På grund av globaliseringen har många företag valt att flytta sin produktion till så kallade utvecklingsländer. I dessa länder, som exempelvis Kina, är tillverkningskostnaderna betydligt lägre än i Sverige, de har inte heller samma höga krav på mänskliga rättigheter som i Sverige. Istället förekommer det barnarbete, långa veckor och arbete i farlig miljö. Vid en tidigare studie framkom det att konsumenter sällan ställer krav på socialt ansvar vid inköp av produkter. Enligt dem beror detta på att det saknas information kring socialt ansvar och information bakom produkter som de köper. Denna undersökning är gjort på uppdrag av organisationen Möbelfakta. Syftet med studien är att ge förståelse kring konsumenters informationsbehov om socialt ansvar samt vilken kommunikationskanal som bör användas för en eventuell förändring i konsumenternas köpbeteende. Studien har haft följande frågeställningar: 1. Vilken information vill konsumenter ha kring socialt ansvar för att kunna göra ett medvetet köpbeslut? 2. På vilket sätt vill konsumenter bli informerade om socialt ansvar? 3. Skulle konsumenternas köpbeteende förändras om de fick rätt information om socialt ansvar och om de blir informerade på rätt sätt? För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts, så som intervjuer och enkäter med allmänna konsumenter. Sammanfattande av resultatet och studiens slutsatser är att majoriteten av respondenterna är eniga i att det saknas information kring företags sociala arbete. Den information som berör mest är barnarbete och att veta att arbetsförhållandena i fabrikerna är bra. Det ska tydligt framgå vilket land produkterna är producerade i. Informationen kring produkten ska visas i samband med produktköp, exempelvis på eller vid produkten för bästa effekt enligt respondenterna, ”då kan man göra ett medvetet val”. Priset spelar dock stor roll, majoriteten av respondenterna kan tänka sig att handla annorlunda och köpa mer etiskt märkta produkter, om priset inte är allt för högt. Majoriteten av respondenterna är överens om att TV är bästa sättet att leverera trovärdig information, och att genom olika dokumentärer eller nyheter är de mest mottagliga för information kring socialt ansvar.

<p>Abstract</p><p>Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Seminariedatum: 2008-01-14</p><p>Nivå: Magisteruppsats 15 HP</p><p>Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam</p><p>Handledare: Gebert Person Sabine</p><p>Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl</p><p>Syfte & Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar.</p><p>Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter.</p><p>Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor.</p><p>Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder.</p><p>Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.</p>

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i åldrarna 18-25 (I klädbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur påverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se några skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna när det gäller reklamationsbeteendet? / Program: Butikschef, textil och mode

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet både en bredd och ett djup. Många butiker ligger tillgängliga i eller med närhet till stadens centrum. Då det inte direkt finns en lucka i marknaden är det metavärdet och produktmixen som avgör valet av varumärke för konsumenten. Tanken med vår rapport är att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters också till Göteborg. Vi vill därför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som är den bästa lokaliseringen av en butik . Vi har tittat närmare på företaget Urban Outfitters vilket är en Amerikansk butikskedja, som startade med en butik under namnet Free People. Detta var år 1970. Vi har genomfört en marknadsplan med företaget som studieexempel. För att kunna undersöka om Göteborg är en bra plats att expandera till har vi undersökt konsumenten, dennes köpbeteende samt kunskap och uppfattning om företaget. Dessutom har vi tittat p och analyserat vart den bästa lokaliseringen för en butik. Till en början studerade vi befintlig litteratur för att få fram en ram för arbetat. Vi utförde 100 stycken påstana intervjuer. Resultatet av vår undersökning visar att det finns kunskap och övervägande positiva åsikter om företaget, vidare utförde vi en fokusgrupp intervju för att få en djupare förståelse för inte bara hur de handlar utan också hur de resonerar vid val av varumärke, vi diskuterade också företaget och Göteborgsmarknad. För att Urban Outfitters ska kunna etablera sig och få en stabil kundgrupp anser vi att det endast är till deras fördel att fortsätta med samma affärsidé som de har nu vad gäller produktmixen och konceptet. Utifrån vår analys och de marknadsundersökningar vi utfört drog vi slutsatsen att Göteborg är en lämplig marknad om företaget vill expandera i Sverige och att stora lokaler i centrumkärnan är läget man ska satsa på.An extensive marketingplan. / Program: Butikschef, textil och mode

