Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för ledarskap på distans ur ett chefsperspektiv. Syftet undersöktes genom två frågeställningar som behandlar hur chefer bedriver sitt ledarskap på distans samt hur dessa chefer upplever sitt ledarskap. Genom en i huvudsak induktiv ansats med deduktiva inslag och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer undersöktes uppsatsens ämne. Den insamlade empirin analyserades genom meningskoncentrering och skapade sex huvudsakliga teman som är; Kommunikationsverktyg, Krav i det dagliga arbetet, Relation till medarbetarna, Det egna ledarskapet, Digitalisering samt Tankar om kompetensbrist. De fynd som framkommit visar hur cheferna bedriver sitt arbete genom virtuella kommunikationsmedel där de föredrar de medel som i större grad kan spegla det fysiska mötet. Majoriteten av cheferna upplever fler möjligheter än begränsningar med sina arbeten och menar att ledarskap på distans har potentialen att lösa en rad problem, såsom problematiken med kompetensbrist.

Inom ramen för en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad inom IT, där kraven på individuell kompetens ökar i takt med specifika förväntningar från kunderna på att IT-konsultföretag ska tillhandahålla specialiserad expertis och en allmänt intensifierad konkurrenssituation mellan IT-konsultföretag, står företagen inför utmaningen av en osäker framtid och påtaglig stress för att säkerställa sin överlevnad. Syftet med denna studie var att undersöka och analysera metoder och strategier för kompetensutveckling inom IT-konsultbranschen. Dessutom syftade studien till att undersöka hur IT-konsultföretag identifierar och möter behov och utmaningar genom kompetensutveckling och hur detta bidrar till både individuell tillväxt och organisationsframgång. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. Datainsamlingen består av detaljerade intervjuer med elva anställda i åtta företag inom IT-konsultbranschen. Det insamlade materialet analyserades tematiskt. Informanterna bidrog med stor insikt och expertis inom ämnet, vilket starkt underlättade genomförandet av studien. Genom en detaljerad analys av intervjuer med informanter från flera IT-konsultföretag framkom en bild av en mångsidig och strategisk läroansats som fokuserar på både individens initiativ och företagets stöd. Användningen av modellen 70-20-10 understryker vikten av praktik, interaktion och formell utbildning i processen för kompetensutveckling, vilket inte bara främjar individuell tillväxt utan även organisatorisk framgång. Utmaningar som tidsbegränsningar och balans mellan kundengagemang och personlig utveckling hanteras genom företagens flexibla strategier som möjliggör kontinuerlig utveckling. Betydelsen av informell kompetensutveckling betonas också och skapar en kultur av öppet kunskapsflöde och kontinuerligt lärande. Uppföljning och certifieringar lyfts fram som nyckelkomponenter för att säkerställa effektiva utvecklingsinsatser, medan framtiden pekar på ett större fokus på att anpassa sig till nya teknologier som AI samt att utveckla mjuka färdigheter. Sammanfattningsvis identifierar studien kompetensutveckling som en kärnkomponent i att bygga långsiktig konkurrenskraft och framgång för IT-konsultföretag, vars framtid kräver kontinuerlig anpassning och innovation i en föränderlig bransch. / In the backdrop of a fiercely competitive IT labor market marked by escalating demands on individual competence and heightened client expectations, IT consulting firms confront an uncertain future, necessitating proactive measures to ensure survival. This study aimed to scrutinize competence development methods and strategies within the IT consulting sector, probing how firms address challenges and cater to evolving needs. Employing qualitative methodology, detailed interviews with eleven employees across eight IT consulting companies were conducted and thematically analyzed. Insights gleaned from informants underscored a strategic learning paradigm encompassing both individual initiative and organizational support. Emphasizing the 70-20-10 model, the study highlighted the significance of practice, interaction, and formal education in fostering talent retention and growth. Flexible strategies were identified to tackle challenges like time constraints, enabling continuous personal and professional development. Informal skills enhancement emerged as pivotal, fostering a culture of perpetual learning and knowledge exchange. Notably, follow-up mechanisms and certifications were underscored as essential for effective development initiatives, while the future outlook pointed towards a heightened focus on adapting to emerging technologies like AI and honing soft skills. In essence, the research underscores skills development as a linchpin for the long-term competitiveness and success of IT consulting firms, necessitating ongoing adaptation and innovation in the face of an evolving industry.

