This thesis describes the cross-matching software solution lying at thecore of the computational infrastructure for the VASCO project. The VASCO project has a goal to mine historical all-sky surveys to find astronomical anomalies. It aims to give new clues to either SETI research or in theoretical astrophysics, and serves as a starting point for observational followup and/or new theoretical developments. Cross-matching throughout the thesis refers to comparing billions of astronomical objects recorded in the historical USNO and PanSTARRS allskysurveys. This thesis describes how to approach this huge computational challenge using methods of big data and cloud computing. The techniques described in this thesis resulted in a list of about 400 thousand objects which are usable in further analysis in the machine learning tool called ML-Blink.

Coronal mass ejections (CMEs) are some of the extraterrestrialevents most impactful to earth. Eorts to model and predict theireects have seen new possibilities in the two most recent decades dueto multiple new spacecrafts providing a wider range of data than everbefore. Models of these events suer from a number of inaccuracies,one of them being the density ratio between the CME and the ambientsolar wind. Since the arrival time for potentially harmful disturbancespredicted by models has been proved to be highly sensitive to thisparameter we therefore take care to set it as accurately as possible.Traditionally this value is either set to a default, justied by denitionand theory, or set to the density ratio between the bulk if the ejectedgas and the surrounding medium. A proposition has been made tomeasure density enhancement dierently, using a reference point at theshock wave preceding the CME for each event. This method strives toimprove arrival time predictions and was in this paper tested for onecoronal mass ejection event. Two runs if the model WSA-ENLIL+Conewas made; one with the default value of density enhancement, onewith a value determined through the revised method using coronographdata. Running the model with the revised value improved the predictedarrival time by moving it forwards in time by 4h, which was still tooearly. Other input data into the model run was then discussed as apossible cause of the remaining inaccuracy. / Koronamassutkastningar är ett av solfenomenen som påverkar jorden mest.Nya rymdfarkoster med instrument som satts i arbete de senaste två decenniernahar gett data som gjort det möjligt att modellera och förutse dessaevent till en högre precision än någonsin. Alla dessa modeller lider av någonform av felkälla, en av vilka är kvoten mellan densitet för massutkastningenoch den omgivande miljön. Eftersom förutsedda ankomsstider för potentielltskadliga störningar har visat sig vara särskilt känsliga för denna parameterså tar vi särskild hänsyn till att ange den så precist som möjligt. Vanligtvissätts detta värde till ett fast standardvärde, som anges av dess denitionoch bakomliggande teori, eller till kvoten mellan utkastningens bulk ochomgivningen. Ett förslag har dock lagts fram om att omdeniera parametern.Denna metod strävar efter att förbättra förutsedda ankomsttider ochhar i denna text testats för en koronamassutkastning. Två körningar avmodellen WSA-ENLIL+Cone gjordes; en med defaultvärdet för densitetsratiot,en med värdet satt genom mätning av empirisk cononagrafdata enligtden föreslagna metoden. Att köra modellen med den nya parametern förbättrade den förutsedda ankomsttiden genom att ytta den framåt i tidenmed 4 timmar, vilket fortfarande är för tidigt. Andra inputdata i modellendiskuterades då som möjliga orsaker till den återstående diskrepansen.

<p>När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.</p><p>Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.</p><p>De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.

<p>Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på:</p><p>• Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi?</p><p>• Vad är målet och vägen för människan?</p><p>• På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?</p>

<p>Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar.</p><p>Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång.</p><p>Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den.</p><p>Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.</p>

<p>Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.</p><p>För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:</p><p>1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?)</p><p>2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?)</p><p>3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)</p><p>4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)</p><p>5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)</p><p>Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?</p>

Ship formed monuments from the Late Bronze Age on the island of Öland, southeast Sweden, have never been thoroughly dealt with in previous research, despite the fact that the region is suggested to have had a key-role in maritime trade networks. This thesis aims to address the ship formed monuments on Öland in relationship to the monuments in northern Småland and the island of Gotland. My goal is to discuss how the ship symbolism was practised during the Late Bronze Age in Scandinavia from a new perspective. I also aim to shed new light on the Bronze Age culture on Öland. I show that the ship formed monuments on Öland mark important maritime routes in the landscape leading to the core areas in the Late Bronze Age. These routes are not only linked to the trade which took place, but also to the landscape it self. I argue that the maritime movement in the landscape has helped to create and re-create the cosmology. Thus, the symbolic and practical function of the ship is tied together. Furthermore, I show that the memory connected to a mythological past has played a crucial role in the rituals leading up to the building of the monument. By integrating a circular view of time while interpreting the rituals instead of a linear one, I argue that this can be understood as a way of transforming the soul for rebirth.

Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på: • Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi? • Vad är målet och vägen för människan? • På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild. För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden: 1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?) 2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?) 3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?) 4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?) 5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?) Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?