Bakgrund: Konfusion innebär att patienten drabbas av ett akut förvirringstillstånd som bland annat påverkar kognitionen och medvetandenivån. Detta är en vanlig förekommande komplikation i den postoperativa vården. Tillståndet kan leda till ett ökat lidande och längre vårdtider som påverkar både individen, vården och samhället i stort. Syfte: Syftet var att beskriva den vuxna patientens upplevelser av en konfusion i ett postoperativt skede och hur vårdandet upplevdes i samband med detta. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där elva kvalitativa studier söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes med kvalitetsgranskningmall från Statens beredning för social utvärdering. Resultatanalysen utfördes genom Fribergs analysmodell. Resultat: Totalt framkom tre kategorier och dessa var upplevelser av konfusion, upplevelser av omhändertagandet i vården och upplevelser av närståendes involvering i vårdandet. Resultat visade både negativa och positiva upplevelser av konfusion postoperativt, där majoriteten av upplevelserna skildrades som negativa. De negativa upplevelserna beskrevs som ett lidande och overklighetskänslor. Resultatet visade även upplevelser om omhändertagandet i vården vilket innefattade information, kommunikation, närvaro av personal och miljöanpassning. Patienterna beskrev även närståendes involvering i vårdandet, vilket ansågs ha en positiv inverkan på patienten. Slutsats: Postoperativ konfusion kunde leda till stora psykiska påfrestningar för patienten, vilket medförde ett lidande. Lidandet kunde beskrivas i form av ett vårdlidande, sjukdomslidande och ett livslidande. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en ökad förståelse och ökade kunskaper kring området. Fortsatt kan detta vara aktuellt för att kunna möta samt möjliggöra en optimal vård för denna patientgrupp. / Background: Confusion means that the patient is affected by an acute confusional state, which affects cognition and the level of consciousness. Confusion is a common complication in postoperative care. The condition can lead to increased suffering and longer hospitalization, which has affects both on the individual, the health care and the society. Aim: The aim was to describe the adult patient’s experiences of confusion in a postoperative stage and how the care was experienced in connection with the hospitalization. Method: A general literature study with a qualitative approach where eleven qualitative studies, found in the databases PubMed and Cinahl, was applied. The quality review was carried out using the quality review template from the Swedish Agency for Health Technology Assesment and Assesment of Social Services. The result analysis was carried out using Friberg’s analysis model. Results: A total of three categories emerged and these were experiences of confusion, experiences about caring performance in healthcare and experiences of relatives' involvement in the care. The results showed both negative and positive experiences of confusion postoperatively, with the majority of experiences described as negative. The negative experiences were explained as suffering and feelings of unreality. The result also showed experiences about caring performance in healthcare, which included information, communication, presence of staff, and environmental adaptation. The patients also described the involvement of relatives in the care, which was considered to have a positive impact on the patient. Conclusion: Postoperative confusion is described as a psychological stress for the patient, which entailed suffering. The suffering could be described in the form of care suffering, disease suffering and life suffering. In the future, more studies are required to gain an increased understanding and increased knowledge of the area. Furthermore, this can be relevant to meet the opportunities and make an optimal health care for this patient group.

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt förekommande fenomen på intensivvårdsavdelningar. Tillståndet är övergående vid behandling, vilken främst består av omvårdnadsåtgärder. Symtomen består av akut förvirring och förlust av uppmärksamhet och medvetande till sin omgivning.  Syfte: Att undersöka erfarenheter av att ha genomgått akut konfusion i samband med vård på intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän deskriptiv litteraturstudie med ett resultat grundat på tio originalartiklar med intervjustudier som metod, funna i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats mot granskningsmall framtagen av SBU där risk för bias bedömdes som låg, medel eller hög. Resultatet analyserades utifrån Popenoe et al. guide för dataanalys.   Resultat: Två teman utgjorde studiens resultat; Funktionspåverkan samt Hallucinationer och vanföreställningar. Främst negativa upplevelser med stor påverkan beskrevs. Studiens resultat utgörs av olika typer av funktionspåverkan, hur akut konfusion haft en påverkan på patienternas kommunikationsförmåga, minne, känsla av kontroll samt hantering av deras känslor. Samtliga deltagare upplevde någon slags hallucination eller vanföreställning. Patienter beskrev upplevelser av förändrade personligheter, upplevelse av misstro och fara, hallucinationer och vanföreställningar kring djur samt positivt upplevda hallucinationer.  Slutsats: Patienter önskar mer information kring akut konfusion samt risken för insjuknande. En önskan om att anhöriga erbjuds större deltagande finns, liksom att mer utbildning för vårdpersonal ges vid implementerandet av screeningverktyg, såväl som tydligare rutiner på avdelningarna. En önskan finns även om ytterligare utbildning av personal gällande bemötandet vid akut konfusion för att underlätta såväl tillfrisknande som välmående.

