers from the four-year program is going to sea for the first time on their onboard training. To find out this, a qualitative interview study was conducted by using five Swedish and two Norwegian shipping companies. The Norwegian shipping companies were included in the study because many Swedish officers are employed within the Norwegian offshore industry. It was shown by the employers there were no differences in competencies between the deck-officers. The employers look more at social competence.