This paper aims to map and contrast the research front and theresearch base of Library and Information Science (LIS) inScandinavia during 1980-1989 and 2003-2013 from articlespublished in Web of Science.The research questions are:1. How is the research base and research front in LIS inScandinavia between 1980-1989 and 2003-2012 structured?2. What differences can be observed between the two time periods1980-1989 and 2003-2012 with regards to the research base?3. What differences can be observed between the two time periods1980-1989 and 2003-2012 with regards to the research front?This study is based on bibliometrical methods and uses authorco-citation analysis and bibliographic coupling. To interpret theresults a cluster analysis were made by using the applicationVosviewer. When the cluster analysis were made, a contentanalysis were done on the titles of publications from the clusteranalysis to determine what subject category they belonged to.The results indicates that the field of LIS has a large focus oninformation science, there were hardly any trace of the libraryaspect of the field. The study also showed that the bibliometricfield has grown since 1980-1989. It was also clear that hard andsoft information retrieval had grown apart. / Program: Bibliotekarie

The purpose with this study is to map the research front and the research base in information science, by using the bibliometric methods bibliographic coupling and author-co citation analysis. The research questions are: 1. What is the nature of the research front in information science, regarding which areas that are being studied? 2. What is the nature of the research base in information science, regarding which authors who are most cited, and how they can be grouped? The data used in the study were gathered from articles published in the journal Journal of the American society for information science and technology, published between 2004-2006, respectively 1986-2006. The result was presented by using cluster analysis and MDS-maps. The study shows that the research front can be divided in to three areas: 1. Information searching and information retrieval from the World Wide Web. 2. Bibliometrics. 3. Information searching and information retrieval, not from the World Wide Web. The 50 most cited authors was identified, and could be grouped into three areas: 1. Bibliometrics, 2. General, 3. Hard-IR/Soft-IR. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to evaluate the combination of bibliographic coupling and three hierarchical cluster analytic techniques: average, complete and single linkage. Bibliographic coupling is applied as a measure of similarity between recently published articles and the cluster techniques are used for the partition of a set of articles into subsets of articles with similar research focus. The field of information science is applied as the test arena and the selection of data, i.e., the article population to be partitioned, is based on a number of central journals. Methods of evaluation include both quantitative approaches as well as a qualitative one. For comparing the resulting partitions, adjusted Rand index is utilized and for the establishment of cluster coherence and isolation, measures of average normalized coupling strength is applied. In an effort to quantify the degree of subject focus within clusters, normalized entropy of a cluster’s distribution of weighted descriptors is calculated. Manual inspection of cluster composition is also performed. The findings show that choice of cluster method has a profound impact on the resulting partitions. Complete linkage generated highly subject coherent clusters but produced a fragmented picture of the research field in question, i.e., the split up of research specialties. Single linkage on the other hand, performed unsatisfactory and is not recommended. It is suggested that average linkage, when combined with a stopping rule (the inconsistency coefficient), should be considered as the method of choice since it mainly generated reasonable subject coherent clusters while avoiding severe fragmentation. / Uppsatsnivå: D

An ongoing discussion concerning the possibilities of universal classification based on phenomena rather than on research disciplines has been noticed. In order to discover if this was a limited discussion or the beginning of a major new field of research a study of citations was made using the database Web of Science. In addition, references of the works concerned were studied to find out where the ideas originated. The study of references shows that the ideas originate in a limited number of older published works, some of them well established in Information Science, some of them less generally known. The main ideas commonly used in Information Science are Ranganathan’s facet theories and the work of the Classification Research Group. The less familiar notions include the philosophy of Nicolai Hartmann, most of whose works are only available in German. Hartmann’s “stratified” ontology has received particular attention, and some writers argue that it could be combined with suggestions about integrative levels brought forth by the Classification Research Group in order to form a new and improved system of classification. While the survey of articles, references and citations reveals no major impact on the field of Information Science as yet, it also shows that the discussion is likely to continue for some time and that it may influence future research by questioning disciplines and reviving the interest in some theories deserving recognition. / Program: Bibliotekarie

