• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 271
  • 76
  • 74
  • 54
  • 11
  • 4
  • 3
  • 3
  • Tagged with
  • 494
  • 244
  • 88
  • 63
  • 57
  • 36
  • 34
  • 33
  • 33
  • 29
  • 25
  • 24
  • 23
  • 23
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker

Ögren, Ulrika January 2016 (has links)
Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson & Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).
62

Matematikundervisning i olika kontexter : Hur matematikundervisning i olika kontexter påverkar elevers motivation och prestation / Using Different Contexts in Mathematics Education : The Influence of Teaching Methods on Students' Motivation and Achievement in Mathematics

Garbrecht, Adi, Nilsson, Ida January 2016 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur olika kontexter som förekommer i matematikundervisningen påverkarelevers motivation och prestation i aritmetik. Dessa kontexter är verklighetsanknuten undervisning, användning av spel samtdigitala spel. Litteraturstudiens tema är väsentligt eftersom matematiken upplevs i många olika kontexter, både inom skolanoch i vardagen. Insamlingen av data ägde rum genom användning av databaserna ERIC, UniSearch, MathEduc och GoogleScholar. Resultatet visade att användningen av de tre olika kontexterna i matematikundervisningen kan bidra till utvecklingen avelevers motivation och prestation. Resultatet visade även att det finns nackdelar med användning av samma kontext under enlängre tidsperiod.
63

Vad är problemet egentligen? : En kvalitativ forskningsstudie om matematisk problemlösning

Andersson, Johan, Andersson, Max January 2017 (has links)
Med denna kvalitativa forskningstudie vill vi bidra med kunskap om de didaktiska val lärare gör vid arbete med det centrala innehållet rörande problemlösning i matematikundervisning. Det här gör vi med de didaktiska frågorna vad, hur, när och varför som grund. Genom att ha studerat tidigare forskning inom området har vi blivit på det klara med var forskningen i dagsläget befinner sig, men också hur den har kommit dit. För att spegla syftet med studien valde vi att se på resultatet ur en didaktisk teori. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som informanter samlade vi in empirin för att i nästa steg använda en fenomenografisk ansats till att kategorisera det analyserade resultatet i ett antal teman. Det visade sig att tiden var en central fråga för lärare, både för för problemlösningprocessen och lärarnas planeringsarbete. Andra omståndigheter som pekades ut som viktiga för arbetsområdet man för tillfället fokuserade var vardagsanknytningen, gruppens- och självförtroendets roll. Slutsatser som dras i arbetet är att det finns tydliga utmaningar med undvervisning i problemlösning. Lärarna är ambivalenta rörande vad problemlösningen har för funktion, men det är ett område i matematik som måste arbetas med.
64

Kravinsamling för adaptivt användargränssnitt : En kvalitativ studie från ett utvecklarperspektiv inom e-handel

Lindblad, Carl January 2019 (has links)
Uppsatsen belyser vilka delar i en kravinsamling som idag ligger till grund för att skapa ett adaptivt användargränssnitt (UI) inom e-handel. För att förstå adaptivitet, i relation till UI, krävs en förståelse av kontext. Definitionen av kontext baseras på vetenskapligt granskade artiklar och förhåller sig mot en kvalitativt insamlade empirin. Den grundar sig i utvecklarens perspektiv och utgår från intervjuer och dokumentanalys. Kontexten kommer i stor utsträckning baseras på vilken enhet användaren brukar, men också vilka potentialer som kontexten har för användarupplevelsen. Det finns adaptiva element som lyfts i kravinsamlingen redan idag, men de tenderar att försvinna i dokumentationen. Således behövs ett nytt sätt att arbeta med kravinsamlingen så att kontextuell påverkan inte glöms bort. Uppsatsen ämnar att fungera som en prospektiv studie som kan ligga till grund för framtida studier inom området.
65

Podniková metadata, jejich aplikační možnosti a využití při návrhu datového skladu