Introduktion: Akut konfusion är ett tillstånd som karakteriseras av akut kognitiv svikt och drabbar upp till 80% av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar.  Tillståndet skapar ett lidande hos patienten och ger även negativa konsekvenser för anhöriga, vården och samhället. Behandlingen består i första hand av omvårdnadsåtgärder vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av akut konfusion på intensivvårdsavdelning.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tretton kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt i metaanalysers referenslistor. Kvalitetsgranskningen utfördes med kvalitetsgranskningsmall från SBU. Resultatanalysen genomfördes med Forsberg & Wengströms analysmodell.  Resultat: I resultatet identifierades fem teman: upplevelser av sjuksköterskans och närståendes förhållningssätt och bemötande, upplevelser av perceptionsstörningar, upplevelser av att vara vilsen i tid och rum, upplevelser av skiftande sinnesstämning samt upplevelser av agitation och paranoia.  Slutsats: Patienternas upplevelser av akut konfusion beskrevs som ett lidande. De framkom att patienterna nyttjade olika copingstrategier för att hantera tillståndet. Genom att ha kunskap om detta kan sjuksköterskan vara ett stöd i att lindra patientens lidande. Patienters upplevelser behöver studeras ytterligare så sjukvårdspersonal kan utbildas vidare i ämnet och på så sätt erbjuda en god vård för denna patientgrupp. / Introduction: Acute confusion is a condition characterized by an acute cognitive failure and affects up to 80% of the severely ill patients in intensive care units. The condition contributes to suffering for the patient and also generates negative consequences for relatives, healthcare and society. The treatment is primarily nursing measures which makes high demands on nurses competence.  Aim: The aim of the study was to describe the adult patient's experience of acute confusion in the intensive care unit.  Method: A general literature study with a qualitative approach. Thirteen qualitative studies were found in the databases PubMed, CINAHL and through metaanalyzes references. The quality review was done implementing the quality review template from SBU. The result analysis was carried out using Forsberg and Wengströms analysis model.  Results: The result identified five themes: experiences of the nurse and relatives approach and reception, experiences of perception disorders, experiences of being disoriented in time and space, experiences of mood swings, and also experiences of agitation and paranoia.  Conclusion: Patients' experiences of acute confusion was described as a suffering. Patients used different coping strategies to manage their condition. With knowledge about the condition the nurse can be a support in easing the patients suffering. Patients' experiences need to be studied further so healthcare professionals can be educated about the subject and offer good care för this patient group.