<p>During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school.</p><p>I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions.</p><p>The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up.</p><p>The following questions will be answered in this paper:</p><p>Do pupils understand why they have science at school?</p><p>Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life?</p><p>How do pupils look upon their science education?</p> / <p>Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan.</p><p>Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor.</p><p>De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning.</p><p>De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande.</p><p>Förstår eleverna varför de har NO i skolan?</p><p>Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag?</p><p>Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?</p>

During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school. I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions. The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up. The following questions will be answered in this paper: Do pupils understand why they have science at school? Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life? How do pupils look upon their science education? / Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan. Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor. De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning. De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande. Förstår eleverna varför de har NO i skolan? Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag? Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mått, mått förinterna processer, kundtillfredsställelse samt innovations-ochinlärningsförmåga, har en grund för ett välfungerande styrsystem ochbör därför utgå från denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fåbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard användas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primärdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger på enenkätundersökning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SCA Packaging använderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan användas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna på SCA Packaging. Slutsats: Utifrån litteratur och empiri har det framgått att SCA Packaging tillstor del inte använder BSC på det sätt som den teoretiskareferensramen föreslår. SCA Packaging kan därför i dagsläget inteanvända BSC som bas för belöningssystemet utan företagets BSCbehöver först utvecklas. Resultatet visade även att majoriteten avrespondenterna som arbetar på SCA Packaging anser att ettprestationsbaserat belöningssystem som bygger på mått somexempelvis kundtillfredsställelse och produktkvalitet skulle varamotiverande för dem då det bland annat är viktigt med sådana mått pålång sikt.

Detta examensarbete redogör för hur en metod samt ettverktyg utvecklats med ändamålet att kontrollera skicket på en kopplingshona(Stäubli RBE03.1150/IA/HPG/JE), vilken behandlar kvävgas. Arbetet hargenomförts på uppdrag av Saab AB. Det primära syftet var att ta fram enprovmetod för kontroll av kopplingen, det sekundära syftet att ta fram ettverktyg till denna metod. Det primära målet var att leverera instruktioner förprovmetod medan det sekundära målet var att leverera konstruktionsritningar förverktyget. Saab AB beställer dessa kopplingshonor av Stäubli International AG,för att sedan erbjuda kunden denna produkt i kombination med teknisk supportoch erhållet ansvar för att honan är funktionsduglig. Det har uppkommitproblematik med några kopplingspar där en del är RBE03.1150/IA/HPG/JE.Kopplingen separerar då den är under tryck vilket genererar en knall, detta ärej önskvärt och ett problem som ska utvärderas och åtgärdas. Arbetet hargenomförts i en agil projektform där en leveransplan följts samtidigt som detnärmsta arbetet har planerats systematiskt. Under förstudien har de trasigahonorna undersökts och tester genomförts, vilket har gett kunskap om vid vilkakrafter kopplingshonorna separerar. I förstudien kartlades även möjliga sättatt mäta när kopplingarna är slitna. Med den kunskapen har koncept samtprototyper skapats genom diverse produktutvecklingsmetoder, dessa harutvärderats och genererat det slutgiltiga resultatet, vilket varkonstruktionsritningar för ett verktyg och instruktioner för provmetod.Slutsatsen av detta är att målet med arbetet har uppfyllts. / <p>År och termin: 2017 VT</p><p>Datum för betyg: 2017-09-13</p>

”Sommar” är ett av de allra främsta exemplen på Inger Edelfeldts skicklighet som novellförfattare. Genom ett antal stilistiska och berättartekniska grepp utnyttjar hon novellens begränsade utrymme optimalt. Edelfeldt förmedlar här motiv och tema, utan att behöva ge avkall på vare sig person- eller miljöskildring och hon lyckas dessutom förmedla en rikedom av känsla och undermening. Uppsatsens syfte är att klargöra på vilket sätt Inger Edelfeldt skapar mening i novellen, utan att behöva skriva ned varenda bokstav i den historia hon vill förmedla: Vilka stilistiska och berättartekniska grepp används? Och vilken betydelse får dessa för tolkningen av berättelsen? Uppsatsen fokuserar på fyra olika analysområden (med såväl kvantitativa som kvalitativa drag): det sinnliga, det ljusa och det mörka, det rituella samt det utelämnade och det antydda. Det är just genom att använda sig av dessa stildrag och berättartekniska grepp som Edelfeldt, trots den knapphändiga informationen, skapar en djupare mening i texten.