Snabb teknologisk utveckling och intensiv digitalisering i samhället har bidragit till att IT-kompetens saknas i den utsträckning som efterfrågas vilket skapar kompetensbrist på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka utbildningsformen Accelerated Learning och vilka möjligheter den skapat för individer som genomgått en utbildning med denna intensiva lärandemodell. Vi har valt att gräva djupare i utbildningsformen genom att studera upplevelsen samt karriärmöjligheterna i samband med genomförd utbildning för att få en djupare förståelse kring utbildningsformens integrering och påverkan på de individer vi intervjuat samt effekten på organisationens anpassning till digitaliseringen.   Vi har utifrån en kvalitativ ansats utfört djupintervjuer med tio olika individer som alla studerat på Academy, en skola som tillämpar utbildningsformen Accelerated Learning. Det är en ny utbildningsmodell på marknaden som det ännu inte forskat brett kring. Detta var en motivation varför vi ville gräva djupare i utbildningsformen. Vi valde att utgå ifrån sociologiska teorier med fokus på organisationer i samhället samt samspelet med individerna. Detta gjorde vi genom att välja organisationsekologin samt Anthony Giddens strukturerings- och modernitetsteori.   Utifrån resultatet visar vår studie på att utbildningsformen Accelerated Learning möjliggjort för våra intervjupersoner att byta yrkesinriktning mitt i karriären, få praktisk erfarenhet på kort tid samt utveckla en kombinerad kompetens med IT som nisch. Vidare tyder vårt resultat på att utbildningsformen kan ha en positiv påverkan på organisationer som snabbt behöver få in människor med praktiskt relevant och dagsaktuell kunskap samt kombinerad kompetens. Resultatet indikerar även på att utbildningsformen kan främja organisationers anpassning till arbetsmarknaden och det digitala samhället.

Syfte: Det moderna samhället befinner sig i en miljökris där utsläppsnivåerna måste minska om den globala uppvärmningen skall begränsas till 1,5 Co . Byggsektorn står för 21% av Sveriges koldioxidutsläpp, 36% av den totala energianvändningen och 31% av allt genererat avfall. Forskningen visar att en ökning av andelen trä i nyproducerade byggnader kan minska koldioxidutsläppen. Denna rapport syftar till att kartlägga de faktorer relaterade till kompetensbrist som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä. Metod: Genom en litteraturstudie av befintlig forskning på området har forskningsfronten kartlagts och använts som utgångspunkt för studiens datainsamling. Primärdatainsamlingen är gjord som semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Empiri har analyserats tematiskt i syfte att finna de mönster som framträder i data. Resultat: Kompetensbristen hos beställare är den enskilt största faktorn som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä. För att beställare ska bygga i trä måste det vara ekonomiskt lönsamt. Kompetensbristen anses ligga i att identifiera de nya arbetssätten och utmaningarna som att bygga i trä medför snarare än att lösa problemen i sig. För att uppnå ett ökat framgångsrikt byggande i trä krävs en omställning hos alla aktörer. Störst och förmodligen svårast att motivera är den hos de stora entreprenadföretagen på grund av delägarskap i betongindustrin och företagens storlek. Konsekvenser: Genom att identifiera faktorer som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä, skapas ett underlag för en utveckling av det moderna träbyggandet och på så sätt ett bidrag till att minska byggsektorns miljöpåverkan. Rekommendation: Precisa beräkningsmodeller för trähus behövs för att kunna göra exakta kalkyler. En nyckelfaktor till att minimera den ekonomiska osäkerheten hos beslutsfattare är exakta kalkyler. Begränsningar: Något som eventuellt kan begränsa studien är den geografiska utspridningen, alla representanter kommer främst från södra delarna av Sverige. Detta gör att utspridningen inte är representativ för hela landet. Vissa discipliner inom branschen representeras endast av en respondent och ingen hänsyn har tagis till olika upphandlingsformers påverkan. / Purpose: The modern society is in the midst of an environmental crisis and carbon dioxide emissions must decrease if the global warming is to be limited to 1,5 Co . The construction sector in Sweden is responsible for 21% of the total carbon dioxide emissions, 36% of total energy usage and 31% of all waste. Research implies that by increasing the amount of wood in buildings the amount of carbon dioxide emitted can be reduced. This report aims to map out the factors linked to a lack of competence that hinders the progress of successful building with wood. Method: By performing a study of the existing literature on the subject the most relevant research can be converged and used as a starting point for the data collection part of this study. The primary data collection is conducted through semi-structured qualitative interviews. Empiricism was analyzed thematically with the purpose of finding patterns that present themselves in data. Findings: Developers that are lacking competence is believed