Bakgrund: Inom slutenvården är konfusion den vanligaste komplikationen hos patienter som är 65 år eller äldre. Denna grupp individer utgör majoriteten av besöken på landets akutvårdsavdelningar och en ökning av antalet och andelen äldre väntas framöver. Konfusion är akut hjärnsvikt och innebär ett oerhört lidande för den äldre patienten som hade kunnat förhindras eller lindras med kunskap och vedertagen vårdrutin.  Syfte: Syftet med studien är att, i slutenvården, beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta äldre patienter med konfusion, eller ökad risk för konfusion; för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors resonemang vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv syntes av kvalitativa data. Resultat: Analysen av 12 kvalitativa artiklar resulterade i tre teman med underkategorier; Tema 1 – Rutiner och Kompetens, Tema 2 - Hinder och Möjligheter samt Tema 3 - Betydelsen av resurser. Studien visar att sjuksköterskor har olika erfarenheter och upplevelser kring konfusion, de flesta sjuksköterskorna upplevde sig ha bristfälliga kunskaper kring tillståndet och användning av skattningsverktyg. Tidsbrist, hög arbetsbelastning och brist på resurser uppgavs som vanliga orsaker till att konfusion inte prioriteras och icke-farmakologiska åtgärder inte genomförs. Tillgång till stöd från specialistteam var mycket uppskattat men det kunde dock vara svårt att få till sådant stöd.  Slutsats: Några slutsatser utifrån studiens resultat är att mer utbildning kring konfusion och användning av skattningsverktyg behövs, kunskapen behöver implementeras på vårdavdelningarna och stöd från specialistteam hade varit att föredra tidigt i skedet. / Background: In inpatient care, delirium is the most common complication in patients aged 65 years or older. This group individuals makes up the majority of visits to the country’s emergency departments and an increase in the number and proportion of the elderly is expected in the future. Delirium is acute brain failure and involves an enormous suffering for the elderly patient who could have been prevented or relieved with knowledge and accepted care routine.  Aims: The purpose of the study is to, in inpatient care, describe nurses’ experiences of caring for and treating elderly patients with delirium, or increased risk of delirium; to gain an increased understanding of nurses’ reasoning in the care of this patient group.  Method: A systematic literature review with inductive synthesis of qualitative data. Results: The analysis of 12 qualitative articles resulted in three themes with subcategories; Theme 1 - Routines and Competence, Theme 2 – Obstacles and Opportunities and Theme 3 - The meaning of resources. This study shows that nurses have different experiences about delirium, most nurses felt that they had insufficient knowledge about the condition and the use of estimation tools. Lack of time, high workload and lack of resources were stated as common reasons why delirium is not prioritized and non-pharmacological measures are not implemented. Access to support from a specialist team was much appreciated, but it could be difficult to get such support. Conclusion: Some conclusions based on the results of this study are that more training on delirium and the use of estimation tools is needed, the knowledge needs to be implemented in the care departments and support from specialist teams would have been preferable early in the stage.

Bakgrund: Konfusion är ett övergående akut förvirringstillstånd som många patienter med höftfraktur drabbas av varje år efter att de genomgått en operation. De främsta orsakerna är det kirurgiska traumat, anestesin, smärta, sömnbrist, läkemedel och stress. Kvinnor är mest drabbade av konfusion men det kan vara en skrämmande upplevelse oavsett vem som drabbas. Syfte: Syftet med studien var att studera hur patienter som genomgått höftoperation kan undgå att drabbas av konfusion, genom att studera vad sjuksköterskor behöver för att uppnå god beredskap att förebygga eller lindra konfusion. Metod: Detta arbete är en litteraturöversikt som grundar sig på 11 kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes på databaserna PubMed, PsycInfo samt CINAHL. Samtliga studier kvalitetsgranskades med Fribergs (2017) granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Artiklarnas resultat sammanställdes i två tabeller, en för vardera av de frågeställningar som kompletterade litteraturöversiktens syfte. I resultatet framkom det att sjuksköterskor saknade kompetensen att i kliniken identifiera tecken på konfusion hos patienterna. Sjuksköterskor utbildade i konfusion hade lägre konfusionsincidenter bland sina patienter. Hade patienten haft konfusion tidigare var detta viktig information för personal som sköter vården postoperativt. Det var också en fördel om kompletterande kompetenser, till exempel i form av geriatriksjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, kunde finnas tillgängliga vid behov. Patienter som fick lyssna på lugn klassisk musik fick en bättre utveckling på den kognitiva funktionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det behövs mer kunskap, instrument och verktyg för sjuksköterskor för att förebygga, identifiera och behandla konfusion tidigt. En god kompetens, snabb identifiering och information till patientens andra vårdgivare kan leda till bättre vård för patienten och en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskan. / Background: Delirium is a transient acute state of confusion that thousands of hip fracture patients suffer from each year after undergoing surgery. The main causes are surgical trauma, anesthesia, pain, lack of sleep, medication and stress. Women are most affected by delirium but it can be a scary experience no matter who is affected. Aim: The aim of the study was to study how patients who have undergone hip surgery can avoid being affected by delirium, by studying what nurses need to achieve good readiness to prevent or alleviate delirium. Method: This work is a literature review based on 11 quantitative scientific original articles. The literature search was performed on the databases PubMed, PsycInfo and CINAHL. All studies were quality reviewed with Friberg’s (2017) review template for quantitative studies. Result: The results of the articles were compiled in two tables, one for each of the questions that complemented the purpose of the literature review. The results showed that nurses lacked the competence to identify signs of delirium in the patients in the clinic. Nurses trained in delirium had lower delirium incidents among their patients. If the patient had had delirium before, this was important information for staff who provide care postoperatively. It was also an advantage if complementary competencies, for example in the form of geriatric nurses, physiotherapists and occupational therapists, could be available if needed. Patients who were allowed to listen to calm classical music had a better development of cognitive function. Conclusion: The results of the study show that more knowledge, instruments and tools are needed for nurses to prevent, identify and treat delirium early. Good competence, quick identification and information to the patient's other care providers can lead to better care for the patient and a better working environment for the nurse.