Novotný, Jakub January 2007 (has links)
Současné přístupy k podnikovým metadatům jsou povětšinou orientovány primárně prak­ticky a aplikačně, bez hlubšího teoretického podložení problematiky metadat. Tomu odpo­vídá i nejčastěji používaná definice termínu metadata (data o datech), která je do značné míry matoucí, neboť nerespektuje ani základní strukturu definice. V odborné literatuře lze nalézt několik příspěvků k teoretickému ukotvení metadat, jedná se však převážně o sys­témy klasifikace metadat. Teoretické rozpracování metadat neodpovídá úloze, kterou hrají metadata v aplikační rovině. Předkládaná práce je pokusem o propojení obojího. Obecným cílem této práce je přispět k výzkumu metadat s primárně aplikačním využitím. Hlavním cílem této práce je poskytnout ucelenější, teoreticky podložený pohled na metada­ta z hlediska jejich (formálně) jazykové struktury a na tomto základě určit jejich aplikační možnosti a navrhnout obecnou metodiku pro návrh modelu metadat. Práce je pojata transdisciplinárně, teoretické podložení metadat v ní prezentované je ome­zeno na jejich formálně jazykovou strukturu, což umožní využít závěrů jiných disciplín pro informatická metadata. Aplikační rovina práce je pak orientována na metadata při návrhu datového skladu, neboť datový sklad je ?živnou půdou? pro metadata. Teoretickou základnou celé práce je jednak rozbor většiny využívaných způsobů defi­nování metadat, dále přehled základních koncepcí podnikových metadat (zejména s ohle­dem na datové sklady) a také převzaté závěry z neinformatických disciplín zabývajících se formálně jazykovými strukturami pro problematiku informatických metadat. Na základě analýzy uvedených oblastí jsou předloženy pracovní definice nejvýznamnější pojmů, explikována kontextová úloha metadat a předložena obecná metodiky pro návrh metadatového modelu, která je následně (včetně kontextové úlohy metadat) ověřena při ná­vrhu datového skladu. Hlavním přínosem práce je: demonstrace možnosti teoretického podložení metadat z hlediska jejich formálně jazy­kové struktury; předložení obecné metodiky pro návrh modelu metadat; aplikace této metodiky při návrhu datového skladu. Celá práce je rozčleněna do pěti ucelených, návazných oblastí. Nejprve se práce zabývá problematikou definování metadat, kde jsou kriticky rozebrány základní definice metadat. Následně je prostor věnován základním koncepcím podnikových metadat a tato jsou účelně rozčleněna do několika kategorií. Ve třetí oblasti (kap. 4 a 5) je čerpána inspirace z dis­ciplín, které se zabývají formálně jazykovými strukturami, a z těchto jsou převzaty závěry využitelné i pro informatická metadata. V předposlední oblasti (kap. 6 a 7) jsou předchozí analýzy syntetizovány do pracovního vymezení metadat, rozboru jejich možností i do ná­vrhu metodiky vytváření metadatového modelu. Poslední ? aplikační část demonstruje na­sazení navržené metodiky při návrhu datového skladu.
66

The role of context in meaning and understanding

Doyle, Timothy F. January 2007 (has links)
In this work the concept of 'context' is considered in five main points. First, context is seen as always necessary for an adequate explication of the concepts of meaning and understanding. Context always plays a role and is not merely brought into consideration when handling a special class of statements or terms, or when there is doubt and clarification is necessary. Second, context cannot be completely reduced to some system of representation. The reason for this is the presence of humans, which is always an important component of a context. Humans experience situations in ways that are not always reducible to symbolic representation. Third, contexts are in principle open. In normal cases they cannot be determined or described in advance. A context is not to be equated with a set of information. Fourth, we understand the parameters of a context pragmatically, which is why we are not led into doubt or even to meaning skepticism by the open nature of a context. This pragmatic knowledge belongs to the category of an ability. Fifth, contexts are, in principle, accessible. This denies the idea that some contexts are incommensurable. There are a number of pragmatic ways of accessing unfamiliar contexts. Some of these are here examined in light of the so-called 'culture wars' in the U.S.A. / Der Kontextbegriff wird so betrachtet, dass es in fünf Hauptpunkte untergliedert wird. Erstens: der Kontextbegriff ist für eine Explikation der Begriff die Bedeutung und des Verstehens immer notwendig. Der Kontext spielt immer eine Rolle und ist nicht nur für Fälle gut, in denen eine besondere Klasse von Wörtern behandelt wird, oder in denen Zweifel bestehen und eine Klarstellung benötigt wird. Zweitens: der Kontextbegriff lässt sich nicht vollständig auf eine Art von Repräsentation reduzieren. Grund dafür ist das Vorhandensein von Menschen, was immer ein wichtiger Bestandteil des Kontextes ist. Drittens: Kontexte sind grundsätzlich offen. Sie können nicht im Normalfall in vorbestimmter Art und Weise eingegrenzt oder beschrieben werden. Viertens: wir verstehen die Parameter eines Kontextes nach pragmatischer Art und Weise, daher führt uns die offene Natur eines Kontextes nicht zur epistemischen Zweifeln oder sogar Bedeutungsskeptizismus. Dieses pragmatische Wissen gehört in eine völlig andere Kategorie; die eine Fähigkeit ist. Fünftens: Kontexte sind prinzipiell zugänglich. Dies lehnt eine These der Inkommensurabilität zwischen Kontexte ab. Es gibt verschiedene pragmatishce Wege, um Zugang zu fremden Kontexte zu erreichen. Die sogenannte 'culure wars' in den U.S.A. werden hier als Beispiel bennant.
67

Samhällsentreprenöriell anda : Engagemang ger förändring baby! / The spirit of Societal Entrepreneurship. : Commitment Brings Changes Baby!