to be the single greatest factor that hinders the progress of successful building with wood. If developers are to build with wood it has to be financially profitable. The lack of competence is believed to be connected to identifying the new work procedures and challenges that building with wood induces rather than solving the problem itself. If an increased usage of wood in construction is to be achieved all involved actors must readjust their practices. The greatest and probably the most difficult readjustment to motivate is the one that has to be made by the largest contractors because of their part-ownership in the concrete industry and the size of the companies. Implications: By identifying the factors that negatively affect the progress of successful building with wood a foundation for further development of modern wood construction can be established and assist in reducing the environmental impact of the construction sector. Recommendation: Precise calculation models for wood buildings are required for improving the accuracy of cost calculations. A key factor to minimizing the economic uncertainties of decisionmakers is accurate cost calculations. Limitations: The geographical diffusion of the study might limit its use. The respondents originate mostly from the southern part of Sweden. The diffusion might not be representative of the entire country. Some disciplines within the construction industry are represented by a single respondent and different forms of procurement has not been taken in to consideration.

This study aims to investigate manufacturing industries in the Gnosjö region’s perception of the skills shortage within the industry and how they experience the situation and are affected by it. The overall research question focus on examining how manufacturing industries within the Gnosjö region address the skills shortage. This is explored through breaking down the research question to examine the organizations’ understanding of the causes of the skills shortage in the region, their perspective on competence and their strategies to counteract the skills shortage. By using a hermeneutic methodology and a qualitative approach, interviews with eight HR professionals working at organizations in the manufacturing industry in the Gnosjö region formed the basis of the study’s findings. The results were interpreted based on the study’s theoretical framework and the presented prior knowledge. The conclusions are drawn from the findings and show various aspects. Causes of the skills shortage included outmigration from the Gnosjö region and a negative perception of the industry which reduces interest in working in the sector. Respondents primarily viewed competence in terms of longterm perspective and noted a redefinition of the concept of competence due to the skills shortage. Different ways to counteract the skills shortage are presented, including organization’s role in increasing interest in the industry, building of reputation to become attractive employers, recognizing well-being as a significant factor for employee retention, and approaches to competence development. This study aims to shed light on the problem of the skills shortage in the manufacturing industry, how to handle the skills shortage and provide different perspectives on competence. / Denna studie syftar till att undersöka tillverkningsindustrier i Gnosjöregionens bild av kompetensbristen inom branschen samt hur de upplever och påverkas av den. Den övergripande frågeställningen för studien handlar om att undersöka hur tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen upplever och hanterar kompetensbristen. Detta undersöktes genom att frågeställningen har brutits ner till att undersöka vad kompetensbristen i regionen beror på, hur respondenterna beskriver kompetens samt hur de motverkar kompetensbristen. Med hjälp av en hermeneutisk metodologi och en kvalitativ metodansats har intervjuer med åtta personer som är verksamma inom HR på tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen utgjort grunden för studiens resultat. Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och presenterade tidigare kunskaper tolkades resultatet. Slutsatserna av resultatet har olika aspekter. Orsaker till att kompetensbristen existerar visade sig bland annat handla om utflyttningen från Gnosjöregionen samt att det finns en negativ bild av industrin som minskar intresset av att arbeta där. Synen på kompetens från respondenterna handlade huvudsakligen om långsiktighet och att det har skett en omdefiniering av begreppet kompetens till följd av kompetensbristen. Olika sätt att motverka kompetensbristen presenteras genom organisationernas roll i att öka intresset för industrin, deras arbete med ryktesbyggande för att bli attraktiva arbetsgivare, hur de ser trivseln som en stor faktor till att anställda vill stanna kvar inom organisationen samt hur de arbetar med och ser på kompetensutveckling. Ambitionen med studien är att belysa problemet som kompetensbristen innebär för tillverkningsindustrin, hur man kan hantera den samt bidra med olika synsätt på kompetens.