Abstract Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl. Seminariedatum: 2008-01-14 Nivå: Magisteruppsats 15 HP Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam Handledare: Gebert Person Sabine Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl Syfte &amp; Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl. Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar. Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter. Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor. Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder. Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.   Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.    I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig. Med grupptalan avses de fall där talan förs av ett ombud till förmån för en särskild grupp, vars medlemmar påverkas av domen trots att de inte är parter i målet. Allmänna reklamationsnämnden, en statlig myndighet som i huvudsak prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör varor eller tjänster, inledde under tidigt 90-tal försöksverksamhet med grupptalan. Möjligheten för konsumenter att föra grupptalan vid nämnden permanentades år 1999. Denna studie avser att klarlägga hur grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden handläggs med Konsumentombudsmannen som kärande samt parallellt granska hur möjligheten till grupptalan vid nämnden utnyttjats sedan den första försöksverksamheten inleddes. Slutsatsen är, vad gäller handläggningen av grupptalanärenden vid Allmänna reklamationsnämnden, att såväl konsumenten som näringsidkaren är tillförsäkrade en säker och objektiv prövning. Vad gäller ärendetillströmningen av grupptalanärenden vid nämnden kan det inte påstås att antalet ärenden är ansenligt. Detta kan bero på att institutet grupptalan är relativt nytt i Sverige. En annan förklaring kan vara att förutsättningarna för att en grupptalan ska kunna ske inte är helt enkla att uppfylla. Vad som dock säkert kan sägas är att grupptalan bör stå kvar då den fyller en preventiv funktion och sparar resurser för varje ärende som kanske annars skulle prövats individuellt.

No description available.

Syfte: Vi människor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förväntningar på företaget ökar efter hur stora affärer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig på hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrån t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten känner lojalitet till företaget. – Syftet med denna uppsats är att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget påverkas av en logotyp, på en marknad där dessa exponeras flitigt och en affär har stora ekonomiska konsekvenser.   Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och två experimentgrupper. Studien har använt sig av forskningsfrågor som har sin bakgrund i tidigare forskning. Respondenterna i respektive grupp har fått ta del av ett fastighetsmäklarföretags riktiga logotyp, endast företagets symbol och företagsnamnet i svart text. Det insamlades 360 respondentsvar, 120 stycken i respektive grupp.   Resultat &amp; slutsats: Studien har resulterat i att se hur konsumenterna uppfattar en logotyp inom ett fastighetsmäklarföretag och mer specifikt att: – Avsaknaden av en symbol i logotypen minskar konsumenternas medvetenhet om företaget – Exponering av företagets riktiga logotyp ökar känslan av lojalitet till företaget mer än endast företagsnamnet – En estetiskt och personligt tilltalande logotyp påverkar konsumentens köpvilja och känsla av lojalitet till företaget positivt – Konsumenternas uppfattning är att logotyper som innefattar både symbol och företagsnamn är mer estetiskt tilltalande än logotyper med endast symbol eller företagsnamn i svart text. En estetsikt tilltalande logotyp påverkar samtidigt känslan av lojalitet till företaget positivt   Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar framtida studier att göra en liknande undersökning men försöka få fler respondenter att genomföra undersökningen för att studien ska kunna generaliseras på populationen, som i denna studie var den svenska befolkningen som är 18 år och äldre. Det kan även vara av intresse att undersöka logotypens påverkan med företag som använder sig av co-branding   Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur logotyper påverkar konsumenter på en marknad där dessa exponeras flitigt och affärerna har stora ekonomiska konsekvenser. Vi kan med denna studie visa att trots höga krav och förväntningar, kan ett visuellt element som en logotyp påverka konsumentens uppfattning av företaget.

Univ., Diss.--Frankfurt (Main), 1992.

Diss. Wirtschafts- und Sozialwiss. Univ. Bern, 2009.