Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.

SAMMANFATTNING Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.   Enkäten hade för avsikt att mäta hur lärarna upplever sina arbetsvillkor avseende arbetskrav, kontroll och inflytande i arbetet samt socialt stöd i arbetet, och hur dessa faktorer påverkar arbetstillfredsställelsen. Frågorna i enkäten har utformats utifrån etablerade teorier inom psykosocial arbetsmiljö. Det är främst Karseks arbete-stress-modell och vidare-utvecklingen av denna samt Hertzbergs motivations- och hygienteori som legat till grund för påståendena i enkäten. Karaseks modell förevisar hur arbetstillfredsställelse kan uppnås genom att arbetar finner balans mellan arbetskraven och den egna kontrollen av att hantera och kunna påverka arbetsprocessen, medan Herzbergs teori tar upp sex hygienfaktorer vilka lägger grunden för arbetstillfredsställelse och sex motivationsfaktorer vilka i sig skapar arbetstillfredsställelse. Generellt visar undersökningen att större delen av lärarna i Sunne kommun har en positiv inställning till arbetskraven och att arbetskraven tillsammans med kontroll och inflytande har betydelse när det gäller arbetstillfredsställelsen. Däremot saknar det sociala stödet mellan kollegor och andra medarbetare förklaringsvärde i den här studien när det kommer an på arbetstillfredsställelse. Undersökningen visar också att det finns ett starkt samband mellan kontroll och inflytande i arbetet och arbetskraven. Lärare med en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet tenderar i högre grad att uppleva arbetskraven som positiva. Kontroll och inflytande i arbetet har likaså ett samband med arbetstillfredsställelse varpå undersökningens hypotes bestyrks och det går att konstatera att en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet leder till en högre arbetstillfredsställelse hos lärarna.   För en mer utförlig detaljbeskrivning av undersökningens resultat av grundskolelärarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och grad av inflytande över arbetssituationen som anställd vid Sunne kommun, hänvisar jag till studiens slutdel där resultatet visas i sin helhet. / ABSTRACT This composition is based on a survey which purpose is to look into how teachers' work satisfaction is influenced by the work conditions prevailed for teachers at their workplaces. The teachers' profession is interesting because of the reason that there has been many changes within the school's field of activities as there has been a change-over to target governing, a change that got consequences for teachers not at least in form of an increasing responsibility,  and more involvement in matters of school organisation. The study has been made within the Community of Sunne and covers every teacher in class 1-6 and daycentre educationalists working in both nursery- and comprehensive school. 79 questionnaires were replayed to by teachers and educationalists in the community where the study was executed under two weeks in the end of November 2004.The category included in the study are teachers who by then were employed for the time being as teachers in the comprehensive school or as daycentre educationalists. None of them were absent by any reason. The purpose of the study was to measure how teachers experience their work conditions with reference to work demands, control and influence in their work and social support in the work and how these factors influence the work satisfaction. The questions in the poll were formed from established theories within psychosocial working environment It is primary Karaseks work-stress-model and the further developing of this and Hertzbergs theory of motivation and hygiene that has been the basis of the statements in the questionnaire. Karaseks model shows how work satisfaction can be reached when the worker finds a balance between the working demands and his own control of handling and be able to influence the working process. Hertzbergs theories on the other hand brings up six factors of hygiene which are the foundations of work satisfaction and six factors of motivation which creates work satisfaction. The survey in generally shows that the bigger part of the teachers in the Community of Sunne have a positive attitude to their work demands. The demands together with control and influence have significance when it comes to work satisfaction. On the other hand there is no predictive power between the social support between colleagues and other collaborators in this study when it comes to work satisfaction. The survey also shows that there is a strong association between control influence at work and work demands. Teachers with a high degree of control and influence at work are tending to experience the work demands more positive. Control and influence at work have also a connection to work satisfaction on which the studies hypothesis is confirmed and one can certify that a high degree of control and influence at work leads to a higher work satisfaction among the teachers. For a more detailed description of the results of the study of teachers' experiences of psychosocial work environment and degree of influence on their work situation as employed in the Community of  Sunne, I refer to the last part of the essay where the results are shown in its entirety.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga elever Elin Höglund & Sara Knutsson Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, Psykologi SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ”stressbok” under en veckas tid. Till lärarnas intervjuer användes följande teman; egenskaper, stress, bemötande och organisation. Urvalet bestod av fyra unga ambitiösa kvinnor i åldern 18 år, med ambitionen att nå betyget MVG i de flesta kurser, på en gymnasieskola i södra Sverige. Urvalet bestod också av fyra gymnasielärare, i åldern 30-50 år. Sammantaget visade resultatet att majoriteten av de unga kvinnorna framhöll skolan som den faktor som stressade dem mest, medan lärarna uttryckte en tro om att det framförallt var allt annat som de ambitiösa eleverna hade omkring sig utöver skolan som orsakade stressen. Diskussionen berörde unga ambitiösa kvinnornas stresshantering, samt lärarnas reflektioner, sett i ett samhällsperspektiv, organisations och grupperspektiv, samt individperspektiv. Nyckelord: kvinnliga gymnasieelever, gymnasielärare, stress, krav, coping

