Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument.

Bakgrund Ända sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.     Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.     Metod Vi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen. Vi har som utgångspunkt att olika människor uppfattar samma fenomen på olika sätt. Vi har mestadels inspirerats av ansatsen i vår bearbetning av intervjusvaren.   Resultat Vårt resultat presenteras i form av beskrivningskategorier som har resulterat i fyra huvudkategorier. Den första är Den praktisk-estetiska, där fritidspedagogen i huvudsak har kompetens eller intresse för att arbeta med ämnen som bild, musik, drama och idrott. I den andra kategorin, Den okända, beskriver lärare att de inte vet vad fritidspedagogens kompetens består av. Den tredje kategorin kallar vi för Den nytänkande. Här beskrivs fritidspedagogens kompetens som en viktig del när undervisningen och undervisningsformerna ska utvecklas i skolan. I den fjärde kategorin, Den relationsbyggande, uppfattar lärarna att fritidspedagogen har stor kompetens när det gäller att bygga relationer, utveckla barnen socialt samt ge omsorg.

Dagens samhälle kräver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förändrade ekonomiska förhållanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur kräver att verksamheter ständigt arbetar med kompetensutveckling. Tillvägagångssättet kan skilja sig åt mellan verksamheter, beroende på deras mål och struktur. Syftet med vår undersökning är därför att jämföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och två privata verksamheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien är om, och i så fall hur, kartläggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvärderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet. Samtliga intervjuer genomfördes med medarbetare som arbetar med kompetensutveckling. Resultatet från intervjuerna har därefter sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning, vår teoretiska referensram, samt vårt syfte. Vid analyserandet av resultatet har det framkommit att dialog och delaktighet är av stor betydelse vid kompetensutveckling. Dialog mellan medarbetare och chef i utvecklingssamtal har varit särskilt tydligt som grund för ett arbete med kompetensutveckling hos samtliga verksamheter. Delaktighet och ett engagemang från medarbetarna har visat sig vara nödvändigt vid kompetenskartläggning och vid genomförande av kompetensutbildning. Vidare har resultatet visat på ett flertal faktorer som bör tas hänsyn till genom hela kompetensutvecklingsprocessen. Dessa faktorer är exempelvis den rådande konjunkturen samt valet av metod vid utbildning.

Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.

Som en konsekvens på de radikala förändringarna i världen under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgång till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i värde i takt med att produkterna och tjänsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige Försäljning AB. Uppsatsen fokuserar på hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling. Uppsatsen är uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom både offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal från olika delar i organisationerna. Teorierna vi använt oss av är hämtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har använt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anställda och omvärlden. Vår uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och också hur viktigt det är att företagen besitter rätt kompetens. Vi har kommit fram till att företaget använder kompetens som den största konkurrensfördelen för att möta morgondagen. Eniro bedriver kompetensarbete främst med praktiska verktyg som PU-samtal, R-I-K-modellen och utbildningsprogram, men utan att ha någon övergripande struktur. Kompetensutveckling ses som en process och företaget arbetar mycket med det, men det saknas en uttalad strategi och sammanhållning. Företaget har potential att öka sin konkurrenskraft genom kompetensutveckling. Eftersom Eniro är ett av de stora mediebolagen har de också resurser att genomföra mer omfattande kompetensutveckling.

The competition between the Swedish municipalities has increased as the world has become more globalized, which means that they need to become more attractive for sustaining sound finances and not to find themselves to have a downward trend. One possibility to show the attractiveness of a place is by using place marketing and therewith attaining a stronger brand position. There are 20 suburban municipalities in the county of Stockholm, of which six are multicultural or are having a minimum of 20 percent immigrants among the residents. These immigrant areas are segregated based on class, income and culture. Problems associated with these areas have historical aspects that dates further back than modern immigration does. What could be seen as positive with these multicultural municipalities are their intercultural competences, something that should be attractive among companies that try to survive on today’s global market. Intercultural competences facilitate the managing of social expectations within a culture and in the meeting with other cultures. Immigrants have had experience of a minimum of one cultural meeting and that is with their new host culture. They should therefore have a higher likelihood of being knowledgeable when it comes to intercultural competences. This could therefore be a good attribute for immigrant areas such as multicultural suburban municipalities to include in their brand identity and by that obtain a stronger brand position. However, the question is; would such attributes attract companies? According to several statements in the daily press, Swedish companies are very interested in multiculturalism, and some actually say that it is a critical factor for a company’s survival in a globalized world. But is this really true? According to the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen), multicultural municipalities have a higher unemployment than municipalities in the county of Stockholm with fewer immigrants. This indicates that the municipalities might have a problem, but also that companies until now have not been very interested in immigrants as labor force. The primordial question of this thesis therefore is whether intercultural competence is something that could invigorate a multicultural suburban municipality’s brand position when it comes to attracting companies. Another question is how attractive intercultural competencies are in comparison to other attributes such as area, number of well educated residents and business climate. The purpose of this thesis is to find out whether multicultural suburban municipalities in the county of Stockholm are attractive business municipalities today. Furthermore, one could wonder if they are having a downward trend and if so is, what to do about that? The thesis will also examine how the present identities of those municipalities appear and if they use attributes that show their multiculturalism or their intercultural competencies. More so, the thesis will study whether multicultural suburban municipalities are to invigorate their brand position when it comes to attracting companies via the use of attributes that can be associated to their intercultural competencies. For analyzing of this thesis, three theories have been used. The first theory is a model of an unattractive place’s downward trend. The second theory is the strengthening of a brand position through a differentiated competitive advantage. The third theory is a closer definition of intercultural competence and the different competences that lies within that term. The conclusions of this thesis are that five of the multicultural suburban municipalities are unattractive business municipalities and that they are having a downward trend. Clearly, place marketing would be a good strategy to make these multicultural suburban municipalities shift their downward trend to become an upward trend. It would give them the opportunity to show their competitive advantages. It is also concluded in this thesis that intercultural competences, compared with attributes such as area, number of well educated residents and business climate or not, would be good attributes in order to invigorate the brand position since intercultural competences belongs to their core identity, it is differentiating and it could be, under certain circumstances, a competitive advantage. Nevertheless, what could be seen as a big problem is that the municipalities don’t seem to have an immense interest in place marketing.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social kompetens visar sig i dagens samhälle. Dessutom redogör jag också för begreppets innebörd och dess framväxt i det sen-moderna och individualiserade samhället, och gör en intressant koppling mellan social kompetens och emotionell intelligens. Dessa begrepp står varandra mycket nära, som handen i handsken. Således är en person med social kompetens i allmänhet även emotionellt intel-ligent. Vidare undersöker jag hur litteraturen framställer en socialt kompetent chef, och vad det får för positiva konsekvenser för organisationen och dess anställda att chefen har social kompetens.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät.   I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig.

The aim of this two-year masters thesis is to look for the Swedish public library´s core business, using theories about competence. The approach is qualitative. It is done by studying the Unesco Public Library Manifesto, the Swedish library legislation, the education in library and information science, two important Swedish library related journals and by asking public librarians about their work and point of view regarding competence. The research shows mainly two sides of the core competence of public librarians: information technology competence and literature knowledge. The conclusion is that the two meet in the idea of mass education, which could therefore be called the Swedish public library´s core business.