Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv Hästskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsättningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvändning, dagsljuskomfort, solvärmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med målsättning på nivå GULD. Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret Hästskon 9 och 12 idag kan man åstadkomma mycket låg energianvändning med en säsongsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för värme- och kylaförsörjning på 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsägaren Vasakronan omkring 3,65 MSEK per år jämfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen används. Det ger en återbetalningstid om cirka 4,5 år på investeringen som måste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter är troligtvis möjlig utan andra åtgärder än akviferlagersystemet, men då med BRONS eller möjligtvis SILVER nivå. Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag får fastighetsägaren cirka 13 000 m² ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor. Trots detta kan energianvändningen minska ännu mer tack vare en säsongsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för värme- och kylaförsörjning på 7,0 då SEB:s datakylanläggning kvarstår med värmeåtervinning på fastigheternas värmesystem, värme- och kylsystem byggs om för låg värmebärartemperatur och hög köldbärartemperatur, luftbehandlingssystem optimeras för låg fläktelenergi och hög värmeåtervinningsgrad, glaslösningar väljs med hänsyn till begränsad solinstrålning och byggnadens klimatskärm tilläggsisoleras i viss omfattning. Energikostnadsbesparingen ökar då ytterligare framåt 4,8 MSEK per år jämfört med dagens situation. Även om SEB:s datakylanläggning faller bort vid en ombyggnad finns ändå möjligheten att självständigt försörja fastigheten med egenproducerad värme via ytterligare en värmepump, vilket avlägsnar beroendet av SEB IT:s datahall för värmeproduktion och ändå ger en energikostnadsbesparing på 4,25 MSEK per år jämfört med dagens situation. Vid en sådan lösning blir den specifika energianvändningen enligt BBR 2012:s definition endast cirka 30 kWh/m² Atemp, år. Denna siffra är mycket lägre än nybyggnadskraven i BBR 2012 och i klass med nyproducerade byggnader med borrhålsenergilager. Utifrån analysen av Miljöbyggnadssystemets indikatorer för energianvändning, solvärmelast, dagsljuskomfort och termisk komfort bedöms det möjligt att klassa kvarteret Hästskon 12 och 9 vid om- och tillbyggnad i klass GULD med vissa förändringar av om- och tillbyggnadsförslaget. För att uppnå klass GULD med hänsyn till dagsljuskomfort och solvärmelast krävs särskild anpassning av glasning på S-huset, M-husets fasad mot Malmskillnadsgatan, samt en stor ljusgård i H-huset för att släppa in tillräckligt mycket dagsljus samtidigt som man åstadkommer effektiv solavskärmning. / This thesis investigates the viability of a system solution for aquifer thermal energy storage along with new HVAC technical solutions in real estates Hästskon 9 and 12 at a proposed future renovation. It also explores opportunities for certification in the Swedish energy and environmental certification system Miljöbyggnad (Environmental Building) regarding energy consumption, daylight comfort, solar heat load and thermal comfort for the renovation and extension proposal of Hästskon 12 with the goal of the GOLD level. By exploiting the aquifer in the properties Hästskon 9 and 12 today, very low energy consumption is achievable with seasonal energy efficiency via chillers for heating and cooling supply of 5.6. The LCC analysis shows that there are energy cost savings for property owner Vasakronan of about 3.65 million SEK per year compared to the current situation, if the described aquifer thermal energy storage solution is used. This gives a payback time of approximately 4.5 years in the investment to be made. Certification in the Miljöbyggnad system for existing buildings is probably possible with the aquifer thermal energy storage, but with BRONZE or possibly SILVER level. In the future refurbishment and extension proposal, the property owner adds about 13 000 m² of additional rentable commercial premises and offices. Nevertheless, the energy use of the properties decreases further owing to a seasonal energy efficiency via chillers for heating and cooling supply of 7.0 when the data centre refrigeration equipment for tenant SEB persists with heat recovery on the properties' heating systems, heating and cooling systems are adapted for low heat carrier temperature and high brine water temperature, ventilation systems are designed for low fan electricity demand and high heat recovery rate, glass solutions chosen are based on limited solar radiation and the building envelope is additionally insulated to some extent. Energy cost savings are furthered to 4.8 million SEK per year compared to the current situation. Even if the data centre refrigeration equipment for tenant SEB is closed down in a future refurbishment scenario, there is possibility to independently supply the property with its own heat produced by an additional heat pump, which removes the dependence of tenant SEB's data centre for heat supply and yet provides an energy saving of 4.25 million SEK per year compared the current situation. Such a solution will result in specific energy with the BBR 2012 (Swedish building regulations) definition of only about 30 kWh / m² Atemp, year. This figure is much lower than new construction requirements of BBR 2012 and on par with virgin buildings with borehole energy storage system. Based on the analysis of the Miljöbyggnad system indicators for energy, solar thermal load, daylight comfort and thermal comfort it is possible to certify Hästskon 12 and 9 in a future refurbishment and extension at GOLD level with some changes in the refurbishment proposal. In order to achieve GOLD level with respect to daylight comfort and solar heat load, special adaptation of the glazing on the S building, M building's facade facing Malmskillnadsgatan, and a large atrium in the H-building is required to let in enough natural light while still providing effective solar shading.