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt. Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef. Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef. Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor. Tillsammans med enkäten följde fem frågor rörande kön, yrke, ålder, anställningstid och antal år på samma arbetsplats. Resultatet visade att de som utför grupparbete upplever mer instrumentellt stöd än de som utför ensamarbete. Gällande genusskillnader fanns det inga signifikanta skillnader. Vidare hittades ett positivt samband hittades mellan socialt stöd och arbetstillfredsställelse samt mellan socialt stöd- krav och kontroll. Dessa resultat ger stöd för krav- kontroll och stödmodellen samt att arbetstillfredsställelse kan uppnås om socialt stöd befrämjas på arbetsplatsen. / The purpose of this study was to examine differences in social support and job satisfaction between workers like work alone and in groups and compare differences between men and women. This study also examined if there was any correlations between following eight dimensions: appraisal support, informational support, instrumental support, emotional support, demands, control, social support, age, years within same profession, length of service at current workplace and job satisfaction. 91 workers participated in the study whereof 44 was lone workers and 47 was group workers, 54 of them were women and 37 were men. The average age was 43 years. A quantitative method was used and a questionnaire consisting of SKOPs previous survey questions together with five questions regarding, gender, profession, age, years within same profession and length of service at current workplace. The result of the study showed that group workers experience more of instrumental support then lone workers. Regarding gender no significant results were found.  Furthermore the study showed positive correlations between social support and job satisfaction and between social support- demand and control. These results gives support to the demand- control and support model and that job satisfaction can be achieved if social support is encouraged at the workplace. Keywords: Social support, job satisfaction, lone workers, group workers, demand and control.

Syftet med denna uppsats är undersöka hur eventuell ekonomisk knapphet påverkar utomeuropeiska studenters livssituation under studietiden vid Umeå universitet. Samt att belysa den förmodade stress de lever i och genom det skapa en bild av hur deras verklighet ser ut och hur de hanterar sin situation. Fyra personer har intervjuats och en deltagande observation med en person har genomförts, totalt blev det fem informanter som bidragit till vår studie. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever ekonomin som den största stressoren, därför tvingas många att dela studentrum med andra. På så sätt blir hyreskostnaderna lägre. Den visar även på hur vissa arbetsgivare drar nytta av en del studenter som är i behov av pengar, där löner befinner sig under acceptabel nivå och arbetstagarna upplever lågt beslutsutrymme i arbetet. Alla informanter upplever att de är nöjda med universitetsmiljön, som tycks vara den minsta stressor. Social interaktion med släktingar, och vänner i den omedelbara närheten uppges av de flesta som en viktig copingstrategi.

The aim of this study was to explore how six men who run a micro-enterprise with a maximum of 10 employees handle the balance between work and other life. Qualitative approach with semi-structured interviews was conducted and the sample consisted of six men with micro-enterprises of varying ages. The themes used in the interviews were boundless work, roles, boundaries strategies and demand / control - social support. The results showed that micro- entrepreneurs do not experience any major imbalance between work and other life. The study revealed that the division of roles in the home of the elderly respondents was of the classical gender character that woman took great responsibility in the home. Among the younger respondents the unpaid work at home was equal divided. Social support was perceived highly by all respondents, and they also experienced a high level of control over the requirements of the job. The discussion touched aspect that differences in experiences depending on age are and future research proposals was given. Keywords: micro-entrepreneurs, boundless work, roles, boundaries strategies, demand-control / social support.

