Fokusområdet för denna studie är att undersöka flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Utifrån kartläggning av tidigare forskning inom detta område synliggörs att det saknas studier kring hur pedagoger lyfter flerspråkiga barns perspektiv under läsaktiviteter i förskolan för att möjliggöra barns delaktighet, vilket lägger grunden för studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger skapar förutsättningar för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Genom detta har följande forskningsfråga operationaliserats fram “Hur lyfter pedagoger flerspråkiga barns perspektiv i syfte att öka barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter?”. Observationer under läsaktiviteter har genomförts på en mångkulturell förskola med två pedagoger och sju barn mellan 3-5 år. Det insamlade datamaterialet kommer att analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av konversationsanalys. Resultat visar att pedagogers sätt att använda pauser under samtal, barns gemensamma tidigare erfarenheter från förskolans vardag och bokens innehåll genom turtagning skapar förutsättning för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktiviteter. Slutsatsen utifrån denna studie är att pedagogers olika sätt att lyfta flerspråkiga barns perspektiv har betydelse för barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter.

This study examines Swedish party leaders’ strategies in political campaign interviews to both answer the journalist’s question and deliver own messages. The material studied consists of eight fifty minutes long interviews, each with one Swedish party leader, broadcast in the channels of the Swedish public service company Sveriges television in a series of episodes called “Val 2014 #dinröst” in the weeks before the 2014 elections. The answering turns, where the politicians both answer the question given by the journalist and give messages which the question has not explicitly asked for, were analyzed using conversation analysis. Two main findings are the “message post-expansion” and the “message embedding”, two features of the politicians’ answering turns in which they deliver own messages, sometimes with help of a “transitional phrase”. The study is theory generating in the sense that it contributes with these features. The study indicates that the Swedish party leader interview format gives the politicians possibilities to express themselves rather freely. Questions asked by the journalists set the topics but journalists seem to expect the politicians to do more than answering the question, as well as the politicians themselves seem to feel expected to present their positions after answering the question. A conclusion is also that the party leader considers her or his task in the party leader interview as two-sided: she or he shall both follow the Q-A turn-taking organization and deliver own messages. At a macro level, the study suggests that media logic has made party leaders develop strategies to maximize their usage of the party leader interview as a communication channel, and that the features of the “budskapspostinskott” and the “budskapsinbäddning” indicate that mediatization of politics is advanced. In addition, the results make it reasonable to suggest that the journalist and the party leader, from an institutionalistic perspective of mediatization of politics, can have different logics but at the same time have at least one common aim: to provide as many people as possible with a basis to take a stand on the day of the election. With this view, the journalist and the party leader co-work to contribute to a sustainable democracy. The profession dimension of media logic can, thus, in addition to scrutinizing the party leader, include helping the party leader reach the audience with understandable and clear messages. Finally, the actions of the party leaders in “Val 2014 #dinröst” can be understood as indicating that mediatization of politics has reached so far that message construction has become a natural part of the politics dimension of political logic. The construction of political messages can be said to have been triggered by media logic but, in the light of this study, have become included into the dimension of political logic which embraces the work of winning voters and gaining support for political ideas. / Den här studien undersöker svenska partiledares strategier för att i partiledarintervjuer både svara på journalistens fråga och föra fram egna budskap som journalisten inte explicit bett om att få. Empirin består av de åtta knappt femtio minuter långa partiledarintervjuerna i Sveriges televisions program ”Val 2014 #dinröst” som direktsändes under valrörelsen inför de allmänna valen i Sverige den 17 september 2014. De svarsturer i vilka politikerna både svarar på frågan och utnyttjar sin tur till att leverera egna budskap analyserades med hjälp av konversationsanalys. Studien är teorigenererande så till vida att den presenterar budskapspostinskott och budskapsinbäddningar, två konstruktioner i politikernas svarsturer som de använder för att leverera egna budskap, ibland med hjälp av en övergångsfras. Studiens slutsatser är att partiledarna i det programformat som studerats får tala relativt fritt – partiledarna kan sägas ta sig en proaktiv roll, och deras budskapspostinskott och budskapsinbäddningar tycks för både journalist och politiker ingå som en naturlig del i programformatet. En slutsats är också att partiledaren ser sig ha ett tudelat uppdrag i partiledarintervjun – att både följa frågasvarturtagningsordningen och föra fram egna budskap. På en makronivå anför studien att det är medielogiken som har gjort att partiledarna har utvecklat strategier för att maximalt kunna nyttja partiledarintervjun som kanal, och att studiens budskapspostsinskott och budskapsinbäddningar kan ses som ett indicium på att mediatization av politiken är mycket långtgående. Därutöver konstateras att journalist och partiledare utifrån ett institutionalistiskt mediatization-perspektiv kan utgå från olika logik och samtidigt ha åtminstone ett gemensamt mål: att hålla ett begripligt och levande samtal för att så många tittare som möjligt ska tillhandahållas underlag för att ta ställning på valdagen. På så sätt kan de sägas tillsammans bidra till en hållbar demokrati. Professionsdimensionen av medielogiken kan utifrån det förda resonemanget gå ut på att journalisten, utöver att granska politikern kritiskt, ska hjälpa politikern att nå ut med sina budskap på ett lättfattligt sätt. Det föreslår den här studien. Till sist kan partiledarnas ageranden i ”Val 2014 #dinröst” sägas tyda på att mediatization av politiken har gått så långt att budskapsformulering har blivit en naturlig del i politics-dimensionen av politiken. Budskapsformulering kan sägas ha triggats av medielogiken men bör i ljuset av den här studien inte längre ses som en effekt av medielogiken som står vid sidan av politikens politics-dimension utan som en numera naturlig och självklar införlivad del av den dimension av politiken som handlar om att få väljarstöd och vinna gehör för olika frågor.

