Syftet med studien var att skapa ett läromedel; en berättelse med tillhörande vardagsnära matematiska uppgifter. Genom att ge de matematiska uppgifterna ett sammanhang då frågorna utformades ur berättelsen, var intentionen att eleverna skulle uppleva ökad motivation till att lösa uppgifterna. Fem klasser i årskurs 2 deltog i studien och delades in i experimentgrupper och kontrollgrupper. De elever som deltog i experimentgruppen lyssnade på berättelsen och fick uppgifter kopplade till berättelsen som de just hört. Kontrollgruppen fick kontextlösa uppgifter. Eleverna observerades utifrån ett observationsschema och därefter besvarade eleverna en enkät. Resultatet visar på att de elever som fick arbeta med berättelsen förstod uppgifterna bättre och samarbetade i större utsträckning än vad de elever som inte deltog under uppläsandet av berättelsen gjorde.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer elever anser påverkar matematikuppgifters svårighetsgrad. Detta undersöks genom forskningsfrågan: Vilka uppfattningar har elever i årskurs 5 och 6 om påverkan på matematikuppgifters svårighetsgrad vad gäller läsförståelse och matematiska begrepp, kontext, semiotiska resurser och andra faktorer? Studiens ramverk baserades på en sammanställning av tidigare forskning. För att undersöka forskningsfrågan intervjuades 15 elever genom enskilda kvalitativa intervjuer. Utifrån elevernas uppfattningar visade resultatet att textmängden, begrepp elever inte förstod eller kände till, begrepp med olika betydelser i det matematiska språket och i vardagsspråket, kontext och semiotiska resurser påverkade elevers förståelse för matematikuppgifter. Begrepp som elever förstod eller kände till varken förenklade eller försvårade deras förståelse för matematikuppgifter. Resultatet visade också att andra faktorer kunde påverka förståelsen för matematikuppgifter.

Projektet undersöker byggnaden på kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgågnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in på byggnadens sturkturella principer och rättar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förändring och tillåter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att växa fram.

Denna studie syftade till att undersöka hur några matematiklärare på högstadiet beskrev sin kunskap om begreppet språklig sårbarhet och hur detta i sin tur speglade den undervisning dessa lärare erbjöd elever i språklig sårbarhet. Den metod som användes för att undersöka detta var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 13 matematiklärare på högstadiet intervjuades. Vid urvalet av informanter togs hänsyn till i vilken kontext de arbetade för att få en spridning gällande variation av upptagningsområden. Tidigare forskning påvisade att många elever går ut den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik samt att flera av dessa elever befunnit sig i någon form av språklig sårbarhet. Forskare hävdade också att den undervisning som erbjuds dagens matematikelever inte alltid tillhandahåller adekvat explicit undervisning i det matematiska språket för eleverna. Resultatet av denna studie visade att lärarna inte kände till begreppet språklig sårbarhet och gjorde därför sina egna tolkningar av begreppet. I studien framgick att den kontext lärarna befann sig i påverkade vilka elever de placerade in i begreppet språklig sårbarhet samt att de såg på begreppet i ett kategoriskt perspektiv. Lärarna beskrev en undervisning för eleverna där det sociokulturella lärandet stod i centrum samt vikten av att bygga goda relationer till eleverna för ett gott lärande. De beskrev dock att de inte besitter tillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta språkutvecklande i undervisningen.

Churches have been a central meeting place during centuries. Today, many churches are unused due to economic issues and decreased amounts of members. This project examines how these valuable buildings can be used in different ways to create new and reprogrammed meeting places. Our investigation is based on three relevant examples in three different contexts: St Paulskyrkan in Stockholm - representing the urban context, Tegelhuset Bricks in Malmö - representing the suburb context and Östra Nöbbelövs kyrka in Simrishamn - representing the rural context. By representing these three examples, we want to highlight the variety of demands, challenges and opportunities of this heritage. / Kyrkor har varit en central mötesplats under århundraden. Idag står många kyrkor oanvända på grund av bristande ekonomi och ett minskat antal medlemmar. Projektet undersöker hur dessa värdefulla byggnader kan användas på olika sätt för att skapa nya och omprogrammerade mötesplatser. Vår undersökning bygger på tre relevanta exempel i tre olika kontexter: St Paulskyrkan i Stockholm - som representerar den urbana kontexten, Tegelhuset Bricks i Malmö - som representerar förortskontexten och Östra Nöbbelövs kyrka i Simrishamn - som representerar landsbygdskontexten. Genom denna jämförelse vill vi visa olika behov, utmaningar och möjligheter som detta kulturarv ställs inför.

