Undersköterskors arbetsliv inom äldrevården har genomgått omvälvande förändringar övertid. Efter den omfattande reformen under 90-talet har undersköterskornas arbetsliv genomgått betydande förändringar. Det var dessa förändringar som inspirerade och låg till grund för studiens inriktning att skapa en djupare förståelse för undersköterskors upplevelse av motivation och trivsel kopplat till den organisatoriska strukturen och arbetsvillkor. Tidigare forskning inom området har granskats och undersköterskor från Norrbotten med lång erfarenhet inom äldrevården har intervjuats. Genom att ta del av deras erfarenheter och insikter har en sammanställning och analys genomförts med hjälp av motivations-teorier av bland annat Herzberg (1966). Studiens resultat visar att flera respondenter uttrycker en längtan efter mer tid för vårdnära arbetsuppgifter. Undersköterskorna ansvarar idag för fler ”lätta” uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som de flesta sjukvårdsuppgifter har tagits ifrån dem och lagts över på sjuksköterskor. Tidigare fanns en hierarkisk arbetsfördelning baserad på kompetens och utbildning under "långvårdstiden". Det gav en rättvisare ansvarsfördelning som belönade utbildade undersköterskor. Idag anställs i högre grad outbildad personal, vilket ökar arbetsbelastningen för de utbildade. Undersköterskor kompenserar genom extra arbete utan direkt belöning. En efterfrågan på erkännande och belöning kopplat till kompetens samt en mer rättvis ansvarsfördelning finns. Resultatet kan förklaras genom tidigare forskning, där undersköterskor påverkas negativt av organisatoriska förändringar och kompetensbrist. Äldreomsorgsreformen 1992 och införandet av New Public Management försämrade arbetsmiljön. Effektiviseringsåtgärder minskade tid för vårdnära arbete, och arbetskraftbristen i Norrbotten ökade anställningen av outbildad personal. Den ökade kompetensbristen trots minskad arbetslöshet utmanar rekrytering och kompetensförsörjning. Studien betonar att identifiera faktorer för arbetsmotivation och utforma effektiva förbättringsåtgärder är viktigt. / The work life of nursing assistants in elderly care has undergone significant changes over time. Following the extensive reform in the 1990s the work life of nursing assistants has experienced notable transformations. It was these changes that inspired and formed the basis for the study's focus on gaining a deeper understanding of nursing assistants experiences of motivation and satisfaction related to organizational structure and working conditions. Previous research in the field has been reviewed, and nursing assistants from Norrbotten with extensive experience in elderly care have been interviewed. By exploring their experiences and insights, a compilation and analysis have been conducted using motivation theories, including those of Herzberg (1966). The study's findings indicate that several respondents express a desire for more time for caregiving tasks. Nursing assistants today are responsible for more "light" tasks such as cleaning and laundry, while most healthcare tasks have been taken away from them and delegated to nurses. Previously, there was a hierarchical work distribution based on competence and education during the "long-term care period." This provided a fairer distribution of responsibilities that rewarded educated nursing assistants. Today, there is a higher prevalence of hiring untrained personnel, increasing the workload for the trained ones. Nursing assistants compensate by working extra without direct compensation. There is a demand for recognition and rewards linked to competence, along with a more equitable distribution of responsibilities. The results can be explained by previous research, where nursing assistants are negatively affected by organizational changes and a lack of competence. The eldercare reform in 1992 and the introduction of New Public Management worsened the working environment. Efficiency measures reduced time for caregiving tasks, and the labor shortage in Norrbotten led to increased employment of untrained personnel. The increased competence shortage, despite decreased unemployment, poses a challenge for recruitment and competence supply. The study emphasizes the importance of identifying factors affecting work motivation and designing effective improvement measures.

Bakgrund: Transpersoner lider i högre utsträckning av psykisk ohälsa i jämförelse med övrig befolkning. I enlighet med lagar och konventioner har alla människor rätt till jämlik och adekvat vård. Sjuksköterskor behöver bred kompetens för att kunna ge hälsofrämjande och likvärdig vård. Trots det upplevs svårigheter att behandla transpersoner på grund av otillräcklig utbildning och kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; att bli felkönad, människa inte vara transperson, betydelsen av kunskap eller okunskap hos vårdpersonal och vårdmiljöns betydelse. Transpersoner upplevde att deras könsidentitet var dominerande i mötet med vårdpersonal oavsett sökorsak. Upplevelsen av att inte få adekvat vård eller bemötande på grund av kompetensbrist var också tydlig. Sammanfattning: Bemötande har stor betydelse för hur transpersoner upplever sin vård. Positiva upplevelser av mötet med vårdpersonal var trygghetsingivande och stärkande medan negativa upplevelser var diskriminerande och icke hälsofrämjande. En ytterligare påverkande faktor var vårdmiljön. / Background: Transgender people suffer to a greater extent from mental illness in comparison to the rest of the population. In accordance with laws and conventions, everyone has the right to equal and adequate care. Nurses need broad competence to be able to provide health-promting and equivalent care. Despite that, difficulties are experienced in treating transgender people due to insufficient education and knowledge. Aim: The aim was to describe transgender persons experiences of healthcare encounters. Method: A litterature review based on twelve original qualitative scientific articles. The litterature search was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four categories emerged in the results; to be misgendered, human not just a transgender person, the importance of knowledge or lack of knowledge of healthcare staff and the importance of the healtcare environment. Transgender people felt that their gender identity was dominant in the encounter with healthcare professionals, regardless of the reason for seeking health care. The experience of not receiving adequate care or treatment due to lack of knowledge was also clear. Summary: The healthcare encounter has a great significance for how transgender people experience their care. Positive experiences of the encounter with healthcare personnel were reassuring and empowering, while negative experiences were discriminatory and did not promote transgender persons health. An additional factor that influenced the impression was the health care enviroment.