Meetings are important arenas where institutional roles and relationships are acted out. Conversation analysis, a data-driven qualitative methodology utilized to study naturally occurring talk-in-interaction, was used in this study to uncover the mechanisms behind meeting talk. In a meeting shared understanding is essential and must be done in an economical manner. One interactional device to reach common agreement are formulations that summarize what has been said or draw out its relevant implication. In this essay, a sub-class of formulations, pre-closing formulations, are in focus. They serve to close the current topic and move on to the next. The aim of this thesis was to find out what kind of interactional devices are used in pre-closure formulations. The findings from the analysis of data, from a cross-functional team meeting at Ericsson in Stockholm, show how a pre-closing formulation followed by silence from the participants is the basis for an agreement. Furthermore the chair can utilize a pre-closing formulation to emphasize the topic of discussion and to influence the sense-making and thus “do” leadership. With a pre-closing formulation the meeting participants can be prepared to be held accountable for the status in a project. However, a pre-closing must not lead to a closing of the topic, the findings show how meeting participants act to continue after the chair’s candidate pre-closing formulation.

Syftet med denna studie är att visa hur skolorganisation, skolledning och skolledaridentiteter produceras, formas och omformas i samtalad interaktion samt att visa vilka diskursiva metoder som de samtalande använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier och samtidigt göra dem socialt acceptabla i sitt sammanhang. Jag har tagit teoretisk och analytisk utgångspunkt i etnometodologi, socialkonstruktionism och kategoriseringsanalys. Det empiriska materialet består av inspelade ledningsgruppsmöten, som transkriberats noggrant, från en grundskola och två gymnasieskolor, samt intervjuer med tre skolledare. De empiriska studierna presenteras i fyra delstudier, där delstudie I visar hur intervjuare och intervjuad gemensamt bygger upp relevanta ategorier med hjälp av bland annat tidsbegrepp. I delstudie II analyseras hur skolledare i ett arbetslagsledarmöte gemensamt skapar den lokalt producerade organisationen-i-handling. Delstudie III fokuserar hur citeringar av sig själv och andra används i mötessamtal för att forma kategorier och delstudie IV inriktas mot att se hur deltagarna i de probleminriktade samtalen orienterar emot teamet och hur ’vi’ som grupp formas. I samtliga delstudier fokuseras hur kategoriserandet samtidigt är identitetsskapande. De samtalande framställer sig själva som bland annat problemlösare, nytänkare, förändrare och annorlunda än ’de andra’. Kategoriseringsarbete har visat sig ha stor betydelse för interaktionen och identitetsarbete är en viktig del av det som sker i mötessamtal. Skolledning framstår som bland annat gemensamt producerat och inte enbart som ett heroiskt ensamarbete. Tal och samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet. / The aim of this study is to show how school organization, school leadership and school leader identities are produced, formulated and transformed in talkin-interaction, and to show methods members use to build concepts and categories making them socially acceptable, in situ. My theoretical points of departure and analytical tools are ethnomethodology, social constructionism and membership categorization analysis. The empirical material consists of recorded talk sequences at regular meetings of school management teams, transcribed in detail, at one primary school and two secondary schools, and interviews with three assistant principals. The analysis of the empirical material is presented in four studies. tudy I shows how the interviewer and interviewee jointly construct relevant categories, using temporal terms as well as other resources. Study II analyzes how school leaders at a team meeting collectively create the organization-in-action. The focus of study III is on how team members use reported speech to produce categories, while study IV is oriented towards how we as a team is produced. All studies focus on categorization work as identity work. The team members and the interviewees give attributes to and make categorizations of themselves and others in order to produce themselves as problem-solvers, innovative, progressive and different. Categorization work has proven highly significant in the interaction, and identity work is an important component of the actions accomplished in the analyzed meetings. School leadership is not produced as a lone heroic effort, but rather as something created by members in interaction. Talk-in-interaction can be described as an important part of and in leadership work.