 I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan. Resultatet av undersökningen påvisar att systemförvaltningsarbetet gällande krav till stor del sker ad hoc, medans litteraturen förordar ett kravhanteringsarbete som kan liknas det som rekommenderas i systemutvecklingsteorin.

Affärssystem är idag mer aktuellt än någonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de främsta anledningarna till att efterfrågan på affärssystem ökar. Ett affärssystem kan förbättra ett företags förmåga att känna av marknadsförändringar. Även om affärssystem ökar inom detaljhandeln är forskning om affärssystem i detta sammanhang begränsat. Arbetet inleddes med datainsamling. Därefter gjordes empiriska iakttagelser. Genom fallstudien undersöktes vilka krav som företag i modebranschen har på ett affärssystem jämfört med andra företag i andra branscher. Sedan undersöktes vilka problem som finns med affärssystemen hos företagen samt vad dessa problem beror på. Syftet var att ta reda på vilka specifika krav företag i modebranschen har på ett affärssystem och vilka eventuella problem som finns med systemen samt att hitta möjliga orsaker till att dessa problem uppstår. Fallstudierna utfördes genom intervjuer med nyckelanvändare av affärssystem eller med personer som är väl insatta i affärssystemet. Intervjuerna gjordes via telefon och på plats hos företagen. Svaren från intervjuerna sammanställdes, analyserades och ställdes mot varandra och mot teorin. Klädföretag har tio specifika krav på ett affärssystem som bland annat innefattar varianthantering, hantering av överinleveranser och underinleveranser, hantering av PDM-funktion samt sortiment och packhantering. Resultatet visade att de affärssystem och systemlösningar som de intervjuade företagen har uppfyller de specifika krav som klädföretag har på ett affärssystem. Dock finns det flera problem med affärssystemen och systemlösningarna som inte är specifika för branschen. Problemen handlar framförallt om integration, komplexitet, utveckling och anpassning samt implementeringen.

En knepig balansgång är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk ansats som handlar om hur call-centermedarbetare upplever sin arbetssituation i förhållande till kontroll av kvalitet och effektivitet. Det har utförts nio intervjuer med olika befattningar dock var alla anställda på samma företag. Denna studie utgår från fyra tidigare studier där samtliga har undersökt utbildningsprocesser, prestationsmätningar, belöningsstrategier och arbetsorganisation. Utöver det utgår studien från Richard Normanns begrepp kvalitet och effektivitet inom tjänsteproduktionen samt utifrån Robert Karaseks krav-och kontrollmodell som tar upp fyra olika arbetstyper. Effektivitet mäts inom call-centerbranschen genom att titta på hur länge medarbetarna talar med kunderna samt hur mycket tid de sätter av för efterarbete. Kvaliteten säkerhetsställs genom att chefer och coacher lyssnar igenom vissa samtal samt att de använder sig av ett kundnöjdhetsindex där kunderna får ge feedback på bemötandet och servicen. Effektivitetsmåtten och säkerhetsställandet av kvaliteten är något som är bonusgrundande för call-centermedarbetarna, alltså fungerar dessa som arbetskrav. Slutsatserna är att call-centermedarbetare upplever två arbetstyper utifrån Karasek och Theorells krav-och kontrollmodell, aktiva arbeten och högstressarbeten. Aktiva arbeten innebär höga arbetskrav och hög egenkontroll som är tänkt att främja lärande. Studien visar att det undersökta företaget satsar mycket på utbildning av call-centermedarbetarna och att de belönas därefter beroende på hur mycket de väljer att satsa på att bli bättre och vidareutbilda sig inom företaget. Call- centermedarbetarna utsätts även för högstressarbeten vilket innebär höga arbetskrav och låg egenkontroll. Studien visar att call-centermedarbetarna i princip inte har någon egenkontroll alls när det gäller valmöjligheter till varierande arbetsuppgifter. Däremot har de hög egenkontroll vid utförandet av att ta hand om inkommande samtal där de uppmanas att visa sin personlighet och våga fatta egna beslut. Stödet från kollegor och chefer ansågs som en central aspekt av deras upplevda arbetssituation. Samtliga intervjupersoner upplevde att de trivdes på företaget och hade som mål att stanna kvar där, dock inte som call-centermedarbetare då det kändes för enformigt, samt att det på längre sikt inte går att balansera de höga effektivitets-och kvalitetskraven med varandra.