Background: Emergence delirium is a transient change in mental function and is a common complication in the postoperative period. The condition is characterized by emotional disturbances, lack of ability to think clearly, disorientation and hallucinations. Emergence delirium is associated with both suffering for the patient and a longer period of care. Method: Literature review with a qualitative approach and a descriptive design. The result is based on ten scientific qualitative original articles. All articles have been quality reviewed using SBU's (2022a) review template and the content has been analyzed through Forsberg and Wengström's (2016) content analysis. Aim: The aim was to investigate patients' experiences of postoperative confusion in hospital departments. Results: Three themes emerged in the results; the experience of being in emergence delirium, interaction with staff and environmental impact. Emotional experiences and feelings of a distorted picture of reality emerged. The environment in the care department was perceived to have a negative impact on the disease state. Suffering was a major factor that was experienced as burdensome. A minority described a positive picture of their experience. The condition made communication and interaction with healthcare staff complicated. Patients experienced obstacles in conveying their will, and healthcare professionals were therefore unable to provide the person-centred care that every patient is entitled to. Conclusion: Emergence delirium caused problems in the care of patients. The experience of a distorted picture of reality together with the emotional strain was suffering. Difficulty with communication created a disturbed interaction with healthcare staff, which led to problems in the care of patients. The nurse's way of meeting the patient in suffering contributed to the patient's experience. / Bakgrund: Akut konfusion är en övergående förändring i den mentala funktionen och är en vanlig komplikation i det postoperativa skedet. Tillståndet kännetecknas av känslomässiga störningar, bristande förmåga att tänka klart, desorientering samt hallucinationer. Akut konfusion är associerat med både lidande för patienten och en längre vårdtid. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med SBU:s (2022a) granskningsmall och innehållet har analyserats genom Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av postoperativ konfusion på vårdavdelning.  Resultat: I resultatet framkom tre teman; upplevelsen att befinna sig i akut konfusion, interaktion med personal och miljöpåverkan. Det framkom emotionella upplevelser och känslor av en förvrängd verklighetsbild. Miljön på vårdavdelningen upplevdes ha en negativ inverkan på sjukdomstillståndet. Lidande var en stor faktor som upplevdes betungande. En minoritet beskrev en positiv bild av sin upplevelse. Tillståndet gjorde kommunikation och interaktion med vårdpersonal komplicerad. Patienter upplevde hinder i att förmedla sin vilja och vårdpersonal kunde därför inte ge en personcentrerad vård som varje patient har rätt till. Slutsats: Akut konfusion medförde problematik i vårdandet av patienter. Upplevelsen av en förvrängd verklighetsbild tillsammans med den emotionella påfrestningen var ett lidande. Svårighet med kommunikation skapade en störd interaktion med vårdpersonal, vilket medförde problematik i vårdandet av patienter. Sjuksköterskans sätt att möta patienten i lidande bidrog till patientens upplevelse.