Studie- och yrkesvägledning är en ganska ung yrkesroll sedan Frank Parson började pussla ihop människor med jobb i början av 1900-talet. På grund av detta så finns det inte så mycket forskning för att förklara vägledarrollen och alla dess möjligheter och hinder. Vi båda är väldigt nyfikna på begreppet miljö och vad det innebär för oss människor och därför är syftet med denna studie att undersöka inom vilka miljöer som vägledning idag bedrivs inom grund- och gymnasieskolan. Vi har undersökt hur vägledarna inom dessa skolformer har möjlighet att genomföra sitt arbete på nya kreativa sätt och inom nya miljöer. Våra frågeställningar för detta arbete är: I vilka miljöer bedrivs vägledning idag inom grund- & gymnasieskolan? Hur ser studie- och yrkesvägledarna inom grund- och gymnasieskolan på att hitta nya kreativa miljöer att bedriva vägledning i? Vi använde oss av en kvalitativ metod för att samla in empiri och det är verksamma studievägledare som har intervjuats. För att analysera empirin använder vi oss av PEC-teorin (Person Environment Correspondence), som menar att personer behöver utsätta sig för olika miljöer för att kunna utvecklas. Andra teorier som behandlas är SCCT (Social Cognitive Career Theory), där varje persons förmåga att kunna fatta bra beslut om sin karriär handlar om vad personen vet om sin egen förmåga, om förväntade utfall av en handling och om att sätta personliga mål. Den sista teorin som vi använder är Planned happenstance och som utgår ifrån att varje individ aktivt ska söka sig efter miljöer där personen får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar på att våra informanter ser väldigt positivt på att utveckla en kreativ vägledningsmiljö. Dock så visar det sig att tidsbristen är en realitet som många vägledare ställs inför och som hindrar dessa personer från att våga ta ut svängarna och kanske jobba mer kreativt. Resultatet visar ävenatt informanterna upplever att de till stor del är fria i sin profession som studie-och yrkesvägledare inom grund och gymnasieskolan att styra över hur de önskar arbetamed vägledningssamtal framåt, vilket kan fungera som en motivator till att våga testa nya kreativa sätt att föra vägledningsarbetet framåt.

At the leisure-time center, leadership is an essential part of the teacher’s daily work. This study aims to create an increased understanding of what the leisure-time centers' teachers think about their own leadership and what knowledge that characterizes their own leadership. In the chosen theory, Côté & Gilbert (2009) mentions three different forms of knowledge: professional, interpersonal and intrapersonal knowledge, to achieve effective leadership. By interviewing several leisure-time center teachers, with insights into the centers daily activities, the study thus sought different experiences and thoughts about the leadership at the leisure-time center. The result showed that the leisure-time center teacher’s leadership is context-dependent and needs to be adapted based on the situation, the student group and the social environment. It is required that leisuretime center teachers have an awareness and flexibility in their leadership in order to fulfill effective leadership. Great emphasis is placed on the students and the social environment where the creation of the relationships was most prominent in the leisure-time center teacher’s leadership. It emerged that Côté & Gilbert’s (2009) intrapersonal form of knowledge was overshadowed in the daily work. In order to achieve effective leadership in the work as a leisure-time center teacher, all three forms of knowledge need to be used in order to be able to develop.

No description available.

Bakgrund: Idag finns lite kunskap om gig-arbete och hur arbetsformen påverkar individer verksamma inom gig-ekonomins aktivitetsutförande. Syfte: Syfte med studien var att beskriva gig-arbetares aktivitetsbalans och hälsa samt beskriva kontexten för gig-arbete och arbetsutförandet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som kombinerats med en observation inspirerad av fallstudiemetodik. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval. Målgruppen var gig-arbetare verksamma i gig-ekonomin som utgör de okvalificerade uppdragsbaserade arbetena som utförs lokalt. Tio gig-arbetare deltog i studien. Data samlandes in via enkät och observationer på sociala medier och i reell miljö. Databearbetning skedde genom deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att helhetsupplevelsen av gig-arbete är bra men deltagarna skattar aktivitetsobalans. I helhet skattar gruppen sin hälsa som god. Det visar på slutna svårtillgängliga grupper av gig-arbetare på sociala medier där diskussionerna till stor del handlar om arbetsmiljö och arbetsorganisation. De som skattar god hälsa är de gig-arbetare som arbetar 40 timmer eller mer i veckan och tjänar 20 000kr eller mer per månad. Slutsats: En stor andel i gruppen upplever bristfällig tillfredställelse med tid för aktiviteter utanför arbetet. Det finns aktivitetsobalans bland deltagarna men grupper upplever sin hälsa som god. De flesta har arbetsformen som primär inkomstkälla och det är en spridning av inkomstnivån.

Bakgrund: Ett företagsekonomiskt problem som organisationer möter i dagens samhälle är ett accelererat VUCA-klimat. Som resultat av Covid-19 har organisationer, ledare och medarbetare tvingats ställa om till distansarbete. Omställningen har lett till att medarbetare ställer nya krav på ledare och dess ledarskap för att kunna nå ett hållbart distansarbete. Baserat på de nya krav som medarbetare ställer kan ett ledarskap behöva anpassas för att möta dessa. Syfte: Att kartlägga medarbetares upplevelser av distansarbete som skapats till följd av Covid-19 och vilket ledarskap som kan passa till dessa upplevelser. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kartlägga medarbetares upplevelser gällande ett distansarbete till följd av Covid-19 och se vilket ledarskap som passar till dessa, har en fallstudie genomförts med nio respondenter. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som utfört ett distansarbete. En tematisk kartläggningsmetod genomfördes för att kunna kartlägga medarbetarnas upplevelser. Slutsats: I studiens resultat beskrivs de upplevelser som har framhävts av respondenterna från ett distansarbete till följd av Covid-19. Upplevelserna ligger till grund för att ge ett resultat till vilket ledarskap som kan passa till dessa. Resultatet utmynnar i ett skräddarsytt ledarskap vid namn Individuellt-LSR-Ledarskap som är framtaget med syfte att fungera effektivt i ett framtida flexibelt arbete. En slutsats kan dras att det framtagna ledarskapet passar till de upplevelser som respondenterna hade gällande distansarbetet till följd av Covid-19