Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i klientgrupperna mellan Mini Mariaenheternas mottagningar i Göteborg samt beskriva hur drogprofilerna bland ungdomarna ser ut i Göteborgs stad. Undersökningen genomförs utifrån en kvantitativ forskningsmetod där DOK - materialet analyseras. Resultatet visade huvudsakligen att det var få skillnader mellan ungdomsgrupperna inom mottagningarna. Det stora antalet av ungdomarna har däremot ett haschmissbruk och flertalet av ungdomarna bor hemma hos sina föräldrar. Det framkommer dock även vissa skillnader hos de inskrivna ungdomarna mellan mottagningarna. Med hjälp av resultatet kan berörd personal som arbetar med ungdomar inom missbruksvården få en bild runt omgivande faktorer i miljön som har betydelse för ungomarnas drogprofiler.

Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen.

No description available.

<p>Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.</p><p>Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.</p>

<p>Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport. För att ta reda på om objekts tillhörighet till samma respektive olika scener, d.v.s. omgivningar, påverkar hänsynstagandet till relationslikheter i likhetsjämförelser utförs ett experiment i vilket likhet mellan par av bilder jämförs. Det går dock inte att härleda ur experimentets resultat huruvida den marginella skillnaden i hänsynstagande till relationslikheter mellan experimentets två grupper av försökspersoner är en effekt av scenkontexterna eller ej.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i klientgrupperna mellan Mini Mariaenheternas mottagningar i Göteborg samt beskriva hur drogprofilerna bland ungdomarna ser ut i Göteborgs stad. Undersökningen genomförs utifrån en kvantitativ forskningsmetod där DOK - materialet analyseras. Resultatet visade huvudsakligen att det var få skillnader mellan ungdomsgrupperna inom mottagningarna. Det stora antalet av ungdomarna har däremot ett haschmissbruk och flertalet av ungdomarna bor hemma hos sina föräldrar. Det framkommer dock även vissa skillnader hos de inskrivna ungdomarna mellan mottagningarna. Med hjälp av resultatet kan berörd personal som arbetar med ungdomar inom missbruksvården få en bild runt omgivande faktorer i miljön som har betydelse för ungomarnas drogprofiler.</p>

The main aim of the study is to generate increased knowledge about young people’s leisure time sporting habits in a contextual perspective. The intention is to highlight the circumstances in which young people pursue and participate in different activities, with a particular focus on sport in terms of one’s own life circumstances. An essential point of departure of the study is regarding sport as an important pedagogic environment of norms and values. The perspective of the study is mainly cultural-sociological. In the analyses, Pierre Bourdieu’s key concepts habitus and capital have been used as research tools together with gender. The data on which the thesis is based is collected from young people from school year 9 living in four different milieus and comes from three different collections, conducted in 1996, 2002 and 2007. In each data collection about 1200-1500 pupils replied to a questionnaire. Sport occupies a central position in young people’s life on the recreational field. The results show that sport culture can best be understood in the local perspective. Young people’s sporting habit development can be said to be a result of a complex interplay between personal preferences, the home environment, local traditions, what is on offer, living conditions and the prevailing laws of gender and status. For the group of teenagers as a whole the proportion of members, as well as those who pursue personal sports, increases with higher educational capital and higher economic capital. When it comes to organised sport outside the sports club milieu no such connection can be determined. The thesis has shown that sport is not accessible for all and opportunities for participation are curtailed for large groups of young people in our society. This is especially true for sport organised in sport clubs, i.e. sport mainly supported by public funds.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2004

Zugl.: Hagen, Fernuniv., Diss., 2007

Techn. Hochsch., Diss., 2002--Aachen.