Techn. Hochsch., Diss., 2002--Aachen.

Universiẗat, Diss., 2006--Frankfurt (Main).

Målet i denna undersökning var att upptäcka och mäta om information kring okänd musik och artist kan ge upphov till en förändring i upplevelse av musiken. 21 deltagare fick vid ett lyssningstillfälle höra en låt med starka musikaliska influenser från mitten av 1900-talet. Dessa fick via en enkät besvara frågor kring dem själva samt hur de upplevde musiken. Efter de besvarat alla frågorna presenterades låten och artisten som är betydligt yngre än vad den musikaliska stilen antyder. Artisten född 1989 och musiken släppt 2015. Med denna nyvunna kunskap fick de lyssna på låten en gång till. De gavs även möjlighet att ändra sina svar angående upplevelsen av musiken. De visade sig att efter den andra lyssningen valde hälften av deltagarna att ändra sitt svar på en eller flera frågor. Den vanligaste förändringen gjordes i hur stort intresset att höra mer av musiken och artisten var. Och bland de som ändrade sitt svar gjordes den genomsnittligt största förändringen i hur väl deltagaren relaterade till låten. Detta kommer visa sig stå i relation till dels förförståelse, dels egna intressen och preferenser.

I detta arbete står samspelet mellan spelmekanik och termen narrativ i fokus. Ofta läggs stor vikt på ett videospels spelmekanik för spelets betydelse. Det finns delade meningar om vilken betydelse berättelsen har för ett spel. Problemställningen är: Hur påverkar inbäddat narrativt material en spelares tolkning av spelmekaniken i ett spelmoment? Utifrån problemställningen undersöktes skillnaden i upplevelse för spelare att spela ett spelmoment när spelet har en inbäddad berättelse mot när det saknar en sådan berättelse. Två demospel skapades. Spelmekaniken hos dem båda var identiska, men det ena innehöll inbäddat narrativt material. Demospelen testades och enkätfrågor besvarades av två testgrupper. I undersökningen deltog totalt 15 personer, 4 kvinnor och 11 män, med stor geografisk spridning. Resultatet tyder på att berättelsen påverkade spelarens spelstrategier. Framtida arbete kan omfatta fler testpersoner och en mer välutvecklad produkt med mer avancerat spelmekanik och en mer genomtänkt berättelse.

Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävs. Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävs för att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.skall förhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpa grundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiska Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller elever att utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.artikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kring skrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för elevers skrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultaten utmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.för att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till god skrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skall förhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpa grundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiska artikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten i denna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kring skrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för elevers skrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultaten utmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller elever att utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet .

Studien syftar till att få ökad kunskap om hur flerspråkiga elever påverkas av textuppgifter med en kontext anknuten till svensk kultur och tradition. Forskning poängterar att det finns en risk att flerspråkiga elever på grund av kulturella erfarenheter, tappar intresse och motivation för att lösa vissa matematiska textuppgifter. Detta speciellt när uppgifterna har en kontext som är anknuten till svensk kultur och tradition som är obekant för eleven. Studien är en kvalitativ studie där en test med en design som liknar en experimentell design, har genomförts med 50 mellanstadieelever. Testet består av parvis lika textuppgifter avseende matematiskt innehåll, medan kontexten skiljer dem åt. Den ena uppgiften som är hämtad från autentiska läromedel i matematik, har en kontext som är anknuten till svensk kultur och tradition. Den andra uppgiften är en omarbetad version av uppgiften från läromedlen och har en kontext som är elevnära. För att få en djupare bild av hur den kulturella kontexten påverkar de flerspråkiga elevernas lösningar av textuppgifterna, har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 flerspråkiga elever. Resultatet visar på att det finns skillnader i flerspråkiga elevers lösningar av de parvisa textuppgifterna. Vid vissa av uppgiftsparen förekommer det att flerspråkiga elever har applicerat en felaktig metod eller lämnat textuppgiften med den svenska kulturella kontexten, medan den elevnära uppgiften löses. Vid intervjuerna med eleverna som visar på dessa skillnader i lösningarna av de parvisa uppgifterna, framkommer det att eleverna antingen är medvetna eller omedvetna om deras bristande kontextuella förståelse och dess betydelse för deras förståelse för hur textuppgifterna ska lösas. Studiens resultat visar på vikten av att matematikundervisningen utgår från elevernas vardag och kulturella erfarenheter, för att undvika att elevernas stöter på innehållsliga hinder. Vidare belyser studiens resultat vikten av att matematiklärare aktivt arbetar med att granska textuppgifter i matematik för att kunna anpassa dem till aktuell elevgrupp. Studiens resultat framhäver även läromedelsförlagens ansvar att skapa textuppgifter med kontexter som är elevnära för fler elevgrupper än enspråkiga, svenska elever.