The office building Vråken located in Västerås, Sweden, is soon to be renovated and improved solar shading is considered. In this project, five types of solar shading (zip screens, awnings, window film, built-in venetian blinds and roller blinds) were studied to find out their impact on the building's solar gain, cooling load and thermal comfort. The results were analysed to propose sufficient solar shading. In the early stages of the project a questionnaire was distributed to workers in Vråken with the purpose of finding out their opinions about the thermal comfort in the building. A model of 24 selected rooms in the building was also created in IDA ICE to simulate the five different types of solar shading and compare them to a scenario without any solar shading. The questionnaire was used to calculate PPD, showing that 39,3% of the workers were dissatisfied with the thermal comfort during the summer. The simulations in IDA ICE revealed that, overall, zip screens produced the best results. This was followed by awnings, built-in venetian blinds, window film and roller blinds in that order. Awnings resulted in the smallest solar gain, 62% smaller than without solar shading, while roller blinds resulted in the biggest solar gain, 31% smaller than without solar shading. The cooling load was reduced the most with zip screens (-43%) and the least with roller blinds (-14%) compared to the scenario without solar shading. Operative temperatures were also simulated. Once again zip screens produced the best results and roller blinds the worst. By analysing the results from the questionnaire and the simulations, different solar shading applications were proposed for different parts of the building. For the façade facing south, zip screens combined with a new window film was suggested. For the façade facing north the recommendation was built-in venetian blinds, and facing east and west, zip screens combined with either roller blinds or built-in venetian blinds was suggested. / Energieffektivisering av byggnader är ett tidsenligt och angeläget område. Solen utgör här en viktig roll som naturlig energikälla genom instrålning i byggnader. Under eldningssäsongen är detta välkommet, men under sommaren kan inverkan vara kontraproduktiv med övertemperaturer och ökade kylbehov som resultat. I ett försök att minimera de oönskade konsekvenserna sommartid har i detta arbete fem solavskärmningar (markis, zip screen, persienner, rullgardin och solfilm) undersökts för kontorshuset Vråken i Västerås. Fokusområdet omfattar parametrarna solvärmelast, kyleffektbehov och termisk komfort och har legat till grund för förslag på tillämpning av förbättrad solavskärmning för byggnaden. Arbetet inleddes med en enkätundersökning som delades ut till arbetare i Vråken. Denna syftade till att undersöka den aktuella upplevelsen av inomhusklimatet relaterat till solstrålning och solavskärmning i byggnaden. Huvudmetoden i arbetet var annars modellering och simulering av byggnaden i IDA ICE. 24 utvalda kontorsrum i Vråken byggdes upp med programvaran och utrustades med de beaktade solavskärmningarna i olika fall. Fallen simulerades därpå för att erhålla resultat för de studerade parametrarna. Enkätundersökningen användes för beräkningar av verkligt PPD, ett mått på missnöje beträffande inomhusklimatet. Resultatet visade att 39,3% av arbetarna var missnöjda sommartid. Enkätsvaren indikerade problem med övertemperaturer och värme från solstrålningen, i synnerhet i byggnadens söderläge. Simuleringsresultaten visade att solavskärmning i hög grad minskar såväl solvärmelasten och kyleffektbehovet som den operativa temperaturen i Vråken. Av de beaktade solavskärmningarna var solvärmelasten för byggnaden lägst med markiser (62% lägre än utan solavskärmning) och högst med rullgardiner (- 31%). Solvärmelasten jämfördes mot Miljöbyggnads betygssystem Brons, Silver och Guld. Kyleffekten minskade mest med zip screens (-43%) och minst med rullgardiner (-14%) i jämförelse med fallet utan solavskärmning. För den operativa temperaturen undersöktes både den maximala operativa temperaturen under året och antalet timmar då den överstiger 24°C. Återigen visades på bäst resultat för zip screens och sämst för rullgardiner. Överlag presterade zip screens bäst, följt av markiser, persienner, solfilm och rullgardiner i den ordningen. Vissa variationer fanns mellan byggnadens olika delar (syd-, öst-, väst- och norrläge). Utifrån arbetets simuleringsresultat och enkätundersökning gavs förslag på ny tillämpning av solavskärmning för Vråken. För sydsidan föreslogs zip screens och ny solfilm. På norrsidan var behovet av solavskärmning inte lika stort, men persienner är här en bra lösning. Öst-och västsidan skulle precis som sydsidan nå fördelar genom utvändig solavskärmning. Även här föreslogs zip screens och antingen rullgardiner eller persienner. Alternativa ekonomialternativ presenterades också där det var relevant.