Den samhällsviktiga järnvägsbranschens prognostiserade och upplevda brist på kompetens och behovet att förnya kompetensen kan komma att påverka framtida underhåll, funktion och kvalité på järnvägen. Om åtgärder inte vidtas kan det påverka infrastrukturen samt Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Därav värderas kunskap som en hållbar och värdefull tillgång för järnvägsbranschen och dess aktörer. Det finns indikationer på att det inom järnvägsbranschen pågår ett generationsskifte varpå det finns farhågor om att värdefull kunskap kan gå förlorad. Genom fallstudien på ett konsultbolag inom järnvägsbranschen har nuvarande interna metoder för kunskapsöverföring identifierats. Metoder har analyserats för att skapa en större förståelse för deras inverkan på organisationens kunskapsöverföring samt deras brister och förbättringsmöjligheter. Förståelsen för metodens inverkan på den interna kunskapsöverföringen samt insikten i deras brister och möjligheter kan påverka den framtida kunskapsöverföringen positivt. Resultaten visar hur kunskapsöverföringen i konsultbolag inom järnvägsbranschen kan förbättras. Begreppet kunskap är mångfasetterat men studiens resultat bekräftar att kunskap i järnvägsbranschen faller in i tidigare forskning kring kunskapsöverföring. Det vill säga, kunskap kan definieras enligt de tre dimensionerna episteme (faktakunskap), techne (förmåga och kompetens) samt fronesis (vishet). Enligt fallstudien är definitionen samstämmig oavsett roll och erfarenhetsgrad hos respondenter på fallstudieobjektet.  Kunskap i form av faktakunskap, förmåga, kompetens och vishet överförs via olika metoder. Resultaten visar på att konsultbolag inom järnvägsbranschen använder följande metoder för intern kunskapsöverföring; intranätet, referensuppdrag och exempel, Trafikverkets databas, CSpedia, fikapaus, kunskapsmatris, teknikfika, internutbildning, Sharepoint, fråga en kollega, digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, grupp- och regionmöte samt handledning och mentorskap. De mest frekvent använda av metoderna är att söka kunskap i dokumentation och att fråga kollega.  En förståelse för metoderna kan erhållas genom att betrakta dem ur följande perspektiv; tyst/explicit kunskap, kunskapsöverföringens viskositet och hastighet, kunskapshantering, socialt kapital, fas i SECI-modellen och lärande. Betraktningen möjliggjorde att hinder och förslag på förbättringsmöjligheter identifierades. Hindren som identifierades är; språket och utformningen av dokumentation, strukturen i databaser, respekt för seniora kollegor, bristande information gällande mentorskap, digital kommunikation utesluter naturliga samtal, kunskap försvinner när anställda slutar, begränsad tid och debiteringsgraden.  Förslag på förbättringsmöjligheter är; tillämpa bättre struktur i dokumentation och anpassa språket efter mottagare, organisera databaserna med hjälp av indexering och filtrering, öka samarbetet mellan juniora och seniora, anordna workshops i syfte att lära känna varandra och dela erfarenheter, förbättra kommunikationen gällande mentorskap, fortsätt med rekommenderad fysiskt närvaro på kontoret, möjliggör att erfarna kan lära ut innan de slutar till exempel genom lärlingsmässigt arbete, våga lägga tid på utbildning och se till det långsiktiga perspektivet samt dela upp den internt debiterade arbetstiden i utbildning och övrig tid. Tillämpas nämnda förbättringsmöjligheter kan den interna kunskapsöverföringen i järnvägsbranschen förbättras och då även kompetensen i branschen, vilket i slutändan leder till ökad kvalité på den samhällsviktiga infrastrukturen. / The nationally important railway industry's projected and perceived lack of competence and the need to renew competence may affect future maintenance, function