<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p>Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.  </p><p>Enkäten hade för avsikt att mäta hur lärarna upplever sina arbetsvillkor avseende arbetskrav, kontroll och inflytande i arbetet samt socialt stöd i arbetet, och hur dessa faktorer påverkar arbetstillfredsställelsen. Frågorna i enkäten har utformats utifrån etablerade teorier inom psykosocial arbetsmiljö. Det är främst Karseks arbete-stress-modell och vidare-utvecklingen av denna samt Hertzbergs motivations- och hygienteori som legat till grund för påståendena i enkäten. Karaseks modell förevisar hur arbetstillfredsställelse kan uppnås genom att arbetar finner balans mellan arbetskraven och den egna kontrollen av att hantera och kunna påverka arbetsprocessen, medan Herzbergs teori tar upp sex hygienfaktorer vilka lägger grunden för arbetstillfredsställelse och sex motivationsfaktorer vilka i sig skapar arbetstillfredsställelse.</p><p>Generellt visar undersökningen att större delen av lärarna i Sunne kommun har en positiv inställning till arbetskraven och att arbetskraven tillsammans med kontroll och inflytande har betydelse när det gäller arbetstillfredsställelsen. Däremot saknar det sociala stödet mellan kollegor och andra medarbetare förklaringsvärde i den här studien när det kommer an på arbetstillfredsställelse. Undersökningen visar också att det finns ett starkt samband mellan kontroll och inflytande i arbetet och arbetskraven. Lärare med en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet tenderar i högre grad att uppleva arbetskraven som positiva. Kontroll och inflytande i arbetet har likaså ett samband med arbetstillfredsställelse varpå undersökningens hypotes bestyrks och det går att konstatera att en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet leder till en högre arbetstillfredsställelse hos lärarna.  </p><p>För en mer utförlig detaljbeskrivning av undersökningens resultat av grundskolelärarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och grad av inflytande över arbetssituationen som anställd vid Sunne kommun, hänvisar jag till studiens slutdel där resultatet visas i sin helhet.<strong> </strong></p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>This composition is based on a survey which purpose is to look into how teachers' work satisfaction is influenced by the work conditions prevailed for teachers at their workplaces. The teachers' profession is interesting because of the reason that there has been many changes within the school's field of activities as there has been a change-over to target governing, a change that got consequences for teachers not at least in form of an increasing responsibility,  and more involvement in matters of school organisation. The study has been made within the Community of Sunne and covers every teacher in class 1-6 and daycentre educationalists working in both nursery- and comprehensive school. 79 questionnaires were replayed to by teachers and educationalists in the community where the study was executed under two weeks in the end of November 2004.The category included in the study are teachers who by then were employed for the time being as teachers in the comprehensive school or as daycentre educationalists. None of them were absent by any reason.</p><p>The purpose of the study was to measure how teachers experience their work conditions with reference to work demands, control and influence in their work and social support in the work and how these factors influence the work satisfaction. The questions in the poll were formed from established theories within psychosocial working environment It is primary Karaseks work-stress-model and the further developing of this and Hertzbergs theory of motivation and hygiene that has been the basis of the statements in the questionnaire. Karaseks model shows how work satisfaction can be reached when the worker finds a balance between the working demands and his own control of handling and be able to influence the working process. Hertzbergs theories on the other hand brings up six factors of hygiene which are the foundations of work satisfaction and six factors of motivation which creates work satisfaction.</p><p>The survey in generally shows that the bigger part of the teachers in the Community of Sunne have a positive attitude to their work demands. The demands together with control and influence have significance when it comes to work satisfaction. On the other hand there is no predictive power between the social support between colleagues and other collaborators in this study when it comes to work satisfaction. The survey also shows that there is a strong association between control influence at work and work demands. Teachers with a high degree of control and influence at work are tending to experience the work demands more positive. Control and influence at work have also a connection to work satisfaction on which the studies hypothesis is confirmed and one can certify that a high degree of control and influence at work leads to a higher work satisfaction among the teachers.</p><p>For a more detailed description of the results of the study of teachers' experiences of psychosocial work environment and degree of influence on their work situation as employed in the Community of  Sunne, I refer to the last part of the essay where the results are shown in its entirety.</p>

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas. Dennes roll är av stor betydelse för organisationen då de är involverade i både strategiska och operationel-la processer.

Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.

I en allt mer föränderlig omgivning utgör innovation ett nödvändigt redskap. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ett gruppklimat som främjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrån Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrån Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som främjar innovation. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 83 respondenter fördelade på 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn. Enkäten är en sammanställning av Team Climate Inventory och valda delar av QPSNordic. Studien visar att endast arbetskontroll har en betydelse för ett gruppklimat som främjar innovation.

Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat. Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna. Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor. Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.

Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands–Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.

I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.