Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga. Trots att studier visar på hur organisationsstrukturen påverkar ledarskapet finns mindre forskning som inkluderar organisationskultur, genus och ledarskap. Syftet med denna uppsats är därför att se hur beskrivningar av hur ledarskap och genus skapas och ser ut i två kulturella kontexter, där den ena är mansdominerad och den andra är kvinnodominerad. Studiens empiriska material utgår från totalt nio semi-strukturerade intervjuer. I en organisation inom byggbranschen intervjuades fyra män och en kvinna, vilkas svar ställdes i relation mot svaren från tre kvinnor och en man, fyra personer som arbetar inom hotellbranschen. Resultaten pekade på att organisationerna var könsmärkta. Beskrivningarna av ledarskapet skiljer sig avsevärt mer i fråga om vilken bransch ledaren befinner sig i, än vilket kön ledaren har. Studien indikerade även att män och kvinnor inte leder särskilt olika, utan dess ledarstil tenderar att påverkas av yttre faktorer. Vidare indikerade studiens resultat hur det i båda organisationerna finns det överhängande föreställningar om kvinnor och hur kvinnor agerar samt att båda organisationer efterfrågar en jämnare könsuppdelning.

Zugl.: Münster, Universiẗat, Diss., 2004.

Chemnitz, Techn. Univ., Diplomarb., 2007. / Teilw. u.d.T.: Entwurf und Implementierung einer Fokus-plus-Kontext-basierten (F+C-basierten) Tabelle.

München, Techn. Univ., Diss., 2010.

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2008

Freie Universiẗat, Diss., 2002--Berlin.

Universiẗat, Diss., 2005--Bonn.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolpersonals uppfattningar och upplevelser kring likabehandlingsarbetet och utbildningar med Friendsprogrammet under det första året programmet implementerats. Vidare ämnar studien undersöka skolpersonalens tolkning av Friendsprogrammets vision avseende att utmana normer. Data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolpersonal på en skola i ett litet samhälle utanför en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visade att skolan inte börjat med det aktiva likabehandlingsarbetet genom Friendsprogrammet. Detta utifrån negativa kontextuella förutsättningar som lett till att likabehandlingsarbetet bortprioriteras, såsom personalbrist, hög personalomsättning och otydligt ledarskap. Dock identifierades även positiva kontextuella förutsättningar som en stark personalgrupp och engagerad personal vilket tyder på att programmet kan implementeras i viss utsträckning. En slutsats som dras är att Friendsprogrammet i sin utveckling av programmet bör ha en ökad flexibilitet i sitt förhållningssätt. En överblick kring skolans kontextuella förutsättningar kan ge en mer fördjupad förståelse för skolans möjligheter kring likabehandlingsarbete. Studien är av relevans för att belysa hur Friendsprogrammet tas emot och implementeras i skolor - och därigenom skapa förutsättningar för att i slutändan utvärdera programmets effekt på mobbningsfrekvensen.

Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.

Bakgrund: Inom den somatiska slutenvården drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. De flesta vårdskador sker inom den kirurgiska verksamheten eller i samband med läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor inom kirurgiskt kontext har därför ett stort ansvar när det gäller att värna om patientsäkerheten och undvika vårdskador. Syfte: Studies syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext. Metod: Studien har en explorativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes i fyra fokusgruppintervjuer med 22 sjuksköterskor på tre sjukhus i södra Sverige. Data har analyserats utifrån Krueger och Casey's klassiska kvalitativa analys av fokusgruppintervjuer. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier av sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet; säker vård, organisation och sjuksköterskans profession. Informanterna uppfattade patientsäkerheten som god men identifierade flera bristande områden såsom låg sjuksköterskebemanning, hög vårdtyngd och bristande kompetens på avdelningarna. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext beskrivs innehålla flera aspekter inom områdena säker vård, organisation och sjuksköterskans profession i relation till patientsäkerhet. Dock identifieras flera bristande områden med tyngdpunkt på bemanning, kompetens och arbetsmiljö. Patientsäkerheten uppfattades generellt som god och det fanns en medvetenhet att ständigt arbeta med förbättringar inom patientsäkerhetsområdet.