and quality of the railway. If measures are not taken, it could affect the infrastructure as well as Sweden's long-term growth and competitiveness. Hence, knowledge is valued as a sustainable and valuable asset for the railway industry and its actors. There are indications that a generational change is taking place in the railway industry, whereupon there are fears that valuable knowledge may be lost. Through the case study of a consulting company in the railway industry, current internal methods for knowledge transfer have been identified. Methods have been analyzed to create a greater understanding of their impact on the organization's knowledge transfer as well as their shortcomings and opportunities for improvement. The understanding of the method's impact on the internal knowledge transfer as well as the insight into their shortcomings and opportunities can positively affect the future knowledge transfer. The results show how knowledge transfer in consulting companies within the railway industry can be improved. The concept of knowledge is multifaceted, but the study's results confirm that knowledge in the railway industry falls into previous research on knowledge transfer. That is, knowledge can be defined according to the three dimensions episteme (knowledge of facts), techne (ability and competence) and phronesis (wisdom). According to the case study, the definition is consistent regardless of the role and level of experience of respondents on the case study object.  Knowledge in the form of factual knowledge, ability, competence and wisdom is transferred via various methods. The results show that consulting companies in the railway industry use the following methods for internal knowledge transfer; the intranet, reference tasks and examples, the Swedish Transport Administration's database, CSpedia, coffee break, knowledge matrix, technical coffee breaks, internal training, Sharepoint, ask a colleague, the digital communication tool Microsoft Teams, group and regional meetings as well as supervision and mentoring. The most frequently used of the methods are seeking knowledge in documentation and asking colleagues. An understanding of the methods can be obtained by considering them from the following perspective; tacit/explicit knowledge, viscosity and speed of knowledge transfer, knowledge management, social capital, phase in the SECI model and learning. The consideration made it possible for obstacles and suggestions for improvement opportunities to be identified. The barriers that were identified are; the language and design of documentation, the structure of databases, respect for senior colleagues, lack of information regarding mentoring, digital communication excludes natural conversations, knowledge is lost when employees leave, limited time and the charge rate. Suggestions for improvement opportunities are; apply better structure in documentation and adapt the language according to recipients, organize the databases using indexing and filtering, increase collaboration between juniors and seniors, organize workshops with the aim of getting to know each other and share experiences, improve communication regarding mentoring, continue with recommended physical presence at office, makes it possible for experienced people to teach before they quit, for example through apprenticeship work, dare to spend time on training and ensure the long-term perspective, and divide the internally charged working time into training and other time. If the mentioned improvement opportunities are applied, the internal transfer of knowledge in the railway industry can be improved and then also the competence in the industry, which ultimately leads to increased quality of the nationally important infrastructure.