Läroböcker är ett hjälpmedel som underlättar lärarens arbete men kan ha negativ effekt på elevers lärande om de tar mycket plats i undervisningen och inte uppfyller elevers förutsättningar. Av den orsaken är det av vikt att läroböcker kritiskt granskas och analyseras utifrån åtskilliga analytiska ingångar. Granskning och analys av läroböcker kan emellertid kräva mycket av en lärares värdefulla tid. Följaktligen kan färdiga textanalyser i stil med den som genomförs i denna studie vara till hjälp. Syftet med denna studie var att ur ett flerspråksperspektiv undersöka och analysera problemlösningstal i fyra av de mest populära matematikläroböckerna för årskurs 5, med fokus på textmängd och sammansättningar samt samspelet av olika modaliteter. Detta skedde på två sätt; dels genom en kvantitativ analys där textmängd och antal sammansättningar i respektive problemlösningstal beräknades, och dels genom en kvalitativ analys där illustrationer och signaler på svensk kontext undersöktes. De läroböcker som analyserades var Mera Favorit matematik, Matte Direkt Borgen, Matematikboken beta och Koll på matematik. De frågor studien ämnade besvara gällde dels hur krävande problemlösningstal är angående text, hur olika modaliteter såsom text och illustrationer samspelar med varandra och dels om och i så fall vilka signaler på svensk kontext det finns i problemlösningstal.  Studiens resultat visade att när en innehållslig analys av läroböcker genomförs bör flera faktorer undersökas samtidigt. Denna slutsats drogs när analysen av de två kvantitativa undersökningarna gav motsatt resultat till varandra. Analysen gällande textmängd visade att problemlösningstalen i Mera Favorit matematik passar bättre i de flerspråkiga matematikklassrummen medan analysen gällande andel sammansättningar visade på motsägande resultat för samma lärobok. Ytterligare påvisades att alla läroböcker som undersöktes i hög utsträckning hade en direkt närhet mellan verbaltext och tillhörande illustrationer. Vid en närmare blick på kongruens och funktion gällande text och tillhörande illustrationer observerades däremot större skillnader i läroböckerna. Slutligen visade resultatet att tre av totalt fyra analyserade läroböcker innehöll problemlösningtal som tydligt signalerade en svensk kontext. I vissa fall signalerades detta i fler än en modalitet för samma problemlösningstal och i vissa fall enbart i en.