Since COVID-19 was declared a pandemic by the World Health Organization(WHO) in March 2020, teleworking, or working from home, has been used to an increasing extent by companies and organisations all over the world. Evidence suggests that teleworking will become part of “the new normal”, why teleworking-related research will be of value in a long-term perspective. To estimate the potential for energy saving in relation to teleworking, and to identify possible measures to achieve such savings, a literature study and a retrospective case study of an office building in Gävle, Sweden, was conducted. The occupant presence during 2020 was mapped through conversations with representatives of the organisation using the offices. Data logs of energy usage in 2020, in the form of district heating and electricity, were provided by the energy supplier. The results showed that the number of permanent office workers had dropped by just over 40% around the middle of March 2020, and that the occupancy from November 2020 onwards was just over 20 % of that by the beginning of the year. The demand for heating, cooling, and ventilation in an office is the same regardless of the number of people present, which was believed to be the explanation of the lack of covariation between occupancy and district heating supply, as well as between occupancy and HVAC electrical loads. Earlier research has found that a common reason behind lack of impact from occupancy on plug loads and lighting is that equipment and lighting is turned on in office spaces with no one present. This was not the case in the present study. The study failed to identify the reason behind plug loads and lighting having poor correlation with occupancy. Further research of the matter is encouraged. Methods for improving energy efficiency in office buildings in relation to teleworking includes presence-based control strategies for HVAC systems and lighting, energy efficient behaviour, consolidating office space, and hotdesking. Due to the lack of reliable occupancy data, the study failed in quantifying the potential for energy saving in the building, regarding both district heating and electricity. The results give clear evidence of there being an energy saving potential, but not the extent of it. / Sedan covid-19 deklarerades som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO i mars 2020 har distansarbete tillämpats i allt högre grad av verksamheter världen över. Mycket tyder på att distansarbete kommer att bli en del av ”det nya normala”, varför studier på områden relaterade till distansarbete kommer att vara värdefulla ur energieffektiviseringsperspektiv på lång sikt. I syfte att ta reda på hur stor energibesparingspotential distansarbete kan medföra, och att identifiera åtgärdsförslag för att uppnå sådana besparingar, genomfördes en litteraturstudie samt en retrospektiv fallstudie av en kontorsbyggnad i Gävle. Personnärvaron under 2020 kartlades i samtal med representanter för den verksamhet som har kontor i byggnaden, medan uppgifter om energitillförseln, fördelad på fjärrvärme, fastighetsel och verksamhetsel, tillhandahölls av energileverantören. Det framkom att den fasta personnärvaron sjunkit med drygt 40 % i mitten av mars 2020, och att den från och med november 2020 utgjorde drygt 20 % av närvaron vid årets början. Inga samvariationer mellan energianvändning och personnärvaro observerades, och tillförseln av såväl fjärrvärme som fastighetsel och verksamhetsel var densamma vid årets slut som vid dess början. Behovet av uppvärmning, kylning och ventilation i ett kontor är detsamma oavsett hur många personer som befinner sig i det, vilket bedömdes vara orsaken till bristen på samvariationer mellan personnärvaro och fjärrvärme respektive fastighetsel. Tidigare studier har visat att en vanlig orsak till att personnärvaro har liten påverkan på verksamhetselkonsumtion är att utrustning och belysning är påslagna även i utrymmen där ingen uppehåller sig. Så var inte fallet i föreliggande studie. Studien kunde inte identifiera orsaken till att användning av verksamhetsel inte följde variationerna i personnärvaro, varför ytterligare forskning är nödvändig. Metoder för energieffektivisering i kontorsbyggnader vid distansarbete inkluderar närvarostyrd teknologi, energimedvetet beteende, minskning av totalt utnyttjat kontorsutrymme samt hotdesking. Då personnärvaron inte kunde kartläggas med tillfredsställande precision i föreliggande studie var det inte möjligt att kvantifiera byggnadens energieffektiviseringspotential, varken för fjärrvärme eller elektricitet. Studiens resultat visar tydligt att energibesparingspotential föreligger, men inte i vilket omfång.

Det forskas för närvarande kring trä som ett byggnadsmaterial och hur typiska knutpunkter angrips av laster. I denna studie studeras en kontorsbyggnad med primärbärverk trä. Byggnaden har fyra plan och ligger i Växjö. Målet och syftet med studien är att identifiera relevanta laster för byggnaden och med hjälp av handberäkningar beräkna de vertikala lasteffekterna. För de horisontala lasteffekterna användes datorprogrammet FEM-Design. Resultatet i studien visar relevanta lastuppgifter som verkar på byggnaden. Resultatet visar också att de vertikala lasteffekterna har ett linjärt samband i förhållande till antal våningar medan de horisontala lasteffekterna har ett exponentiellt samband i förhållande till antal våningar. Sambanden gäller endast för geografiska platser där snölasten och referensvindhastigheten är densamma som i Växjö kommun. / There are researches going on about timber as a construction material and how typical joints are affected by the loads. In this study an office building with a primary load- bearing structure of timber is being studied. The building has four floors and is located in Växjö. The aim and purpose of the study is to identify relevant load effects that are affecting the building. In order to calculate the horizontal load effects, a computer program called FEM- Design was used and the vertical load effects were calculated by hand. The results of the study show relevant load effect data that the building is being exposed to. The results also show that there is a linear relationship between the vertical load effects and the number of floors in the building. However, the relationship between the horizontal load effects and the number of floors is instead exponential. These relationships only apply to geographical locations where the snow load and the basic wind velocity are the same as in Växjö municipality.