Sammanfattning Titel: Norrlandsboomen - en kvalitativ studie om platsmarknadsföring för att attrahera nya invånare. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Julia Karlernäs och Simon Ivarsson Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 -januari Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva hur arbetet med platsmarknadsföring sker i samverkan mellan olika aktörer för att attrahera nya invånare till en ny geografisk plats Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats och grundar sig i insamlad empirisk data från sex intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att de aktiviteter som sker i platsmarknadsföringen bland annat är marknadskommunikation av platsen via olika digitala plattformar, utveckling av samhället efter identifierade målgruppers efterfrågan samt arbete med värdskap och social inkludering för nyblivna invånare. Resurser som används är ekonomiska resurser, som hos kommunen är skattemedel och från H2 Green Steel kommer från investerare. Andra resurser är humankapital, organisatoriska och -relationella resurser. Huvudaktörer som är involverade är Boden kommun, turistföreningen Boden Turism, H2 Green Steel och Bodens invånare. Examensarbetets bidrag: Kandidatuppsatsen ger insikter i hur platsmarknadsföringen i en kommun går till för att attrahera nya invånare. Genom att identifiera aktiviteterna som utförs, resurserna som finns och vilka aktörerna är, klargör vi hur en kommun arbetar med platsmarknadsföring och vilka roller och uppgifter de olika organisationerna har. Vår studie bidrar även med kunskap om hur samarbetet och samverkan ser ut mellan de olika aktörerna. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en större studie där fler perspektiv i platsmarknadsföringen studeras. Vidare föreslår vi att ytterligare studier bör fokusera på hur man kan mäta vilken effekt platsmarknadsföringen har på beslutet att flytta till en ny kommun. Nyckelord: Platsmarknadsföring, platsvarumärke, ARA-modell, nyindustrialisering, kompetensbrist / Abstract Title: Norrlandsboomen - a qualitative study of place marketing in attracting new residents. Level: Student thesis, Bachelor Degree in Business Administration Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 - january Aim: The aim of this study is to describe how place marketing occurs in collaboration between actors to attract new residents to a new geographic location. Method: The study used a qualitative method with an abductive research approach and is based on collected empirical data from six interviews. Results and conclusions: The study shows that activities occurring in place marketing are, among others, marketing communication of the place through digital platforms, development of the municipality based on the demands of identified target groups and the work with hosting and social inclusion of new residents. Resources used are financial resources, which at the municipality comes from tax money and within H2 Green Steel from investors. Other resources are human capital, organizational and -relational resources. The main actors involved are Boden municipality, the tourist association Boden Turism, H2 Green Steel and the residents of Boden. Contribution of the thesis: The thesis provides insights into how place marketing in a municipality takes place to attract new residents. By identifying the activities that are carried out, the resources that are used and who the actors are, we clarify how a municipality works with place marketing and what roles and tasks the various actors have. Our study also contributes to knowledge about how the cooperation and collaboration takes place between the various actors. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to do a bigger study where more perspectives in place marketing is taken into account. Furthermore, we suggest that additional studies should focus on how to measure the effect that place marketing has in the decision about moving to a new municipality. Key words: Place marketing, place brand, ARA-model, new industrialization, skill shortage

Undersköterskors arbetsliv inom äldrevården har genomgått omvälvande förändringar övertid. Efter den omfattande reformen under 90-talet har undersköterskornas arbetsliv genomgått betydande förändringar. Det var dessa förändringar som inspirerade och låg till grund för studiens inriktning att skapa en djupare förståelse för undersköterskors upplevelse av motivation och trivsel kopplat till den organisatoriska strukturen och arbetsvillkor. Tidigare forskning inom området har granskats och undersköterskor från Norrbotten med lång erfarenhet inom äldrevården har intervjuats. Genom att ta del av deras erfarenheter och insikter har en sammanställning och analys genomförts med hjälp av motivations-teorier av bland annat Herzberg (1966). Studiens resultat visar att flera respondenter uttrycker en längtan efter mer tid för vårdnära arbetsuppgifter. Undersköterskorna ansvarar idag för fler ”lätta” uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som de flesta sjukvårdsuppgifter har tagits ifrån dem och lagts över på sjuksköterskor. Tidigare fanns en hierarkisk arbetsfördelning baserad på kompetens och utbildning under "långvårdstiden". Det gav en rättvisare ansvarsfördelning som belönade utbildade undersköterskor. Idag anställs i högre grad outbildad personal, vilket ökar arbetsbelastningen för de utbildade. Undersköterskor kompenserar genom extra arbete utan direkt belöning. En efterfrågan på erkännande och belöning