Petersson, Kajsa January 2010 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelse av villkor som är specifika för den kontext samhällsentreprenörer verkar i och som påverkar dem att utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Den frågeställning jag sökte svar på var vad verksamma samhällsentreprenörer upplever som väsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, då intresset har varit att skapa förståelse och en beskrivning av samhällsentreprenörskap ur samhällsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande på internet. Materialet har tolkats med hjälp av en tolkningsram. Den bild som växer fram av de villkor som finns i den kontext samhällsentreprenören är del av är komplex och mångfasetterad. Det behöver finnas utrymme för att dela erfarenheter, det krävs tillit och respekt för de som finns i kontexten och utrymme för nätverkande. Den sociala aspekten har stor betydelse för att den samhällsentreprenöriella andan ska stimuleras. Det krävs att det finns rum för tillfällen där lärandet sker, att lära i handling är en förutsättning för att den samhällsentreprenöriella andan ska utvecklas. Samhällsentreprenören är en individ som vågar gå utanför de ramar som finns och någon som är expert på att lära sig i och av varje situation hon hamnar i. Det är ett samspel med omgivningen och en förmåga att ta tillvara på de erbjudanden som framträder. Det är människor som drivs av en vilja att förändra och påverka det samhälle de är del av. De känner sig själva väl och är medvetna om sina svagheter och styrkor. Nätverkande är en självklarhet för dem och de vet för det mesta hur de ska ta tillvara på varje människas unika egenskaper. Kontexten har stor betydelse för om den samhällsentreprenöriella andan utvecklas eller inte. För att kunna stimulera denna anda behöver det finnas utrymme. De som är samhällsentreprenörer har en stark inre drivkraft och förmåga att ta tillvara på alla möjliga och omöjliga situationer.
68

Lucifer : ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter / I´m too ashamed to show you

Bengtsson, Magnus January 2011 (has links)
Abstrakt I´m too ashamed to show you är ett undersökande projekt som består dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer – Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet är en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare är med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels på ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels på att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. Bildskärmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har också ofta liknats vid en lägereld. Samtidigt har bildskärmar i olika tider setts som ett hot mot samhället, med videovåld, våldspornografi, videospelsvåld, och beskyllts för att vara både fördummande och att man blir fyrkantig i ögonen om man tittar för länge på den. Projektet är framförallt en jämförande studie av porrfilmens -, spelfilmens - och konstfilmens visningsinrättningar och dess betydelse för upplevelsen. I filmen Satisfaction som är en undersökande lek med de skilda filmgenrernas konventioner, har jag utgått från en porrfilm som jag omarbetat och senare visat i en utställningskontext. Detta för att försöka se vad som händer med ursprungsfilmen och hur man som betraktare också förhåller sig till den nya filmen i utställningsrummet. Blir det porrfilm, videokonst eller kortfilm? Undersökningen bygger framförallt på intervjuer och deltagande observationer på respektive inrättning. Och utifrån min förförståelse och i mötena med de olika institutionerna har jag fått en ökad förståelse för deras olika synsätt och förhållningsätt till filmmediet. Filmmediets presentationsformer utvecklas hela tiden och i takt med ny teknologi sker det också förflyttningar mellan hur vi väljer att använda filmmediet i hemmet och hur vi konsumerar det i mer offentliga sammanhang. De olika visningsinrättningarna måste förhålla sig till filmmediet på olika sätt, faktorer som ekonomi, visningstraditioner och ändamål spelar in. Men det är svårt att veta om det är det filmen som skapar rummet eller rummet som skapar filmen.
69

Svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner : En kvantitativ studie om hur unga svenskars utbildning och bostadsort påverkar benägenheten att ha en utrikes född partner

Pabon Vivas, Rohely, Rydberg, Lisa January 2012 (has links)
Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hurmajoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper.Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individoch är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.
70

Skyltar i verkstadsmiljö : Informationsdesign och Rumslig Gestaltning i ett förslag på utformning och placering av ett representativt skyltsystem

Zetterberg, Anna January 2008 (has links)
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span>

Page generated in 0.0725 seconds