No description available.

No description available.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Undersökningsgruppen består av tre klasser med elever i sjätte klass, detta på grund utav att det är i den årskursen som elever börjas tilldelas betyg. Tillsammans utgör de en undersökningsgrupp på 52 stycken. Resultat: Studiens resultat visar på att det finns en tydlig koppling mellan elevers matintag och prestation i skolan. Där nyckeln till höga studieresultat inte enbart beror på att eleverna faktiskt äter, utan själva måltidssammansättningen i sig. Ett antagande att lärare har en ansvarsroll för elevernas medvetenhet kring ämnet kan även göras.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar.   Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner. När det sker under teoripass så är det genom traditionell förmedlingspedagog. Två av tre lärare väljer att lägga ner mellan 1-6 timmar på kostundervisningen under ett läsår och vanligast är det att använda traditionella läromedel.   Kostundervisningen knöts vanligtvis an till kostrekommendationer eller kost i samband med träning. De flesta rekommenderade eleverna att äta enligt Tallriksmodellen, en modell som bygger på att man ska äta allsidigt i rätt mängd. Allsidighet och variation var också ledordet när informanterna beskrev mer specifikt hur de rekommenderade eleverna att äta. Undervisningen förhöll sig därför inte helt efter vad Livsmedelsverket rekommenderar för bra kost, men mycket finns ändå med indirekt i Tallriksmodellen som informanterna anammat.   Det finns skillnader mellan genus, men det är svårt att dra några större slutsatser om skillnader då vi har haft ett begränsat urval av informanter. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att fler kvinnor än män väljer att inte undervisa om kost, men att de kvinnor som undervisar om kost gör det i större utsträckning per läsår.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras: Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring? Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls? Metod Metoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid. Analyser gjordes i ett kostregistreringsprogram med stöd av portionsguidböcker för att bedöma vikten på olika råvaror utifrån fotografierna. Resultatet har jämförts mot Livsmedelsverkets rekommenderade lunchintag. Resultat Resultatet i vår studie visar på låga intag av samtliga energi- och näringsämnen som vi har undersökt. Ett undantag finns där pojkarna i undersökningen uppnår rekommenderad mängd av protein i varje lunch (100- 196 %) medan flickorna uppnår mellan 8-136 procent. Kolhydratsintaget per lunch varierade mellan kön och dag där pojkarna uppnådde mellan hälften till dubbelt så stora mängder medan tjejerna näst intill aldrig uppnår rekommenderat intag (49-230 % för pojkarna samt 4-102 % för flickorna). Intaget av fett varierade mellan hälften och fyra gånger rekommenderat intag för pojkarna medan flickorna aldrig uppnådde rekommenderat intag. Energiintaget varierar från 4,8 procent till 166 procent per lunch för båda könen. Pojkarna får i sig mer än rekommenderad mängd energi(protein, kolhydrater och fett tillsammans) tre av fem undersökta luncher medan flickorna inte uppnår rekommenderad mängd energi vid någon av luncherna. Intag av vitaminer och mineraler är generellt lägre än rekommenderade intag. Resultatet av intaget av vitamin D utmärkte sig dagen då fet fisk serverades (15 samt 7 gånger så stora intag jämt emot de rekommenderade mängderna). SlutsatsGymnasieelevernas lunchvanor i vår undersökning resulterade i låga energi- och näringsintag i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Förutom pojkarnas samtliga intag av protein. Generellt ligger pojkarna närmare de rekommenderade intagen än vad flickorna gör varje dag i samtliga ämnen, dock är de sällan uppnådda. [1] Mat som intas mellan klockan 11.00 -13.00

Älskar du att äta? Brödet till frukosten och pastan till köttfärssåsen? Tänk om du inte fick äta vare sig pasta, bröd eller någon form av kolhydrater utan bara protein- och fettrik mat. Följer du dieten LCHF är det din verklighet, vilket allt fler väljer att göra. Frågan som många ställer sig är; hur hälsosamt är egentligen LCHF?

The title of the paper aims at a comment by one of the students during an interview. It reflects how most of the students experience the lunches in a specific school where the investigation is made. The question of pedagogical lunches has always interested me. Here I have used a method called the Grounded theory. I carried out a qualitative investigation with a number of methods such as interviews and participating observations. As the work progressed certain conceptions grew more clear than others so I penetrated those more: pedagogic, conversation, nutritious food and environment. On bases of these connections a theory was brought up as to what a pedagogical lunch means to selected pedagogues and students in the investigated school. Theory: The pedagogues in this examination work are of the opinion that a pedagogic lunch means whether they are present at the tables eating and most of them consider this a privilege, eat is cheaper. The students prefer pedagogues to be present as then there is less talk at the tables. The deliberative conversation does not exist. On the other hand there are conversations going on which mostly deal with bringing up, unless the students choose a topic. As a pedagogue you do not lay great stress upon nutritional food but do point out the importance of tasting everything. The students are most concentrated on not throwing away food as right now there is a competition going on. Conversations regarding the environment are dominated by the sound level; the pedagogues are trying to deaden sounds in order to obtain a peaceful environment while most of the students are not affected by the sound level.

No description available.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem världen över och de två senaste årtionden har en ökning skett bland överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner riktat mot att främja viktnedgång. Metoden som använts var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar valdes ut efter artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt manuella sökningar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Artiklarna redogjorde för studier genomförda med både kvalitativ och kvantitativ metod. Med artiklarna som underlag framkom två kategorier i resultatet; Informera och undervisa samt stödja och motivera. Dessa kategorier kommer att fokusera på kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Författarna drog slutsatsen att personer som önskar minska i vikt måste ändra beteende för att sedan kunna tillgodose sig optimal kost och motion.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer. Syfte: Att studera hur stress påverkar riskfaktorer för karies. Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas munhygienvanorna av stress? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklar som gick vidare till resultatet har granskats enligt granskningsmallar av båda författarna. Resultat: Studien tyder på att stress kan påverka karies genom dessa riskfaktorer. Vid stress minskar salivflödet, det är vanligare att äta oregelbundet och onyttigare samt att missköta sin munhygien. Konklusion: Studier har visat att saliv, kost och munhygien kan öka risken för kariesutvecklingen. Det kan finnas ett samband mellan stress och karies genom dessa riskfaktorer. Genom att bli stressad påverkas salivflödet, kostvanorna samt munhygienvanorna.