kopplat till kompetens samt en mer rättvis ansvarsfördelning finns. Resultatet kan förklaras genom tidigare forskning, där undersköterskor påverkas negativt av organisatoriska förändringar och kompetensbrist. Äldreomsorgsreformen 1992 och införandet av New Public Management försämrade arbetsmiljön. Effektiviseringsåtgärder minskade tid för vårdnära arbete, och arbetskraftbristen i Norrbotten ökade anställningen av outbildad personal. Den ökade kompetensbristen trots minskad arbetslöshet utmanar rekrytering och kompetensförsörjning. Studien betonar att identifiera faktorer för arbetsmotivation och utforma effektiva förbättringsåtgärder är viktigt. / The work life of nursing assistants in elderly care has undergone significant changes over time. Following the extensive reform in the 1990s the work life of nursing assistants has experienced notable transformations. It was these changes that inspired and formed the basis for the study's focus on gaining a deeper understanding of nursing assistants experiences of motivation and satisfaction related to organizational structure and working conditions. Previous research in the field has been reviewed, and nursing assistants from Norrbotten with extensive experience in elderly care have been interviewed. By exploring their experiences and insights, a compilation and analysis have been conducted using motivation theories, including those of Herzberg (1966). The study's findings indicate that several respondents express a desire for more time for caregiving tasks. Nursing assistants today are responsible for more "light" tasks such as cleaning and laundry, while most healthcare tasks have been taken away from them and delegated to nurses. Previously, there was a hierarchical work distribution based on competence and education during the "long-term care period." This provided a fairer distribution of responsibilities that rewarded educated nursing assistants. Today, there is a higher prevalence of hiring untrained personnel, increasing the workload for the trained ones. Nursing assistants compensate by working extra without direct compensation. There is a demand for recognition and rewards linked to competence, along with a more equitable distribution of responsibilities. The results can be explained by previous research, where nursing assistants are negatively affected by organizational changes and a lack of competence. The eldercare reform in 1992 and the introduction of New Public Management worsened the working environment. Efficiency measures reduced time for caregiving tasks, and the labor shortage in Norrbotten led to increased employment of untrained personnel. The increased competence shortage, despite decreased unemployment, poses a challenge for recruitment and competence supply. The study emphasizes the importance of identifying factors affecting work motivation and designing effective improvement measures.

Bakgrund: Transpersoner lider i högre utsträckning av psykisk ohälsa i jämförelse med övrig befolkning. I enlighet med lagar och konventioner har alla människor rätt till jämlik och adekvat vård. Sjuksköterskor behöver bred kompetens för att kunna ge hälsofrämjande och likvärdig vård. Trots det upplevs svårigheter att behandla transpersoner på grund av otillräcklig utbildning och kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; att bli felkönad, människa inte vara transperson, betydelsen av kunskap eller okunskap hos vårdpersonal och vårdmiljöns betydelse. Transpersoner upplevde att deras könsidentitet var dominerande i mötet med vårdpersonal oavsett sökorsak. Upplevelsen av att inte få adekvat vård eller bemötande på grund av kompetensbrist var också tydlig. Sammanfattning: Bemötande har stor betydelse för hur transpersoner upplever sin vård. Positiva upplevelser av mötet med vårdpersonal var trygghetsingivande och stärkande medan negativa upplevelser var diskriminerande och icke hälsofrämjande. En ytterligare påverkande faktor var vårdmiljön. / Background: Transgender people suffer to a greater extent from mental illness in comparison to the rest of the population. In accordance with laws and conventions, everyone has the right to equal and adequate care. Nurses need broad competence to be able to provide health-promting and equivalent care. Despite that, difficulties are experienced in treating transgender people due to insufficient education and knowledge. Aim: The aim was to describe transgender persons experiences of healthcare encounters. Method: A litterature review based on twelve original qualitative scientific articles. The litterature search was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four categories emerged in the results; to be misgendered, human not just a transgender person, the importance of knowledge or lack of knowledge of healthcare staff and the importance of the healtcare environment. Transgender people felt that their gender identity was dominant in the encounter with healthcare professionals, regardless of the reason for seeking health care. The experience of not receiving adequate care or treatment due to lack of knowledge was also clear. Summary: The healthcare encounter has a great significance for how transgender people experience their care. Positive experiences of the encounter with healthcare personnel were reassuring and empowering, while negative experiences were discriminatory and did not promote transgender persons health. An additional factor that influenced the impression was the health care enviroment.