Dewens, E & Olsson S.Beroende, med en känsla av stigmatisering. En systematisk litteraturstudie om upplevelsen av ett beroende. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.Bakgrund: Enligt WHO lever ca. 35 miljoner människor världen över med ett drogberoende. Samhällets generella syn på individer med beroende som en homogen grupp vilka bemöts utifrån sin beroendeproblematik väcker tankar kring hur individernas subjektiva upplevelse av sitt beroende ser ut och hur upplevelsen av stigmatisering upplevs av dessa individer.Syfte: Genom en systematisk litteraturstudie belysa några av de subjektiva berättelser som finns om drogberoende utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, och om beroendet innefattar en känsla av stigmatisering eller inte och huruvida sammanhang har haft betydelse eller ej.Frågeställningar: Hur upplever en människa sitt beroende av droger?Hur påverkas människor med ett drogberoende av stigmatisering?Metod: En systematisk litteraturstudie med sökningar genomförda i databaserna Google Scholar, PsycInfo och Cinahl. Elva stycken studier med kvalitativ ansats valdes utifrån inklusionskriterier ut. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier publicerad av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.Resultat: Den systematiska litteraturstudien resulterade i fyra huvudteman, att bryta kontexten, att ha ett socialt arv, att uppleva stigma och att leva med ett beroende. Utifrån dessa huvudteman beskrivs även åtta underteman.Slutsats: Studien resulterade i en större förståelse kring hur individer upplever sitt beroende och hur påverkan av stigmatisering till följd av sitt beroende har sett ut, detta kan vara av vikt för både berörd profession och den politik som råder. / Dewens, E & Olsson, S. Addiction, with a sense of stigmatization. A systematic literature study on the experience of addiction. Degree project in Social psychiatry 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.Background: According to the WHO approximately 35 million people in the world are living with drug addiction. The societal view on individuals with addiction is described as a homogenous group that is treated according to the problems springing from their addiction. This raises thoughts concerning the individuals subjective experiences of their addiction and the experiences of stigmatization that these individuals endure.Purpose: Through a systematic literature study shed light on some of the subjective stories on drug addiction out of a phenomenological approach, and if addiction in and of itself comes with a feeling of stigmatization or not and whether context has been of importance or not.Issues: How does an individual experience his/her addiction to drugs?How are individuals with a drug addiction affected by stigmatization?Method: A systematic literature study done through the databases Google Scholar, PsycInfo and Cinahl. Eleven studies with a qualitative approach were chosen with the help of inclusion-criteria. The studies were quality-controlled with a review template created by ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.” which is a governmental institution for medicinal and social evaluation.Result: The systematic literature study resulted in four themes, to break the context, to have a social heritage, to experience stigma and to live with an addiction. From these main themes, eight sub-themes are also described. Conclusion: The study resulted in a greater understanding of how individuals with addiction experiences their addiction and the stigmatization that comes with it, this can be important for both the concerned professions and the current political climate.

The purpose of this study is to examine the context in which the swedish Social Democratshave used the concept of solidarity and the inclusion of the concept. The method used is asmaller model of conceptual historical method and the material is the party programs from1960, 1990, 2001 and 2013. First through a synchronous analysis to distinguish the contextand then through a diachronic analysis to compare contexts in each party program with eachother. The results of the survey show that the concept of solidarity is used more frequentlyand in more contexts than was the case during the 1960s program. Even those who are to beincluded in solidarity increase from a class focus to a focus on the outside world. Furthermorethe theories of Durkheim, Liedman and Stjernø are used to explain why these contexts andinclusions have expanded.

I två kontexter, Luleå och Umeå, undersöks benägenheten att protestera mot utförsäljningen av allmännyttan. Undersökningen tar ett brett grepp om protester och fångar in flera undersökningsobjekt. Benägenheten förklaras av strukturer, aktörer och idéer som finns i kontexterna i form av variabler på strukturell nivå som befolkningssammansättning och sysselsättningsstruktur samt det allmännyttiga beståndet. På aktöriell nivå finns förklaringar i den demokratiska processen och i köparens profil och som idéer i en protesttröskel. Dessa undersöks med en deduktiv och induktiv ansats. En dokumentstudie och djupintervjuer har gjorts, vilka bearbetats med en innehållsanalys. I empirin blev variablernas olikheter mellan Luleå och Umeå synliggjorda, varvid de analyserades för att därefter dra slutsatser om deras inverkan på benägenheten att protestera mot utförsäljning av allmännytta. Det allmännyttiga beståndets karaktär, mer eller mindre demokratiska ageranden i beslutsprocesser, köparens profil och idéer som fanns i en av kontexterna kunde särskilt förklara protestbenägenheten.